Detta arbete vÀnder sig till aktiva pedagoger och lÀrarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i mÄnga skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen Àr det som vi tycker ska tillÀmpas i större utstrÀckning undervisningsmÀssigt för elevernas förstÄelse men anvÀnds bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rÀtt i klassrummet? VÄr problemprecisering Àr dÀrför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vÄr problemprecisering anvÀndes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillÀmpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det SamhÀllsvetenskapliga programmet, belÀgna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgÀnglig har urvalet begrÀnsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar pÄ ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband Àr hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan tvÄ friskolor i arbetet med lÀsförstÄelse. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ tvÄ friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven nÀr det gÀller lÀsförstÄelse, samtidigt ville vi se om lÀrarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, dÄ han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet. Genom hela vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar lÀsförstÄelse och samt hur forskning ser ut kring Àmnet. Genom höglÀsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens lÀsförstÄelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar lÀslusten nÀr pedagogerna utmanar eleverna utifrÄn deras olika behov i sin förstÄelseprocess.

BemanningsanstÀllda arbetar inte fysiskt pÄ det företag de Àr anstÀllda pÄ, utan istÀllet Àr uthyrda till olika kundföretag och arbetar under kundföretagens förfogande, dÀrmed anses branschen som unik. Studien undersöker bemanningsanstÀlldas uppfattning av lojalitet som utgÄr frÄn bakomliggande faktorer sÄsom utbildning, belöning samt kommunikation till bÄde bemanningsföretag samt kundföretag. .

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan ametropi och val av gymnasieutbildning.Metod: MÀtningarna utfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i Linköping. Utbildningarna grupperades i tvÄ grupper, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Försöks-personerna blev retinoskoperade och fick fylla i en enkÀt om sitt gymnasieval. De urvalskriterier som fanns var att försökspersonerna skulle vara 18 Är eller Àldre samt att de skulle gÄ ett yrkesförberedande eller studieförberedande program i Ärskurs 3.Resultat: 100 personer deltog i studien, 50 frÄn studieförberedande program och 50 frÄn yrkesförberedande program, i Äldrarna 18-20 Är. Det var 35 kvinnor och 65 mÀn som deltog i studien.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att lyfta fram hur sjuksköterskor bör förhÄlla sig för att stödja, hjÀlpa och bemöta de patienter som upplevt en NDU. Fem vetenskapliga artiklar som baseras pÄ vetenskapliga studier och sju litteratur-sammanstÀllningar analyserades. Resultatet kom fram till att utbildning om NDU, Àr nyckeln till förÀndrade attityder hos sjuksköterskor. Om en patient som upplevt en NDU blir positivt bemött av en sjuksköterska, som tar sig tid att lyssna aktivt till det patienten berÀttar, kan patienten fÄ det stöd och den hjÀlp som kanske behövs för att hÀndelsen ska upplevas som givande..

Bakgrund: NÀr olika professioner inom hÀlso- och sjukvÄrden ska mötas och samarbeta med patienten i centrum, kan det uppstÄ konflikter, vilket kan leda till att graden av god omvÄrdnad och att patientsÀkerheten hotas. Tidigare forskning beskriver att teambuilding och kommunikation mellan de olika professionerna leder till optimal samverkan i team, vilket stÀrker patientsÀkerheten. Syfte: Beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att samverka i team. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Det insamlade materialet bearbetades med Graneheim och Lundman (2004) manifesta innehÄllsanalys.

SjÀlvmord Àr ett stort folkhÀlsoproblem som pÄ grund av tabun och myter Àgnas allt för lite uppmÀrksamhet. Attityder pÄverkar mÀnniskors tankar, kÀnslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvÄrdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna pÄverkar omvÄrdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde mÄnga kÀnslor vid vÄrden av suicidala patienter.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om vilka framtida former RFSL:s utÄtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta Àr en form av samhÀllsarbete.Metoden var kvalitativ och utgÄr ifrÄn intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att fÄ ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.Som utgÄngspunkt för analysen anvÀnds begreppen samhÀllsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhÀlls- och förÀndringsarbete Àr tÀnkt att inriktas pÄ att fÄ en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och pÄ fortsatta attitydförÀndringar i samhÀllet. Samtidigt vill man tillförsÀkra individernas fortsatta samhörighet.Slutsatsen av undersökningen Àr att de ?gamla? formerna för samhÀlls/förÀndringsarbetet inom RFSL Àr giltiga till viss del under samhÀllsbetingelser som rÄder idag men att man mÄste beakta individen, gruppen och samhÀllet som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhÀlle.

Det föreligger ett ökat behov av placeringar inom sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med den hÀr interventionsstudien Àr att kartlÀgga sjuksköterskestudenters tillfredsstÀllelse med lÀrandemiljön och handledningen i tvÄ olika handledningsmodeller. Interventionsgruppen (IG) handleds i par av en handledare i en studentsal, s.k. peer learning och kontrollgruppen (KG) enligt traditionell handledningsmodell. För datainsamlingen har en validerad enkÀt, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) anvÀnts.

Den hÀr studien behandlar hur tvÄ stora företag ser pÄ kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjÀlp överföra miljökunskap frÄn en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks bÄde frÄn företagens synvinkel och frÄn utbildarhÄll. Undersökningen baseras dels pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ miljöansvariga som deltagit i en ettÄrig miljöutbildning pÄ konsultbasis, och dels pÄ enkÀter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förvÀntas ge den miljöansvarige nya synsÀtt som pÄ sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation anvÀnda ett sprÄk som förstÄs av de berörda. Miljöarbetet bör prÀglas av enkelhet, tydlighet och lÀttÄtkomlighet. BÄde företag och utbildare mÄste ta stÀllning till vilket mÄl respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna vÀlja vilken typ av kommunikation som ska anvÀndas.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Denna uppsats handlar om integration och integrationsarbetet pÄ landsbygden. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur aktörer i tre olika integrationsprojekt har upplevt samarbetet. Detta för att sedan se om det Àr möjligt att skapa en metod för hur man kan arbeta med integrationsprojekt i framtiden. Studien har sin utgÄngspunkt i en sammanstÀllning av lyckade integrationsprojekt som finansierats av landsbygdsprogrammet. Tre projekt valdes ut för en djupare studie dÀr kvalitativa intervjuer genomfördes med berörda aktörer. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild av hur de har uppfattat arbetet i de olika projekten. Resultatet av studien visar att man i ett tidigt skede identifierat vika kompetenser som behövs i projekten och dÀrefter upprÀttat samarbeten med aktörer som besitter de kompetenserna.

Resultatet av vÄr undersökning visar att förÀldrar med en högre utbildning i större utstrÀckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad pÄverkade sina barn i deras val Àn förÀldrar med en lÀgre utbildning. En tendens som vi kan se Àr att en majoritet av barnen sjÀlva letade upp den skola som de ville gÄ pÄ. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt belÀget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes Àven det som viktigt..

Verksamhetsförlagd utbildning utgör en stor del av sjuksköterskeprogrammet. Studenten ska tillÀmpa och integrera sina teoretiska kunskaper samt öva upp praktiska fÀrdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledning av sjuksköterskestudenter ingÄr i sjuksköterskan kompetensomrÄde enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestuderandes erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning under sista terminen av sjuksköterskeprogrammet. Fokus var pÄ kommunikationen mellan handledare och student, relationen mellan handledare och student samt integrationen av teori i praktiken.