Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken.Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012.

Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet på dramat?Tant Blomma? av Kristina Lugn. Många av de sätt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptäcka i denna text. Bland annat använder sig Lugn av sång, dans, ettmånga gånger lyriskt och orealistiskt språk, metafiktion och citat på ett sätt som fjärmar publikenfrån illusionen om att det är verkligt liv som gestaltas på scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som måste sägas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig självi tredje person.Min slutsats är då att min analys av ?Tant Blomma? visar att det finns många stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsätt i replikerna.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska Konstnärinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnärsgruppen De unga och deras första utställning på Hallins konsthandel 1909 stämmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns något samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska Konstnärinnor grundades då enskilda kvinnor inte hade rätten att ställa ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnärernas önskan om förbättrade juridiska rättigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag också konstatera att det inte finns något samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta då de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar är allt för lågt för att kunna ha haft någon påverkan. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av konstverk inom svenskämnet. Syftet är även att ta reda på hur man kan använda konstverk i svenskundervisningen samt om man kan använda konst som redskap för att utveckla språket. Nio lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har besvarat en enkät som behandlar ämnet konstverk i svenskundervisningen. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. I uppsatsen redovisas även en läromedelsanalys.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka ide?er som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet.

The report describes the production of graphic correspondence and marketing material for DUCIS(Dalarna University Centre for Irish Studies).A logotype symbol is created on the basis of an element from the Celtic art, and a graphic material thatharmonies with this ideal of style is built around the symbol. A unique visiting card, correspondence cardand letterhead is produced to strengthen the identity of DUCIS outwards.The work proceeds with an international education folder which is an important element in the marketingwork for the MA-education which starts in the autumn of 2003. Two posters, one for the opening ofDUCIS in may 2003 and one for a conference in 2004, are produced. Finally, a redesign of the book coverfor NIS, Nordic Irish Studies, is carried out.The report describes the working process consisting of meetings, practical work and other elementswithin the process. The conclusion is that the work has been quite successful and that this, to a largeextent, depended on an engaged and supporting commissioner.

The project description is to draw an extension or annex to the existing Nationalmuseum building from 1866.The annex is designed to complement Nationalmusems activities and contain internal and public functions. Artentering the building must not be crossed by public visitors. Art and staff must be able to seamlessly move betweenthe extension and the main building. The new building includes a public study room for scholars working withthe collection of art on paper, workshops, conservation studios, art spaces and warehouses. Additionally, theannex is designed to host a large number of office spaces.With the renovation of Nationalmuseum they intend to open up the today built in south atrium.

I det rådande informationssamhället där utbytet av information och digitalt material har blivit mer framträdande än någonsin tidigare har även upphovsrättsfallen kring dess användande och återanvändande blivit allt mer aktualiserade.I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har påverkat kreativa aktörers syn på återanvändning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet.Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur människan och hennes kognitiva processer influerar rättsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering.Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan människor, vilket resulterat i förändrade konsumtionsmönster och en remixkultur där individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlänkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder från mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer.Med bakgrund av detta söker vi att förespråka en mer öppen syn på de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,där människor tillsammans bygger vidare på vårt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet..

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Det nuvarande kommunikationsprotokollet på Internet, IPv4, utvecklades tidigt under 70-talet och används idag av datorer och andra enheter för att kommunicera med varandra. Det nästan 40 år gamla protokollet räcker endast till drygt fyra miljarder adresser och med tanke på Internets explosionsartade tillväxt har en global adressbrist uppkommit i dagens värld. Fler enheter ansluter sig till Internet och krav ställs på fler IP-adresser samt en förbättrad säkerhet. Vi står idag inför en stegvis övergång till det nya protokollet på Internet, IPv6. Denna nya version löser problemet med adressbristen och har inbyggda säkerhetsfunktioner samt andra fördelar.

Uppsatsen är en studie i hur samhället och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frågor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lärandesituation.Utgångspunkten i studien är teorier om modernitet där reflexivitet, görbarhet och individualisering är centrala teman. Människan är idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig själv och det posttraditionella samhället betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli något av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstår nya symbolvärden vid sidan av bytesvärden och bruksvärden, symbolvärden som är knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur människan manifesterar sin vilja att särskilja sig men också att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, där konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

För att nå ut med konsten till Uppsalas befolkning ska det nya konstmuseet bli tillgängligt och inbjudande. Placerad vid Fyrisån, på gränslandet mellan Uppsalas stadskärna, industriområdet och stadsparken, är den synlig och lätttillgänglig från alla håll och lyfter ett område som tidigare bara har varit en plats människor passerar.Runt tomten finns flera större flöden av fotgängare och cyklister. Byggnaden placeras därför strategiskt för att inte blockera något gångstråk men samtidigt ta vara på dessa för att locka besökare. Utöver de befintliga stråken uppkommer även nya vägar; ytterligare en bro över Fyrisån som förbinder stadsträdgården med museét och genvägar över och igenom själva byggnaden.Projektets två ledord är tillgänglighet och upplevelse. Uppsalas konstmuseum ska vara en plats för alla och en plats som man gärna återvänder till.

The purpose of the thesis is to examine the relation between art, politics and ideology in contemporary art, focusing on the drawings depicting Mohammed the prophet as a dog, made by the Swedish artist Lars Vilks. His work is contextual in accordance with current art practice, thus letting everything related to the artwork become part of it, a circumstance the thesis tries to grasp in the widest respect possible. The drawings were published and spread throughout Swedish media, where they were later defended and criticized by a number of writers. Many debaters argued that the art work represents Western freedom of speech, and that to criticize them is to criticize fundamental democratic rights. This discourse tended to disqualify all arguments that questioned why such force was put into defending and spreading offensive pictures.

I denna undersökning jämförs upphovsrättslagens syn på original och kopiering med den syn som allmänt råder i konstvärlden. Min frågeställning är: på vilket sätt har appropriering förändrat synen på originalitet och kopiering i konsten och hur samstämmer den med upphovsrättslagens syn? Appropriering är ett begrepp som i konstnärliga sammanhang använts sedan 1980-talet och betyder att man tar något och gör det till sitt eget. Den konstnär som är mest känd för sina approprieringar är Sherrie Levine som målade kopior av äldre kända konstnärers verk och fotograferade andra kända konstnärers fotografier och ställde ut dem som sina egna. Men även tidigare har konstnärer utnyttjat andras bilder och material för egna konstnärliga syften.