Allt fler jobb blir mindre reglerade, vilket förÀndrar förutsÀttningar, krav och hÀlsokonsekvenser av arbete. Tidigare studier visar att de minst reglerade jobben finns inom bland annat universitetsvÀrlden. Syftet med studien Àr att studera psykosociala hÀlsokonsekvenser av oreglerade arbetsformer bland universitetsanstÀllda. De psykosociala hÀlsokonsekvenserna av oreglerade jobb Àr Ànnu inte helt kÀnda men de har kopplats samman med utbrÀndhet. Tidigare forskning sÀger att grÀnslöshet kan vara positivt dÄ det skapas en frihet i arbetet.

Krav pÄ adekvat utbildning Àr beroende pÄ yrkesomrÄde. Inom vÄrdomrÄdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav pÄ att den vÄrd som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie Àr att belysa hur vÄrdlÀrare som undervisar vuxna inom vÄrd- och omsorgsutbildningen ser pÄ begreppet kvalité i vÄrdutbildning. Studien bygger pÄ kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vÄrdlÀrare med minst tvÄ Ärs erfarenhet av undervisning i vÄrd- och omsorgsutbildning för vuxna. FrÄgestÀllningar rör vad vÄrdlÀraren anser att kvalitet Àr, samt hur de arbetar med kvalitetsfrÄgor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga förĂ€ldrar utifrĂ„n egna erfarenheter har upplevt sin skolgĂ„ng men Ă€ven hur ett Ă„terupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras pĂ„ elevernas egna livsberĂ€ttelser dĂ€r inte bara de direkt studierelaterade frĂ„gorna berörts, utan ocksĂ„ en del allmĂ€nmĂ€nskliga/sociala aspekter. Även tvĂ„ professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvĂ€gledare. Bemötandet frĂ„n skolans professionella har framstĂ„tt som viktigt eftersom detta pĂ„verkar elevernas sjĂ€lvbild och hĂ€rigenom ocksĂ„ elevens förutsĂ€ttningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhĂ€llets övriga insatser Ă€r mycket viktiga nĂ€r det handlar om att uppmĂ€rksamma denna elevgrupp och att erbjuda det sĂ€rskilda stöd den kan behöva..

Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt att beskriva nÄgra stödÄtgÀrder som kan anvÀndas för att basala hygienrutiner ska följas. Artiklarna söktes i PubMed och ELIN@du.se med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsbedömdes dÀrefter enligt en granskningsmall. Resultatet visade att hög arbetsbelastning och tidsbrist minskar följsamhet till hygienrutiner. Följsamhet till hygienrutiner kan variera med olika vÄrdÄtgÀrder.

Inom de nÀrmsta decennierna kommer depression att rankas som den nÀst största sjukdomen globalt sett. Det Àr av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Den samhÀllsutveckling som pÄgÄr idag innebÀr stora förÀndringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som stÀlls i det nya informationssamhÀllet Àr det sÄledes av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslÄngt lÀrande. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en förÀnderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera Àr tvÄ informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gÀller syn pÄ utbildning och kompetens.

Obesitas och övervikt Àr ett vÀxande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt lÀngre ner i Äldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker Àr starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och vissa former av cancer fÄr konsekvenser för individens hÀlsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhÀllet. Syftet var dÀrför att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssÀtt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr artiklar om promotiva och preventiva ÄtgÀrder granskades utifrÄn syftet och dÀrefter utvÀrderades och diskuterades.

Introduktion: Suicid Àr bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden. Varje Är avlider nÀrmare en miljon mÀnniskor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhÀlsofrÄga i mÄnga lÀnder dÄ det förekommer i alla Äldrar, i alla sociala grupper samt inom bÄda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förvÀntningar. Avsikten med arbetet Àr Àven att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förvÀntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anstÀllningsbarheten. LÀroplanen (Lpf 94) sÀger att skolan ska efterstrÀva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör fÄ kÀnnedom om arbetslivets villkor. I programmÄlen för de yrkesförberedande programmen stÄr att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse dÀr grunderna ges i skolan och dÀr det förvÀntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet fÄr eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur dÀr fÀrdigheter trÀnas och förstÄelsen för yrket utvecklas. Studien Àr av empirisk karaktÀr dÀr vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktÀrsÀmneslÀrare.

AbstractIn the secondary-school program for hotel and restaurant complete courses or parts of courses are placed in workplaces so called workplace education (APU), this means that the content in the course plan must be discussed and be divided in a proper way between the school and the workplace, so that the students is gaining all the parts that is prescribed in the goals for the course.Interviews with tutors and teachers have been performed, with the purpose of investigating how the collaboration between the school and the workplaces should look like so that the APU fulfills the content and quality that are prescribed in the specifications of the education. The study shows that a better structure for collaboration between the school and the workplaces is needed. Lack of time and financial resources are the factors that according to the study reduces the possibility?s to (among other things) perform education of tutors, and for the teachers to plan and follow-up the APU-period..

Detta Ă€r en kvalitativ studie som bygger pĂ„ tvĂ„ veckors fĂ€ltbesök pĂ„ organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger pĂ„ sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor frĂ„n verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även tvĂ„ fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor frĂ„n verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemĂ€ktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemĂ€ktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tĂ€nkas fĂ„ i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat pĂ„ att grunden i Ankurs verksamhet Ă€r kreativa uttryck och artikulation som har sin utgĂ„ngspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoÀng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvÄrdnad och handledes dÄ av undersköterska. Handledning Àr ett sÀtt att lÀra ut och utveckla kompetens och innefattar bÄde teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 pÄ sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvÄrigheter utifrÄn olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkÀtundersökning, riktad till lÀrare i skolÄr 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvÄrigheter för att vi bÄda Àr intresserade av att fÄ mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvÄrigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillrÀckligt med stöd till dessa elever dÄ det oftast satsas mer pÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syfte: VÄrt syfte var att undersöka begreppet matematiksvÄrigheter utifrÄn lÀrares olika erfarenheter och synsÀtt. Vi ville Àven undersöka vilka olika arbetssÀtt som anvÀnds nÀr elever har matematiksvÄrigheter.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

PÄ uppdrag av NaturvÄrdsverket och kommunstyrelsen startade vÄren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av tvÄ delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrÄgor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter frÄn var och ett av de elva geografiska omrÄdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle ocksÄ inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.Marcus Olsson, lÀrarstuderande pÄ Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvÀrdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen.