Den samtida individen kommer idag i kontakt med ett oräkneligt antal verksamheters försök till kommunikation. Detta kan vara önskvärt, ofrånkomligt, avsiktligt eller omedvetet. Faktum är att dagens konsument har möjligheten att välja när och var denne vill kommunicera. Nutida teknik tillåter konsumenten att styra över hur pass effektiv företagens kommunikation blir. Dessa försöker därför återta kontrollen genom att hitta nya medel utöver de traditionella såsom reklam, PR, personlig försäljning etc.Produktplacering i filmer har växt som kommunikationskanal under de senaste 30 åren och kommit att bli en mångmiljardverksamhet.

Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa ämnet bedömning och betygssättningen i skolan med utgångspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvärdiga bedömningen. Bedömning och betygssättning är en stor och viktig del i läraryrket, där det främsta målet är att eleverna ska bli så likvärdigt bedömda som möjligt. Redan på 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rättsäkerheten i bedömning, något som även svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framåt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport från 2013 på stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strävan mot en likvärdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjälpverktyg för landets lärare till att sätta just rättvisa och likvärdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, på bedömningen är större än vad många tror och visar snarare på motsatsen.Det är med fokus på de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssättning i skolan idag har blivit så problematiserad.

Bakgrund och syfte: I studier utförda på svensk grund- och gymnasieskola framkommer att andra uttrycksformer än det skrivna och talade ordet är betydelsefulla för elever när de ska skapa, förmedla och förstå mening i läroprocessen. Få exempel finns där motsvarande upplevelse beskrivs på universitetsnivå. Frågan om hur det är möjligt att använda andra uttrycksformer än text på universitetet är utgångspunkten i studien som genom att utgå från ett självupplevt experiment att förena statistik och konstnärliga metoder syftar att beskriva den interna och externa delen av en läroprocess i praktiken. Vilka uttrycksformer används redan och vilka kan användas? Hur påverkas processen av de social inramningar som finns på universitet? Teori: Studien tar sin utgångspunkt i teorier som har ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv där fler uttrycksformer än ord anlyseras för att förstå hur lärandeprocesser skapas.

Abstract Sven Lidman växte upp i blygsamma förhållanden, men blev med tiden en offentlig person, en ?kändis? i sin samtid. Han var en av det begynnande 1900-talets mest uppmärksammade författare, vars diktsamlingar och romaner väckte sensation hos samtidskritiken. Flera recensenter nämner Lidman som ett av den unga litteraturens stjärnskott. Av senare verksamma essäister och litteraturhistoriker betraktas hans författarskap som ett av de mest betydande under 1900-talets första decennier vid sidan av namn som Bo Bergman, Hjalmar Bergman, Elin Wägner, Anders Österling och andra.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

I den här uppsatsen har jag gjort en närläsning av Martin Heideggers ?On the way to Language? (?Unterwegs zur Sprache?) skriven år 1959. Boken som var Heideggers sista verk är en dialog mellan Heidegger och en japan som spelas av honom själv i syfte reflektera. Uppsatsen behandlar bokens tema om hur något främmande oss själva (som är vi själva) kan mötas eller inte mötas genom ett språk. Jag har i och med Heidegger sett på ett språks fara och begränsningar liksom dess möjligheter och vägar till kunskap via dialogformen och den estetiska yttringen poesi.

Blandat boende är ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier på kvartersnivå med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansättning som: upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansättning. I en tid där rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, både internationellt som nationellt, finns belägg för att det skulle vara av intresse att undersöka på vilket sätt blandat boende är ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp från en forskningsöversikt som redogör för synen på blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser från tidigare forskning på blandat boende som utvärderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt åskådliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.

I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går.

Från 1600 ? talet har glasbruken i Kalmar/Kronobergsregionen tillverkat glas. I tillverkningen användes bland annat arsenik för att hindra blåsbildning i glaset, och bly gav kristallglas dess karakteristiska egenskaper. Kadmium användes i färger och även antimon motverkade blåsor. Deponier anlades bland annat i sankmark intill vattendrag, och lade på det sättet grunden för en föroreningsspridning vilken kommer fortsätta långt in i framtiden.Det länsövergripande samarbetet Glasbruksprojektet (2006 ? 2007) utredde föroreningsgraden på glasbruken, men ingen hänsyn till säsongsvariationer eller klimatförändringar togs.

En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin.Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.

Det här är inte en recension.Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006av Lina SamuelssonSyftet med uppsatsen är att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. Två veckors recensioner, sammanlagt nästan hundra stycken, från fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begränsad omfattning och görs fortfarande så. Området blir ofta förbisett både inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och än mer ovanligt är en genusmedveten kritikforskning även om många av de debatter som rört litteraturkritik, däribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan är första könet i Expressen, tagit upp feministiska frågeställningar.Efter en genomgång av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna ? bland annat hur kvinnliga författare blivit lästa och värderade utifrån sitt kön ? analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sätts i samband och i vilken kontext verket placeras.

Mitt uttalade syfte var att studera ämnet meningen i livet utifrån Frankl, Fromm och Kübler-Ross. Min frågeställning var först vilka skillnader och likheter som föreligger mellan dem i ämnen som har betydelse för huvudsyftet: mening i livet. Därefter undrade jag över möjligheten att genom ett nutida levnadsöde bedöma tankegångarna.Gällande första frågeställningen anser jag mig funnit både skillnader och likheter. Jag valde, efter studiet av litteraturen, att inrikta mig på ämnena kärlek, tid, människosyn, död och meningen i livet. Krasst har jag enbart funnit två områden där trion är överens och det är vikten av att ha kärlek till sig själv och nödvändigheten av att uppleva och ta hand om tiden här och nu.

Umeå universitetsbibliotek är en plats där studenter inte bara kan få tillgång till information och material de behöver, utan det är även en plats där det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört användarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-användarnas åsikter och det är därför av intresse att undersöka varför somliga studenter väljer att inte studera på biblioteket. Syftet med denne utvärdering var att få en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kännedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vad är det som gör att studenter inte väljer att studera i universitetsbiblioteket? Är något fel i den nuvarande studiemiljön? Känner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frågorna genomfördes en enkätundersökning bland studenter på campus, enkäten var anpassad så att både användare och icke-användare skulle kunna besvara den och enkäten hade en fråga för att kunna se vilka som var icke-användare.

Blandat boende är ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier på kvartersnivå med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansättning som: upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansättning. I en tid där rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, både internationellt som nationellt, finns belägg för att det skulle vara av intresse att undersöka på vilket sätt blandat boende är ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp från en forskningsöversikt som redogör för synen på blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser från tidigare forskning på blandat boende som utvärderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt åskådliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.