Syftet med denna uppsats är att genomföra en studie av pedagogers attityder till mobiltelefonen som ett pedagogiskt redskap. Fokus i denna uppsats ligger på att identifiera några vanligt förekommande attityder och diskutera dem mot bakgrund av teorier kring maktutövning, motståndet mot den tekniska implementeringen och generationers specifika användarmönster. I forskningsbakgrunden behandlas även mobiltelefonens framväxt och funktion i dagens samhälle, m-learning och mobiltelefonens för- och nackdelar i den pedagogiska undervisningen. Undersökningen genomfördes dels med hjälp av enkäter, dels med hjälp av fokusgruppsintervjuer i både årskurs fyra och årskurs åtta. Med hjälp av forskning inom området har sedan resultatet analyserats och diskuterats.

I denna uppsats behandlar jag hur svensk skönlitteratur och olika medier används i en klass i utlandet där kompletterande svensk undervisning bedrivs. Studien omfattar även elevernas uppfattning om svensk kultur och hur kultur förmedlas i undervisningen. Därtill har också elevernas attityder till språket granskats. Undersökningen omfattar kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Studien visar att litteraturundervisningen utgår ifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv vad gäller valet av litteratur.

En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.

Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet genomförde 2004 en studie bland 10 600 skolungdomar för att undersöka deras tolerans. Resultatet av undersökningen visade att det fanns en relativt stort grupp intoleranta skolungdomar i Sverige. Syftet med min studie är att undersöka intoleransen bland årskurs nio eleverna på min partnerskola, samt om deras eventuella antisemitiska åsikter kan förändras genom att besöka ett koncentrationsläger och träffa en före detta lägerfånge, för att sedan jämföra mitt resultat med Brå:s Intoleransrapport. Studien grundar sig på enkäter som har delats ut till årskurs nio eleverna samt en del intervjuer med samma elever. Resultatet av studien visar tydliga tecken på att studiebesök fungerar som ett bra komplement till den vanliga undervisningen, då både andelen förintelse förnekare och intoleranta elever har minskat i och med besöket.

Bakgrund: Alkohol- och drogmissbruk är idag ett utbrett problem som drabbar minst 15,3 miljoner människor världen över. Det råder en allmän stigmatisering i dagens samhälle mot missbrukare, bland gemene man samt inom hälso- och sjukvården. Denna stigmatisering har skapats dels på grund av den bild media skapar av den stereotypa missbrukaren och dels på grund av okunskap. Sjuksköterskor hyser ofta fördomar mot denna patientgrupp vilket kan leda till bristfällig vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet och upplevelse av att vårda patienter som missbrukar alkohol och droger.

Rekryteringsbranschen hävdar att kandidater som svarar på annonser eller söker spontant är mer motiverade till att söka ett arbete vilket ger högre arbetsprestation efter anställning. Mot bakgrund av det har 163 anställda på ett energiföretag undersökts i frågan om motivation till att ansöka tjänsten i förhållande till valet av rekryteringskälla och deras engagemang, arbetsinlevelse, arbetstrivsel och commitment till organisationen efter anställning. I en variansanalys med kovariater visades att rekryteringskällor där kandidaten har ett aktivt beteende som att svara på en annons var mer motiverade än de som haft ett passivt beteende, ex. genom att bli rekommenderad. Attityderna till organisationen skiljde sig inte åt beroende på vilken rekryteringskälla medarbetaren rekryterats från.

The study was a quantitative cross-sectional study which aimed at investigating college students? eating habits in relation to the Swedish food agency dietary recommendations. The likely factors associated with eating habits and attitudes towards dietary recommendations were also investigated. Non probability sampling method was used giving rise to convinient study sample of 51 individuals (41 women and 11 men) ages 19 to 37. The participants were part of four different types of educations, Care and health, Economy, Engineering, computering and societal planning and Culture and media.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetsgivare i Falkenbergs kommun arbetar med rehabilitering idag och deras tankar och attityder kring detta arbete, samt hur de tror att de nya sjukförsäkringsreglerna kommer att påverka rehabiliteringsarbetet. Sex arbetsgivare intervjuades och intervjuerna analyserades kvalitativt. Vid analysen framkom fem delkomponenter i rehabiliteringsarbetet vilka var ansvar, rutiner, samarbete, förändring och förbättring. Arbetsgivarna upplevde att de hade ett stort ansvar för rehabiliteringsprocessen och att de hade ett bra stöd genom de rutiner som fanns. Samarbetet internt fungerade bra, men det externa samarbetet upplevdes ha vissa brister.

I kursplanen för ämnet historia i gymnasieskolan slår skolverket fast att undervisningen i ämnet skall syfta till att ge eleverna en förståelse för olika nationer, länder och regioners utveckling och vad som format den. Tillsammans med det svenska skolväsendets övergripande läroplan och den värdegrund som förmedlas, vilken lägger en central vikt vid fostran av eleverna till demokratiska och toleranta individer, bör tonvikten i historieundervisningen fokusera vid att ge en ökad förståelse för olika grupper och deras situation utifrån hur de utvecklats genom tiden. Syftet med denna undersökning är att genom en fallstudie av undervisning kring Rysslands 1900-tals historia se om det går att förändra elevernas attityder till just ryssar i en positiv riktning. Detta resultat generaliseras sedan även mot andra grupper och undervisning kring dem. För att göra detta har vi dels undervisat en grupp elever i det aktuella ämnet samt utfört attitydundersökningar i två grupper av elever.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium på en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser är viktiga historiska områden för dem, och utifrån detta resonera kring lämpliga didaktiska överväganden inom ett mångkulturellt klassrum. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka enkätsvaren från 124 informanter angående attityder till 55 olika delämnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhållande till de som har en annan kulturell tillhörighet. Däremot fanns det endast några få skillnader beträffande hur relevanta eleverna ansåg olika delområden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar också att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrågar och det som läroböckerna förmedlar då eleverna främst föredrog ett globalt perspektiv medan läroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och västerländskt perspektiv..

Bakgrund: Abort innebär att graviditeten av olika skäl avbryts. En abort kan vara spontan eller inducerad, och den kan ske antingen medicinskt eller kirurgiskt. Sjuksköterskans roll vid en abort är att stötta kvinnan genom hela processen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder och upplevelser av omvårdnadsarbetet med kvinnor som genomgår en abort samt vilka faktorer som påverkar dessa.Metod: Studien är en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Denna litteraturstudie visade inte på några entydiga attityder hos sjuksköterskan vad gäller abort. Sjuksköterskan kunde känna skuld, depression och skam.

Vi påverkar miljön med vårt sätt att leva och om vi fortsätter att förbruka jordens resurser på samma sätt som idag kommer de inte att räcka till för framtida generationers behov. För att minska miljöbelastningen har Göteborgs Stad beslutat att alla stadsdelar ska införa ett miljöledningssystem genom att bli miljödiplomerade. Tynnered är den första stadsdelen som ska miljödiplomeras, och Stadsdelsförvaltningen i Tynnered vill veta hur informationsarbetet ska gå till för att miljödiplomeringsprocessen ska bli framgångsrik.Uppsatsens syfte är att undersöka hur de nya rutiner, policyer och beslut som miljödiplomeringsarbetet medför bör kommuniceras till medarbetarna i de olika enheterna för att de ska få genomslag i organisationen och verkliga följder för det dagliga arbetet. Syftet är indelat i tre delsyften; hur ska information förmedlas, vilka attityder finns i organisationen som påverkar processen och hur uppnår man en reell förändring? Uppsatsen avser att ge normativa riktlinjer för hur informationsarbete bör bedrivas vid miljödiplomeringsprocesser.Studien bygger på ett antal intervjuer av kvalitativ karaktär med miljösamordnare, enhetschefer och miljöombud i Tynnered, där en frågemanual (återfinns i bilaga 1) användes som stöd.

I svalhallen vid SSAB i Luleå sker det en omfattande energiförlust till omgivningen då stora mängder nyproducerat stål svalnar. I detta examensarbete studeras möjligheten att ta till vara den energin för att producera el med hjälp av Organisk Rankine Cykel (ORC) teknik. En viktig förbehållning är att inte nuvarande stålproduktion på något sätt får hindras. I arbetet undersöktes svalhallens förutsättningar och möjliga hinder för installation av en ORC. Det gjordes även en litteraturstudie över olika värmeväxlingssätt som kan appliceras på svalnande stålämnen.

I takt med att jordens befolkning ökar kommer det i framtiden krävas bättre, mer effek­tiva och hållbara begravningskoncept. De nuvarande alternativen har en del oönskade bieffekter som att: vid jordfästning tar graven upp mark under mer eller mindre långtid, på begravningsplatser sker utsläpp till mark och grundvatten av organiska och oorganiska ämnen, vid kremering sker utsläpp av luftföroreningar, samt i enlighet med den nu gällande Begravningslagen (1990:1144) så samlas metallresterna som blir över i askan ihop och jordfästs på kyrko­gård. I Sverige uppgår dessa metallrester till 22 ton per år.För att komma tillrätta med situationen tillsatte regeringen i Sverige den 29 november 2012 en särskild utredare. Utredaren kom i sitt betänkande fram till att man bör börja återvinna metallerna som blir över efter en kremation om det kan göras etiskt, ekonomiskt och miljömässigt korrekt samt att nya begravningsmetoder bör kunna användas i framtiden efter att de granskats och godkänts.Genomförda intervjuer, enkätundersökning samt litteraturgenomgång visade på att det finns en negativ miljöpåverkan från de nuvarande begravningsmetoderna, det finns en skepsis mot nya begravningsmetoder, en majoritet av de som deltog i undersökningarna är för återvinning av metaller efter kremering. .

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids vanligaste sjukdomar och förväntas bli den tredje största dödsorsaken i världen inom tio år. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen är personer som är eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden på grund av sjukdomens troliga orsak.Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är analyserade och kvalitetsgranskade av båda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012).