Sök:

Sökresultat:

351 Uppsatser om Nutrition - Sida 4 av 24

Den inappetenta katten

Detta arbete är en litteraturstudie som syftar till att öka förståelsen kring inappetenta katter. För att kunna optimera kattens Nutrition krävs kunskap kring kattens energi- och näringsbehov samt om katters generella födopreferenser. För att belysa vikten av att katten får i sig näringsämnen i tillräcklig mängd tar arbetet upp hur svält påverkar katten, dels den friska katten som av någon anledning inte äter och dels katten som även lider av någon underliggande skada eller sjukdom. Nutritionen spelar även en viktig roll för kattens sammantagna prognos. Då anledningarna till inappetens hos katter kan vara många nämns här endast några av de vanligare orsakerna översiktligt.För att de Nutritionella åtgärderna som sätts in ska ge så bra resultat som möjligt är det viktigt att det finns kunskap kring målen med åtgärderna, att en Nutritionell plan läggs upp och att katten noggrant undersöks för att rätt åtgärder ska sättas in.Näring kan tillföras enteralt (via mag-tarmkanalen) eller parenteralt (utanför mag-tarmkanalen).

När en person med demenssjukdom slutar äta : En litteraturstudie utifrån sjuksköterskans perspektiv

Bakgrund: Personer med demenssjukom får ofta i sjukdomsförloppet problem att äta och insatser för att behålla personens Nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sådan insats som diskuteras är enteral nutriton i någon form. Då en person med demenssjukdom tappar sin förmåga att kommunicera och även den kognitiva förmågan att ta egna beslut ställs sjuksköterskor inför en svår arbetsuppgift. Att ta ställning till om det är etiskt riktigt att starta enteral Nutrition eller om det är etiskt riktigt att acceptera matvägran är en av de svåraste dilemman en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral Nutrition.

Undernäring hos äldre- ett gemensamt ansvar : Sjuksköterskans erfarenheter av team-samverkan kring den äldre patientens nutritionsbehov inom äldreboende

Purpose: The purpose of this interview study was to describe the nurses? view of their experiences of interaction with other professionals to improve the elderly patient's Nutritional status in municipal elderly care.Method: The study is based on qualitative interviews with nine nurses and was analyzed according to a qualitative content analysis method.Results: The main themes that emerged: Communication among the involved, To feel secure in their role, Lack of structure. The nurses worked closely with nursing staff and cooperated more with doctors about Nutrition than with the physiotherapist and occupational therapist. The nurses felt they had the main responsibility for maintaining a good Nutritional status of the elderly patient and described themselves as primarily responsible for Nutrition while they lacked Nutritional competence equal to the responsibilities they had during the whole Nutrition process. The nurses had no community dietitian?s skills and felt that the dietitian had a great responsibility and the most updated knowledge in diet and Nutrition.

Varför genomfördes inte punktprevalensmätningen Dagen nutrition på alla aktuella patienter? : En kvalitativ studie om involverad personals uppfattningar

SAMMANFATTNINGBakgrundMalNutrition är ett globalt problem i både industri- och utvecklingsländer. Svenska studier genomförda under 2000-talet har påvisat att drygt var fjärde patient i slutenvården är malnutrierad. Vårdgivare är ansvariga att identifiera malnutrierade patienter och de som löper risk för malNutrition. Punktprevalensmätningen Dagen Nutrition utförs årligen på Akademiska sjukhuset. Under ett dygn registreras inneliggande patienters Nutritionsstatus för att utvärdera uppsatta Nutritionsmål.

Betydelsen av en god nutritionsstatus vid sårläkning : sjuksköterskans ansvar

En god Nutritionsstatus är av betydelse för en optimal sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan Nutrition och sårläkning ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom Nutritionsstatusens samband med sårläkning och vad sjuksköterskan kan påverka genom sina omvårdnadsåtgärder. Det kom även fram att energibehovet ökade när patienterna hade svårläkta sår.

Omvårdnadsåtgärder gällande nutrition hos personer med demenssjukdom

BakgrundI Sverige lever 160 000 personer med demenssjukdom och prevalensen av sjukdomen är stigande. Tillståndet är progredierande och utan botemedel. MalNutrition är ett stort och komplext omvårdnadsproblem hos denna patientgrupp. Orsaken till viktförlust vid demenssjukdom är multifaktoriell och den personal som arbetar inom demensvården har ofta en låg kunskapsnivå i ämnet demenssjukdom och Nutrition. Risken med en försämrad Nutritionsstatus är bland annat förhöjd infektionsrisk, minskad livskvalitet, snabbare sjukdomsförlopp och för tidig död.SyfteSyftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder gällande Nutrition som är betydelsefulla för personer med demenssjukdom.MetodAllmän litteraturöversikt valdes som metod då var den metoden var bäst lämpad för att besvara syftet.

"Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör..." : Skolpersonalens tankar om hälsofrämjande insatser och preventionsarbete - studie av en skola.

The aim of this study was to investigate how school personnel work with preventive and health promoting efforts to motivate young people to achieve interest in physical activity and Nutrition awareness. Further the aim was to describe the possibilities and difficulties that school personnel experience in their work.  The research questions were: How do school personnel describe their health promoting work at school? In a health promotion perspective, what efforts do school personnel think is important when it comes to Nutrition and physical activity? What possibilities do school personnel experience with health promoting efforts? What difficulties do school personnel experience with health promoting efforts?The study has a qualitative approach in which seven individual interviews were conducted with personnel at a secondary school. The respondents worked with different aspects which broadened the perspective.

Distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter med parenteral nutrition i palliativ vård

Parenteral Nutrition inom palliativ vård kan vara både livsnödvändig och livsförlängande för vissa patienter, men värdet är ofta debatterat. Distriktssköterskan ansvarar för och har en central roll i den palliativa omvårdnaden av patienten i hemmet och rollen omfattar symtomlindring, samordning, information samt socialt och emotionellt stöd för patienten och dennes familj. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter med parenteral Nutrition i palliativ vård. Tolv distriktssköterskor från primärvården i norra Sverige deltog i studien. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys.

Näringstillförsel för äldre personer med demenssjukdom,

The aim of this littrature review has been to describe how you can satisfy the need of nourishment for older people who suffer from dementia. Data has been retrieved by searches in Academic Search Elite, Sience Direct, Blackwell, PubMed and in the Journal Vård i Norden. The studies show that most of the people with dementia have a hard time to satisfy the nourishment. The results show that through different preventive measurement you can improve the nourishment for these people, to set the table, play calm music and to have a table companion. By taking the food oneself created a good meal environment and the individually need was provided for.

?Äter du så är du frisk och äter du inte, så är du sjuk? : Distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldres nutrition

Nutrition spelar en avgörande roll för den äldre vårdtagarens hälsa och välbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslängd ökar också efterfrågan och behovet av vård. Äldreomsorgen är av denna anledning en växande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gällande den äldre vårdtagarens Nutritionsstatus kommer därmed att efterlysas i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldre vårdtagares Nutrition i äldreomsorgen. Utifrån studiens syfte användes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats.

Nutritionsrelaterade problem i den palliativa vården-en litteraturstudie

Palliativ vård blir vanligare i takt med en äldre befolkning och högre prevalens av tumörsjukdomar utan botbar behandling. Lidande är starkt kopplat till palliativ vård vars syfte är att lindra lidande för patienter och närstående. Nutritionsrelaterade problem förstärker patientens lidande och skapar ofta konflikter mellan patienter och närstående.Syftet med studien var att belysa området Nutrition vid palliativ vård och öka förståelsen för de Nutritionsrelaterade problem som kan uppstå i den palliativa vården och som påverkar patient, närstående och sjuksköterska.Uppsatsen är genomförd i form av litteraturstudie där datainsamling skett i databasen Cinahl samt genom manuell sökning i aktuella tidskrifter för ämnet. Nio artiklar publicerade mellan 2000-2007 har valts ut.Resultatet är sammanställt utifrån tre perspektiv: Patienten, närstående och sjuksköterskan. Under dessa presenteras 15 olika teman.

Gastrostomi : Granulombehandling vid gastrostomi hos barn och ungdomar

Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 år i Sverige. Syftet var även att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 år med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkätundersökning. Enkäterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i något av följande nätverk: Nätverket för habiliteringssjuksköterskor, Nätverket för habiliteringssjuksköterskor inom Nutrition och/eller Nätverket för Nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Palliativa patienters livskvalitet vid behandling med parenteral nutrition : en litteraturöversikt

Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa vilken påverkan parenteral Nutrition har på livskvaliteten hos palliativa patienter. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Totalt fann författarna 12 vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. De utvalda artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa.

Faktorer som påverkar patienters upplevelser av livskvalitet efter att ha drabbats av stroke : Factors affecting patients´ perceptions of quality of life after stroke

Kritiskt sjuka patienter riskerar att utveckla malNutrition och ska erhålla Nutritionsstöd i form av enteral Nutrition (EN) och parenteral Nutrition (PN). Trots att flödesscheman för EN används på många intensivvårdsavdelningar får patienter sällan 100 % av ordinerat kaloribehov. Syftet med denna studie var att utvärdera införandet av flödesschema för enteral Nutrition på en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning (NIVA). Som metod valdes en retrospektiv, kvantitativ studie. En granskning av journaldata från förgruppen (n =28), fem månader innan införandet av flödesschemat och data ifrån eftergruppen (n =20), fem månader efter införandet av flödesschemat har gjorts.

"Äta bör man, annars dör man...": En retrospektiv datajournalgranskning om nutrition på IVA

Bakgrund: Adekvat näringstillförsel är en viktig del i återhämtning och utfall förintensivvårdspatienter. Nutrition på IVA har visats sig ha en lägre prioritet jämförtmed övriga omvårdnadsåtgärder. Internationella studier har därtill belyst attintensivvårdspatienter ofta erhåller otillräcklig näringstillförsel, vilket är förknippatmed negativa följder för patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hurmycket näring intensivvårdspatienter erhåller, utifrån beräknat näringsbehov baseratpå 25 kcal/kg/dygn. Metod: En retrospektiv datajournalgranskning utfördes påpatienter som hade en vårdtid längre än sju vårddygn, oberoende av ålder, kön ochdiagnos.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->