Bakgrund: En stor andel inneliggande äldre patienter är i riskzonen för att drabbas av trycksår, detta orsakat av en kombination av undernäring samt bristande kunskaper hos sjuksköterskor gällande patienters näringsintag. Trycksår orsakar inte bara ett stort lidande hos den enskilde individen utan är även en stor hälsoekonomisk kostnad. Kunskap om nutritionens betydelse samt dess olika näringskomponenter behövs vid upprättade av individuella behandlingsplaner hos äldre.Syfte: Att beskriva näringskomponenternas positiva inverkan på sårläkningsprocessen vid trycksår hos äldre. Metod: Tolv kvantitativa empiriska studier har i litteraturstudien granskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Medline och analysprocessen utgick från beskrivande syntes.Resultat: I de tolv granskade artiklarna, påvisades vikten av makro- och mikronäringsämnen, så som protein, protein i kombination med kolhydrater och fett, arginin och arginin i kombination med vitamin C och zink samt övriga aminosyrors positiva inverkan på trycksårsläkningen hos äldre.Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att näringskomponenter har en positiv inverkan på trycksårsläkningen. För att inkludera nutrition som en omvårdnadsåtgärd krävs ökad kunskap hos sjuksköterskor gällande betydelsen av rätt Nutritionsbehandling och kunskapen att identifiera personer som kan bli hjälpta av den behandlingen, samt vidare forskning inom ämnet..

Den äldre populationen är en målgrupp som ökar i Sverige och en vanlig komplikation av åldersrelaterade sjukdomar är dysfagi, problem med att äta. Att inte kunna njuta av måltiden innebär en försämring av livskvaliteten, varför personer med dysfagi är i behov av konsistensanpassad kost. Forskning har visat att en stor andel äldre är undernärda på grund av bland annat fel konsistens på maten och att problemet inte uppmärksammas i tid. Studien är en del av Vinnova projektet System och definition av livsmedelskonsistenser för Nutritionsbehandling vid dysfagi (32444-1) och syftet var att kartlägga hur konsistensanpassad kost framställs för äldre inom den offentliga sektorn i Göteborgs stad, samt ge en bild av kostansvarigas inställningar och tankar kring konsistensanpassad kost. Detta genomfördes med hjälp av enkät och intervju.

Vid livmoderhalscancer och cancer i livmoderkroppen sker behandling genom kirurgi ochstrålbehandling. Vanligt förekommande symtom vid strålbehandling mot dessa cancerformer ärdiarré. I litteraturen är det svårt att finna stöd för att en viss nutritionsintervention är bättre änen annan och användbar i symtomlindrande syfte. Syftet var att undersöka vilka kostråd engrupp patienter med cervixcancer eller corpuscancer uppgett att de fått av läkare ochsjuksköterskor i samband med strålbehandlingsstart samt hur patienterna själva respektivepersonalen uppfattade Nutritionsbehandlingens effekter. Metoden som har använts är enkät tillpersonal, läkare och sjuksköterskor, samt till patienter som besöker dietist under pågåendestrålbehandling.

En betydande risk för att utveckla undernäring finns vid förekomst av dysfagi, det vill säga ätsvårigheter. Genom att anpassa kostens konsistens kan dock intaget av mat och dryck under-lättas och även möjligheten att tillgodose näringsbehov. Vilken kostkonsistens som serveras bör därmed betraktas som en medicinsk åtgärd och ordination. En förutsättning för att vårdta-garen erhåller rätt kostkonsistens är att kommunikationen mellan olika vårdgivare är väl fun-gerande och att kostansvariga är införstådda med vilken kostkonsistens som vårdtagaren ska inta. Ytterliggare krav på god kommunikation ställs då terminologin för konsistensanpassad kost varierar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med Nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus.

Malnutrition är en viktig faktor för utvecklande av trycksår. Äldre personer har samma behov av vitaminer och mineraler som yngre, men ofta en mindre aptit. Detta betyder att matens näringstäthet behöver vara hög för att täcka behoven. Fett, kolhydrater och proteiner är energigivande näringsämnen som behövs för kroppens grundläggande funktioner och som ger energi åt sårläkningen. Som omvårdnadsansvarig måste sjuksköterskan vara medveten om vad som påverkar risken att utveckla trycksår och vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska uppkomst och påskynda läkning.

Sahlgrenska Academy at University of GothenburgDepartment of Clinical NutritionAbstractTitle: The effect of nutritional treatment on functional recovery after stroke, a systematic reviewAuthor: Ingrid Blankenau and Amanda LindbladSupervisor: AnneMarie GrönbergExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTS Type of paper: Examination paper, 15 hpDate: April 13, 2011Background: Every year 30 000 people in Sweden suffer from stroke. This costs society about twelve billion SEK. Many stroke survivors experience functional impairment which may lead to difficulties for them to meet their nutritional needs. Nutritional treatment is important in the recovery process after stroke as malnutrition increases the risk of complications.Objective: To investigate the possible effect of nutritional treatment on functional recovery after stroke.Search strategy: The search was conducted in the databases PubMed, Scopus and Cochrane by using the English keywords stroke, nutrition, rehabilitation, functional outcome, recovery, acute stroke, ischemic stroke, ischemic acute stroke, nutrition therapy, brain hemorrhage, functional recovery and nutritional rehabilitation.Selection criteria: Studies published before 2001 conducted on human subjects who suffer from stroke where they measured functional capacity and did a nutritional intervention, written in English, Swedish or Norwegian, and did not have to be requested from the library.Data collection and analysis: A systematic search was performed in PubMed. Studies which had an interesting heading were examined and abstract read.

BakgrundStamcellsforskning har utvecklats de senaste årtiondena och är idag ett behandlingalternativ, för flertalet sjukdomar. Stamceller är ursprungsceller för alla typer av blodceller och vid transplantation används stamceller tagna från benmärg, navelsträngsblod och/eller perifert blod. Transplantationen kan antingen ske autologt, där personens egna stamceller används, eller allogent, där stamcellerna härstammar från en donator. Om kroppen avstöter de donerade stamcellerna sker en immunologisk reaktion kallad graft-versus-host disease.I samband med transplantationen genomgår personerna i regel cytostatikabehandling med eller utan kroppsbestrålning, vilket kan medföra negativa följder som bland annat påverkar personens förmåga att inta oral nutrition. För en sjuksköterska är det viktigt att uppmärksamma och lindra en persons sjukdomsupplevelse samt motverka komplikationer.

Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling.Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter.Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center.