Fiskresurserna har varit och är en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu är situationen på väg att förändras och bestånden av fisk håller successivt på att utarmas. Inhemska och utländska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gällande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet är bristfällig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

Ett ökat brukande av skog enligt skötselprinciper som leder till skiktade beståndsstrukturer, en blandad trädslagssammansättning och kontinuerligt skogbeklädd mark har potential att öka den biologiska mångfalden och värdet för rekreation (Emborg m.fl. 2000, Berg m.fl. 1995, Mattsson & Li 1994, Holgen m.fl. 2000). I ljuset av detta, tillsammans med svårigheterna som finns att nå goda ekonomiska resultat vid skötsel av ädellövskog (Lindén & Ekö 2002), ses det idag som angeläget att uppmärksamma och studera alternativa skogsskötselmetoder (Cedergren 2008) . I östra Blekinge har ett antal skogsägare under längre tid praktiserat en metod att sköta naturligt föryngrad ek i blandbestånd som går ut på att, mer eller mindre tidigt, frihugga ekhuvudstammar, och att dana kvalitet genom stamkvistning/beskärning.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.

Genom studien har jag kommit fram till att det nära samarbete som klient och personligt ombud har, gör att informanterna upplever sin situation med personligt ombud bra. Det innebär att informanterna upplever sin vardag bättre, sedan de fick tillgång till personligt ombud. Informanterna har genom personligt ombud fått ökad kontroll över sitt liv, eftersom de upplever att de har bättre förutsättningar vid myndighetskontakter när deras personliga ombud hjälper dem med detta. Det positiva bemötandet från de personliga ombuden är A och O, klienterna känner sig både sedda och förstådda. Även då mina informanter och de personliga ombuden har olika åsikter, kan de resonera.