Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. Frågeställningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som läggs vid brukarens kunskap. Metoden som har använts i uppsatsen är en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framträdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja två diskurser som har använts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Syfte: Genom att jämföra de tre veckotidningarna Julia,Veckorevyn och Tara vill jag ta reda på hur många reklamannonser som finns i de respektive tidningarna och hur många artiklar med dold reklam som finns i tidningarna. Veckotidningar idag är dyra att köpa och deras ekonomi och själva existens bygger på att de har många annonsörer, detta ger upphov till att tidningarna många gånger upplevs som reklamblad. Genom min undersökning vill jag ta reda på om det köparen betalar för vid köpet av veckotidningen verkligen är mestadels reklam och i vilken form denna förekommer ? öppen eller dold. Metod: Med hjälp av John Fiskes kvantitativa innehållsanalys har jag tänkt studera innehållet i tidningarna Tara, Veckorevyn och Julia för att kontrollera hur stor del av tidningen som innehåller reklam i någon form och hur stor del av tidningen som lämnas fri till övriga artiklar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tidningen ?Nya Vi Föräldrar? framställer småbarnsföräldrar i utvalda reportage. Metoden för arbetet är kvalitativ innehållsanalys och visuell metod eftersom reportagen består av både text och bild. Analysen grundar sig på teorier från Anthony Giddens, Yvonne Hirdman och Erving Goffman. I analysarbetet har det vuxit fram olika teman som sedan har blivit mina specifika avsnitt.

SammanfattningMedieklimatet i Sverige har blivit allt hårdare under de senaste tio till femton åren. Allt fler aktörer spelar på mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersålda papperstidningar är både löpsedeln och förstasidan på tidningen reklampelare som ska sälja tidningen till konsumenterna. Och innehållet på dessa väsentligt för upplagesiffrorna.I vår studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna på Sveriges upplagemässigt största tidning, Aftonbladet, förändrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehållsanalys jämföra förstasidor från 1987, 1997 och 2007.

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen:1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn?Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen.Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning.

Titel               Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet - En kvantitativ innehållsanalys om två kvällstidningars rapportering om Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet efter valet 2014 respektive 2013. Författare      Julia Alner och Rebecca Nygren Kurs              Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp Termin           Vårtermin 2015 Syfte             Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ innehållsanalys se hur reaktionerna efter det norska och svenska valet såg ut i den norska tidningen Verdens Gang och den svenska tidningen Aftonbladet. Undersökningen görs genom att applicera teorierna Dagordningsteorin och Gestaltningsteorin. Vi vill se om det finns några skillnader eller likheter i hur den svenska tidningen Aftonbladet skriver om Sverigedemokraterna en månad efter det senaste riksdagsvalet 2014 och hur den norska tidningen Verdens Gang skriver om den norska motsvarigheten Fremskrittspartiet en månad efter det senaste valet i Norge 2013. Nyckelord     SD, Sverigedemokraterna, Frp, Fremskrittspartiet, medierapportering, politik, kvällspress Metod           Kvantitativ innehållsanalys Material         Artiklar i Aftonbladet tidpunkten 2014-09-15 ? 2014-10-14 där orden ?SD? eller ?Sverigedemokraterna? finns med samt artiklar i Verdens Gang tidpunkten 2013-09-10 ? 2013-10-09 där orden ?Frp? eller ?Fremskrittspartiet? finns med. .

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Uppsatsen Kvinnotyperna på modet går igenom hur tidningen Charme hjälper till att skapa olika kvinnlighetstyper. Utifrån Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel på hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan åren 1921-1933 och säger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och på vilka sätt skiljer hon ut sig från andra typer av kvinnligheter? Exempel på kvinnlighets-skapande faktorer ges från dels arbete men även från nöjesliv och nationalitet..

Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur.Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören.

Titel: Länge leve lokaltidningen? En studie om ulricehamnarnas uppfattning av sinlokaltidningFörfattare: Maria MjälgårdUppdragsgivare: Ulricehamns TidningKurs: Examensarbete i media-och kommunikationsvetenskap 15 hpTermin: VT 2012Handledare: Mathias A FärdighSidantal/ord: 44/ 16 850Syfte: Att göra en läsarundersökning bland Ulricehamns Tidnings prenumeranter för att sevilka uppfattningar som råder kring tidningen som helhet och dess specifika innehåll. Studienska också ge en prognos över hur efterfrågan på lokala nyheter kommer att se ut i framtiden.Metod: Kvantitativ undersökning i form av postenkäterMaterial: 125 respondenter vilka slumpmässigt valts ut från Ulricehamns TidningsprenumerantregisterHuvudresultat: Undersökningen visar att Ulricehamns Tidning i första hand spelar en viktigroll som lokal informationskälla. En knapp majoritet visar att tidningen blir bärare av denlokala identiteten, men ju högre samhörighet man känner med ortsborna i desto störreutsträckning ser man tidningen som bärare av den lokala identiteten. Familjerelaterade ämnenoch denna typ av ?lätta nyheter? är populära vilket till stor del beror på att man känner, elleråtminstone är bekant med människorna som blir föremål för nyhetsinslagen.

Titel: Primärt, för vem? ? En kvalitativ studie om Primärvården Göteborgs personaltidningFörfattare: Sara Bäcklund, Elin Eriksson & Julia JanssonUppdragsgivare: Primärvården GöteborgKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikationTermin: Vårterminen 2011Handledare: Jan StridAntal ord och sidor: 18 712 ord och 59 sidorSyfte: Att förstå vad personalen tycker om personaltidningen Primärt och vad de anser skulle gå förlorat vid en eventuell nedläggningMetodval: Fyra fokusgrupper med 13 deltagare från Primärvården Göteborgs organisationHuvudresultat: Primärt bör enligt våra svarspersoner förändras innehållsmässigt då tidningen i dagsläget inte uppfyller deras krav. Personalen efterfrågar debatt och vardagsskildringar som belyser både positiva och negativa händelser. De framhåller även att tidningens yttre form bör spegla organisationen, vilket de inte tycker att den gör i dagsläget.De anställda anser att tidningen sammansvetsar och informerar organisationen. De framhållerdock att tidningens distribution och utgivningstakt bör förbättras.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Titel Ronden ? omtyckt eller ratad? En studie om Akademiska sjukhusets personaltidning Ronden.Författare Malena Bergkvist och Josefin GremnerKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vårterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 39 sidor exklusive bilagorSyfte Att ta reda på hur personalen på Akademiska sjukhuset använderoch vad de anser om personaltidningen Ronden.Metod Kvantitativ enkätstudieMaterial 600 enkäter som skickades ut till ett urval av personalen på Akademiska sjukhuset. Vi fick sammanlagt in 275 enkäter varav 252 av dessa var användbara för studien.Huvudresultat Akademiska sjukhusets anställda läser Ronden. Personalen är varken missnöjda eller nöjda med tidningen, därför krävs det att man gör vissa åtgärder och förändringar med tidningen..