Sök:

Sökresultat:

83 Uppsatser om Nutidshistoria (frćn 1914) - Sida 4 av 6

?De första leden nedmejades som rÄgax för lien" - FrÄn krigsromantik till realism i Hallandsposten 1914-1918?

Jag har i denna uppsats gjort en kvalitativ analys av strids- och vÄldskildringarna i Hallandsposten frÄn första vÀrldskrigets vÀstfront. UtgÄngspunkten har varit en teorimodell som delar in materialet i kategorier som spÀnner frÄn de krigsromantiska skildringarna i början av kriget till det mer realistiska under krigets senare Är. Resultatet av undersökningen Àr att det sker en förÀndring av det publicerade materialet under krigets lopp. Denna förÀndring visar sig i att det förekommer allt mindre krigsromantiska skildringar ju lÀngre kriget fortskrider. DÀremot sÄ ökar de mer realistiska skildringarna och dessa blir allt mer nÀrgÄngna i sin karaktÀr och kan mot slutet av kriget ses som fördömande..

"Till sÄngens gud? : Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta

?Till sÄngens gud?Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta?To the god of song?Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in AlvestaKarl Nygren-Kloster föddes 1876 i dÄvarande AringsÄs socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs lÀn. Som 19-Äring reste han till Stockholm för att pÄbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen nÄgra Är senare utbildade han sig pÄ egen hand till röstpedagog. MÀnniskorösten och dens anvÀndning i tal och sÄng var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sÄnginstitut i Stockholm.

Moderna uttryck : PĂ€r Lagerkvists tidiga prosa och den tyska expressionismen

Denna uppsats Ă€r en studie av eventuella likheter mellan PĂ€r Lagerkvist tidiga prosa och stildrag hos den tyska expressionismen, som hade sin blomstringstid samtidigt som Lagerkvist publicerade sina första samlingar med prosa och poesi. JĂ€mförelser har tidigare gjorts, frĂ€mst gĂ€llande lyriken och har dĂ„ visat pĂ„ flera gemensamma drag. Denna uppsats jĂ€mför prosatexter ur Lagerkvists tre tidiga samlingar Motiv (1914), Ångest (1916) och Kaos (1919) med centrala drag för den tyska expressionismen. Dessa omfattar nutidskĂ€nslan, fokuseringen pĂ„ det subjektiva, verkligheten som mardröm och kritik mot det borgerliga. Andra motiv som behandlas Ă€r de groteska inslagen, vitalismen, sinnessjukdomen, Fader-Son-konflikten och kriget..

Skandinavien i Yorkshire Herald under det första vÀrldskriget

The purpose of this dissertation is to examine the occurrence of Scandinavia in the then daily English newspaper Yorkshire Herald during the First World War. The dissertation looks into what the Yorkshire Herald wrote about Scandinavia in the parts of the newspaper where the newspaperÂŽs own opinion was given. This approach is connected to the theoretical idea that the British local and regional press was politically free during the war period. The dissertation also looks into the number of news telegrams etcetera that concerned Scandinavia during the period.The result shows that Scandinavia, both as a whole as well as the three individual countries, was mentioned about 700 times, split over about 600 telegrams and articles, during the examined period stretching from the first of August 1914 to the eleventh of November 1918. Material that gives the newspaperÂŽs opinion regarding issues concerning Scandinavia can be found six times during the period.

HÄllbar utveckling nu och i framtiden via historien

I vÄrt arbete har vi undersökt hur perspektivet hÄllbar utveckling framtrÀder i tre historielÀroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv pÄ historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrÄn historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utstrÀckning de undersökta lÀroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. VÄr metod har varit hermeneutisk och i lÀromedelsanalysen har vi utgÄtt frÄn vÄr förkunskap om historien, en definition av hÄllbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptÀckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hÄllbar utveckling gör sig gÀllande, dock i olika utstrÀckning beroende pÄ nedslag och lÀrobok.

FörestÀllningar om kvinnligt och manligt

Denna uppsats behandlar fyra svenska böcker för barn i Äldrarna 8 ? 14 Är som varit mest utlÄnade pÄ Halmstad bibliotek under 2008. Titlarna som analyserats Àr Fixa pengar annars?! av Lena Lilleste, Det brinner! av Laura Trenter, Den danske rÄnaren av Petter Lidbeck samt Den trettonde gÀsten av Martin Widmark. Syftet med uppsatsen var att se hur killar och tjejer, samt mÀn och kvinnor, framstÀlls i litteraturen.

Smycken frÄn Art Nouveau: historia, utveckling, design och material

Detta arbetet behandlar smycken frÄn Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? Àr ett grundbegrepp för denna tidsepok, som Àr mest kÀnd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergÄng till det moderna.

Nuets förflutna

Syftet med den hÀr uppsatsen var att utforma ett kursupplÀgg till A-kursen i historia pÄ gymnasiet som utgÄr frÄn perioden 1900-2009. Vi ville undersöka om man genom ett sÄdant upplÀgg kunde uppnÄ kursmÄlen och samtidigt skapa ett bra underlag för att fördjupa historiemedvetandet hos eleven. Historiemedvetande och genealogi var tvÄ centrala teoretiska begrepp i utformandet och utvÀrderingen av upplÀgget. I kursupplÀgget arbetar vi oss framÄt genetiskt frÄn Är 1900 och gör genealogiska kopplingar till den tidigare historien. Perioden 1900-2009 delades in i 10 arbetsomrÄden, dÀr viktiga hÀndelser och skeenden behandlades, och utifrÄn vilka genealogiska kopplingar gjordes.

Skilda roller - genusstrukturer i BackÄkers Eriks dagbok

Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hÀnde pÄ gÄrden de bodde pÄ. Detta har varit en vÀrdefull historisk kÀlla för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det Àr ocksÄ en intressant historisk kÀlla för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv pÄ BackÄkersgÄrden och förde under större delen av sitt liv dagbok, nÀrmare bestÀmt frÄn 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt.

Arbetarrörelsens biblioteksstrÀvanden i Sverige ? exemplet ABF-biblioteket i Oskarström

The purpose of this master's thesis is to describe and analyse the origin and development of the library of WorkersŽ Educational Association in the community of Oskarström. This library is special because the organisation run it much longer than usual, until 1977, and to find an answer to why, we have the following questions: Why does the library of WorkersŽ Educational Association start their activity in Oskarström, and how does it develop, in relation to premises, librarians, financing, the stock of books and the numbers of books out on loan? What is the reason that the library in Oskarström is municipalized as late as 1977? The methods we use are hermeneutics and evaluation of the sources. The library is founded in 1914 and become important for the workers. Important sources of income are the subventions given by the state, municipality and other associations.

Manfred Björkquist och Nathan Söderblom i den kyrkopolitiska debatten, : speglad i deras brevvÀxling 1914-1931

This essay constitutes an attempt to expose, with reference to contemporary animal research, the limits of Martin Heidegger?s concept of the being of animality in Die Grundbegriffe der Metaphysik (1929/30) and to propose some possible ways to think, within the philosophical style of this particular work, the being of those animals that most distinctly transcends Heidegger?s concept. The essay seeks to address the following question: Do the results of contemporary animal research expose ways of being within animality that withdrawal from Heidegger?s concept of the being of animality in general, and if so, how should we think these new ways of animal being? The motivation to ask this question, I argue, are immanent to Heidegger?s thinking in at least three ways: 1) Because of his standpoint that philosophy cannot, in any meaningful way, create an ontological concept of animality without an orientation towards the results of the positive sciences; 2) Because of the unfinished and tentative character of Heidegger?s analysis, a character that is such that it should be seen, according to Heidegger himself, as an essential point of departure for further thinking; 3) Because of Heidegger?s view that the being of the animal are such that it involves the withdrawal of this very being from any originary access, a withdrawal that necessitates an infinite return to the question concerning the being of the animal. The essay wants to be a continuation of lines that are present in Heidegger?s open-ended thought on this theme rather than to be an external critique that approach the text, which is most often the case, as a closed point of view which we are forced to affirm or reject.

Befriad frÄn sÄng : om upplevelser av musikundervisningen i folkskolan

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

SVERIGE OCH ÅLANDSFRÅGAN GENOM ERIK PALMSTIERNAS ÖGON 1914-1921

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemĂ„let mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första vĂ€rldskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frĂ„gan om varför Sverige valde att hĂ€nskjuta Ă€rendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgĂ„ngspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande dĂ€refter. Erik Palmstierna var behörigt statsrĂ„d i frĂ„gan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna pĂ„verka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först Ă€r genom mĂ€nsklig tolkning som ett skeende kan fĂ„ betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

Bostadskonsumtion och bostadsproduktion. En studie över bostadssituationen i Stockholms stad perioden 1914-1924.

The main aim of this study is to examine the development policies of Sweden and the European Union from a postcolonial perspective. Sweden and the European Union are increasingly coming to be viewed as normative powers rather than military powers. So how does the colonial past of the western societies affect the policies of today? Are there any signs of the power structures of the past, and if so, how are these power structures manifested in the development policies of today? Since both Sweden and the European Union have come to be viewed as normative powers they are compared with each other to highlight their similarities and differences. The results of the study shows that both Sweden and the European Union can be seen as carriers of western values and interests.

Geflekvinnorna organiserar sig! : En undersökning av tre av GÀvles kvinnoföreningar under Ären 1914-1921

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->