Sökresultat:
2969 Uppsatser om Nya Aktiebolagslagen (2005:551) - Sida 16 av 198
Carlin-märkt lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) : Utsättningar och återfångster i Vänern och Klarälven, 1965-2005
I Vänern, Sverige, fångades årligen ca 75 ton lax och öring av yrkesfisket, sportfisket och fritidsfisket under 1990-talet och början av 2000-talet. Fångsterna av lax och öring verkar ha sjunkit under de senaste åren men det råder stor osäkerhet över fångstuppskattningar. För en ökad förståelse över smolts mortalitet släpps varje år ett visst antal Carlin-märkta laxar och öringar ut i Vänern och Klarälven. Syftet med studien var att sammanställa och analysera databasen för Carlin-märkt lax och öring i Vänern under åren 1965 till 2005. Målet var att åskådliggöra långsiktiga tendenser över återfångster av Carlin-märkt lax och öring i både Vänern och Klarälven samt bedöma om återfångster varierar beroende på utsättningsplats (Vänern eller Klarälven).
Nya tider, nya redovisningsnormer
Bakgrund och problem: IASB arbetar för en internationell harmonisering av redovisningen.I Sverige skall noterade företag följa IAS/IFRS redovisningsregler från och med 2005. Redanfrån 2002 implementerades RR 17 svensk redovisning, denna rekommendation bygger på IAS36 och behandlar nedskrivningar. Det som är den största skillnaden med RR 17 och IAS 36jämfört med tidigare normgivning är att här skall tillgångarna värderas till verkligt värde.Syfte: Att kartlägga de eventuella skillnader som införandet av RR 17 och IAS 36 har medförtför svenska fastighetsföretag. Vilka är dessa skillnader, har sättet att värdera på förändrats ochhar det slutligen resulterat i en mer rättvis bild av fastighetsföretags fastighetsbestånd.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på fastighetsföretaget som är noterade och ett urvalatt titta närmare på tre stycken företag har genomförts. Fokus i undersökningarna ärföretagens årsredovisningar samt så intervjuer genomförts med samtliga fallföretag.
Manöverkrigföringens principer i förbandsövningsverksamheten : en studie avseende framtagande av indikatorer för manöverkrigföring samt en fallstudie som mäter förekomst av manöverkrigföring vid en svensk förbandsövning (RSÖ-04)
Under våren 2005 fastställs doktrinen för markoperationer i den svenska Försvarsmakten.Doktrinen bygger på manövertänkandet, något som rimligen bör påverka hur armén bedriverförbandsövningar. För att kunna införa en ny doktrin krävs att den efterlevs, prövas ochutvärderas, inte minst för att kunna utveckla densamma. Det är förhållandevis enkelt att rentintellektuellt bekänna sig till de teorier om manöverkrigföring som doktrinen bygger på, det ärdesto svårare att tillämpa manöverkrigföringens principer och att skapa förbandsövningar som gördet möjligt att tillämpa dem. Problemet som studeras i denna uppsats är således följande:Återspeglas manöverkrigföringskonceptet i arméns slutövning (RSÖ-04 Dubbeleken)?Mitt påstående är att armén under RSÖ-04 inte övar manöverkrigföring i den utsträckning somkrävs för att kunna införa och utveckla manövertänkandet inom armén.Syftet med uppsatsen är att kartlägga förekomsten av manöverkrigföringskonceptets centraladelar, läs principer, i arméns slutövning (RSÖ-04).
The new accounting of intangible assets: Effects of IFRS 3 on the accounting of intangible assets in acquisition-intense companies on the Stockholm Stock Exchange
Intangible assets are often a significant part of Swedish companies? assets. Most of these are accounted for as goodwill, arising from acquisitions. After EU:s decision to adopt IFRS as the new accounting standard, intangible assets will to a larger extent be recognized separated from goodwill. This thesis aims to quantify this change and to analyze what specific intangibles are affected most by the transition to IFRS.
Försiktighet i en oförsiktig bransch -En studie av fastighetsbolags värdering till verkligt värde
Bakgrund: Hur tillgångar skall värderas har alltid varit en av redovisningens stora frågor. Svensk redovisning, som länge varit starkt influerad av tysk redovisning, har under decennier haft försiktighetsprincipen som ledstjärna och tillgångar har hellre värderats för lågt än för högt. På senare tid har redovisningens syfte dock skiftat en aning i karaktär. När IASBs internationella regelverk trädde i kraft 2005 värderas förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar påverkar resultatet och är således av stor betydelse.
Sveriges samarbete med Baltikum : En analys av Sveriges och Försvarsmaktens drivkrafter under år 2000-2005
Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen.Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel.
Börsintroduktioner : En eventstudie av variationer mellan introduktionskurs och öppningskurs hos börsintroduktioner på Stockholmsbörsens O-lista åren 1995 till 2005.
Denna studie har som syfte att undersöka den svenska IPO-marknaden under åren 1995-2005. Studien undersöker ett fenomen som är frekvent förekommande i samband med börsintroduktioner. Fenomenet kallas underprissättning och med begreppet menas den skillnad i pris som uppstår mellan en akties introduktionspris och dess stängningskurs första dagen den handlas publikt på en aktiebörs. Underprissättningen kan ses som potentiellt kapital som ett företag går miste om. Detta på grund av att aktiens stängningskurs i viss mån representerar vad investerarna verkligen var villiga att betala för en aktie.
?Slopande av byråjävsregler för små och medelstora bolag ? Ur ett revisorsperspektiv?
I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).
After work kultur i en storstad
Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först på senare år blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man går direkt ut på krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual där man lämnar arbetsrollen för att ingå i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) påvisar att svenskarnas dryckesvanor har förändras. ?Helgsupandet? har till viss del övergått till nöjes- och njutningsdrickande och där har storstäder ett annorlunda dryckesmönster än småstäder (Sigfridsson 2005).
Från miljövård till hållbart samhällsbyggande - Förändringar i den Svenska miljöpolitiska diskursen under perioden 1987 - 2005
The aim of this thesis is to study discursive change in the Swedish environmental political discourse between 1987-2005. The text of three Swedish budget propositions are analysed for this purpose.The results from the analysis are related to a few relevant theoretical perspectives that hold partly different views on what constitutes ?sustainable development? and ?ecological modernization?. Through these theories the thesis continues the discussion around the two central but somewhat blurry terms sustainable development and ecological modernization. The aim of this discussion is to conclude whether the discursive change in Swedish environmental politics can be said to go more in the direction of sustainable development or ecological modernization, or if elements of both perspectives can be found.The analysis shows that the Swedish environmental discourse has come to include more and more political fields such as general welfare politics, during the period.
Hållbar marknadsföringsstrategi - en fallstudie av den svenska streetwearbranschen
Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.
Avrundar företag sina resultat - En studie av Cosmetic Earnings Management i Sverige
The aim of this thesis is to examine the occurrence of Cosmetic Earnings Management (CEM) among Swedish companies. CEM refers to the small upward rounding of reported net income to reach cognitive reference points. Important cognitive reference points are multiples of ten (N*10^x) of reported net income and rounding towards these has been documented in other markets around the world over the last 20 years. The occurrence of CEM on the Swedish market is studied using digital analysis, frequency testing and Benford's law. Firstly, reported net income of publicly traded companies between 1996 and 2010 is examined.
Hur påverkar europeiseringen svensk alkoholpolitik?
AbstractTitle: How does Europeanization effect Swedish alcohol policy? .Titel: Hur påverkar Europeiseringen svensk alkoholpolitik?Minor Thesis in Political Science, January 2008Author : Markus GustafssonTutor : Lennart BergfeldtVäxjö UniversityThis essay will deal with the influence which Europeanization has on domestic politics. The case I have chosen is Swedish alcohol policy. Thus, the purpose is to explore whether observed changes in Swedish alcohol policy in the years 1993-2005 can be explained by Swedens´s membership in the European Union. To reach this purpose the following questions need to be answered:? What is europeanization?? How has Swedish alcohol policy changed from 1993 to 2005?? Is it possible to connect the changes in Swedish alcohol policy to a process of Europeanizationprocess?The method in this essay has been a qulitative study of litterature.
Variation i fruktsamhet hos semingaltar
Artificial insemination (AI) has had a great influence on the development of pig production and is today widely practiced (Gerrit et al., 2005). With AI, genetic progress can at a short period of time be spread worldwide compared with using natural service and the best boars can be intensively used. This is also one of the biggest risks with AI; the impact of semen containing a genetic disease or contamination of pathogens can be enormous. Fortunately, it is a small risk of disease transmission due to many tests of the boars and the semen before use (Maes et al, 2008). It is important that the boars used for insemination have good breeding values along with good reproduction features and have good fertility results (Robinson et al., 2005).
Utköpsproblematik i små aktiebolag. Vilka är de centrala problemen och vad kan göras för att begränsa dessa?
En viktig princip för aktiebolagen är att aktierna, enligt huvudregeln kan överlåtas fritt. I stora börsbolag är det fullt naturligt med omsättning av aktierna och det medför generellt inte heller några negativa konsekvenser, eftersom majoriteten av aktieägarna inte har något egentligt inflytande över bolagets förvaltning. I de små privata aktiebolagen med ett fåtal delägare kan en helt fri möjlighet att överlåta aktier medföra tydliga problem, eftersom bolaget ofta är beroende av stort engagemang och specifikt kunnande från sina delägare. Det enskilda bolaget har därför möjlighet till undantag från den fria överlåtbarheten, både genom regler i bolagsordningen i enlighet med Aktiebolagslagen och genom att aktieägarna ingår ett aktieägaravtal. I uppsatsen har jag fokus just på de små bolagen och problematiken kring aktieöverlåtelser som kan uppstå där.