Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. De tre läroböckerna som undersökts har varit gällande under tre olika läroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger på Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjälp av idealtyper baserade på dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig åt bland de tre undersöka böckerna.  .

Vårt examensarbete är en undersökning av hur gymnasiesärskolans studie- och yrkesvägledning ser ut. Examensarbetet utgår ifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med gymnasieelever som ingår i särskola. Vi har avgränsat oss till fem gymnasieskolor i Skåne, en gymnasiesärskola och fyra allmänna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingår i särskola. Teoriavsnittet består av fyra teorier och en vägledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likaså Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vägledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vägledningssamtal och praktik.

Proven i dagens skola är ofta av klassisk karaktär, skrivna så att de endast syftar till naturvetenskapen som en produkt. Hur skall vi få proven mer motiverande för eleverna? Ett sätt kan vara att införa mer vardagsanknutna problem i proven. Arbetet syftar till att göra en jämförande studie bland ett antal naturvetenskapsstuderande gymnasieelever, där vi jämför elevers prestation och motivation vid klassiska faktabetonade fysikproblem kontra vardagsanknutna frågor. Detta följs upp av elevintervjuer.

Uppsatsen är en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjälp av diskursanalys som teori och metod svarar på frågeställningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lärare i samhällsorienterade ämnen på gymnasieskolan? Vilken är dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende på vilka diskursiva konstruktioner av eleven och läraren som används. Något entydigt svar på vilken diskurs som är dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvändande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tänkas få. .

GY11 uttalar vikten av att arbeta med entreprenörskap på gymnasiet. På Ekonomiprogrammet ligger det uttryckt i examensmålen att det ska vara ett obligatorium. Ämnet ?entreprenörskap? har en teoretisk, politisk och en praktisk bakgrund. SyfteSyftet med detta arbete är att undersöka hur lärare som undervisar i ämnet entreprenörskap förstår begreppet och hur de går tillväga i sin undervisning.

Skolan har fått i uppdrag att implementera hållbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hållbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lärande i hållbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lärare på en gymnasieskola. Lärarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslärare, fysiklärare och samhällskunskaps-lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas syn på vad hållbar utveckling i undervisningen innebär varierar.

Under fyra decennier hinner det hända en hel del och har också gjort med historieämnet under denna tid. Denna uppsats behandlar hur historieämnet har förändrats under de tre läroplaner som funnits för den gemensamma gymnasieskolan. I arbetet har jag kommit fram till att läroplanernas förändringar i stort följer de förändringar som skett i samhället i övrigt. Bland de största och viktigaste förändringar som skett är att undervisningstiden har minskat kraftigt och att detaljstyrningen har minskat till förmån för lärarnas valfrihet. Utöver nämnda ändringar har även ytterligare större förändringar skett.

AbstractBachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011."Genus i gymnasieskolan: En oengagerande fråga?".Supervisor: Zeki YalcinGender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention.We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject.We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper.In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå..

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den Nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner.

Syftet med min undersökning var att undersöka gymnasielärares uppfattningar om elevinflytande. Undersökningen gjordes med hjälp av fem kvalitativa djupintervjuer, där jag ställde frågor om elevinflytande till lärare verksamma inom gymnasieskolan under vintern 2009. En slutsats jag kunde dra var att det råder en divergens i uppfattningen om elevinflytande mellan informanternas praktiska verklighet och deras intentioner, förutsättningar och förväntningar. En annan slutsats jag dragit är att gymnasielärarnas uppfattning bottnar i att det finns en inbyggd förväntan på att eleverna redan skall kunna det som de förväntas lära sig, demokrati i praktiken..

Hur ungdomar kan motiveras till att återuppta sina studier efter avhopp från gymnasieskolan har legat till grund för denna undersökning som genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlägga attityder och intentioner vad det gäller studier hos ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Den erhållna kunskapen kunde sedan användas som ett underlag för att lägga fram förslag om vad skolan kunde göra för att försöka förhindra avhopp och motivera unga till att återuppta sina studier. En undersökningsmetod utformades med hjälp av Theory of Reasoned Action (TRA) av Fishbein och Ajzen, samt olika utredningar. Tretton intervjuer genomfördes med ungdomar som hade valt att avbryta sina gymnasiestudier under åren 2002 och 2003 i en mindre och en större kommun i Norrbotten.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi. Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi. Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi.

Studien avsåg att undersöka hur ungdomar i gymnasieskolan med intellektuell funktionsnedsättning samt eventuella tilläggsdiagnoser beskriver sina upplevelser av kamratrelationer. Tolv elever i årskurserna 2 ? 4 från gymnasiesärskolans nationella program intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: 1) Att känna sig maktlös när det gäller att förandra, 2) Att vara på sin vakt, samt 3) Att förhålla sig till andra.