Sökresultat:
6650 Uppsatser om Nursing and patient relationship - Sida 33 av 444
Hur en otrygg anställning påverkar det psykologiska kontraktet hos medarbetare
The purpose of this study was to investigate how people with insecure employment affect the psychological contract in the perspective of workers' experience. The questions in this study were: how does a person with insecure employment perceive the psychological contract and what consequences dose an insecure employment have on the psychological contract. The study was a qualitative method with semi-structured interviews. The results showed that the absent relationship that existed between the participants and the employer was assumed to be affected by insecure employment. The result revealed that one of the consequences was falling confidence and less support to the employer as an effect of insecure employment and psychological contract.
En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnad av patienter med intravenöst drogmissbruk
Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter med ett intravenöst drogmissbruk (IDU). Bakgrund: Sjuksköterskor har ofta bristande kunskap om droger och om hur man ska hantera den kliniska omvårdnaden av patienter som missbrukar droger. Bristande kunskap om drogmissbruk bland vårdpersonalen skapar rädsla vilket i sin tur kan leda till att IDU får ett sämre mottagande. Det förekommer även fördomar om denna patientgruppen bland personalen. Metod: studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar inom tidsintervallet 2003-2009, sökta i databaserna PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund samt Cinahl.
Erfarenheter bland omvårdnadspersonal av att bemöta personer med missbruks- eller beroendeproblem på en akutmottagning : En intervjustudie
The number of persons with problems of abuse or addiction seeking care has increased during the last years in Sweden. Recent international studies show stigmatizing attitudes among nursing staff, which affect the treatment and care negatively. The purpose of this study was to describe experiences among nursing staff of treating persons with problems of abuse or addiction at an emergency department. The participants were six nurses and one assistant nurse who worked at an emergency department. The interviews were analyzed through qualitative content analysis.
Livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Sjuksköterskans stödjande åtgärder.
As a public nurse there is a great probability that you will meet patients that have had a myocardial infarction. We want to contribute to create a greater understanding of how a nurse can support and understand these people. The last 30 years the infarction care has made a big progress. Still many conceptions remain which means that for many people a myocardial infarction leads to a belief that this is the end of the working life, social life, sparetime activities and travelling. Due to this misbelief it is important that the nurse creates good conditions for the patient right from the start.
Avslappning och massage i omvårdnadsarbetet. En litteraturstudie om hur avslappning och massage kan befrämja hälsa.
The purpose of this literature review is to gain knowledge of how a nurse can relieve a patient´s suffering and promote a patient´s health on his/her own without pharmacologic aid. The method is a literature review based on 10 scientific articles. The study is influenced by Antonovskys view of health. The result showed four clear themes: (1) reduced anxiety / worry and physiological effects, (2) well-being and quality of life, (3) steps towards self-care and (4) relations. Relaxation and massage proved to have calming and pain-relieving effects.
Egenvård i palliativ vård : att leva eller att inte leva
Background: Within palliative care setting persons with terminal illness is cared for. The aim of the care is to enhance the quality of life for the patient through a holistic approach. The disease can lead to major suffering and require the person to handle the situation. If the person´s ability and capacity to do so is insufficient the identity may be perceived as threatened and quality of life diminished. Self-care can help a person to cope with loss of identity, enhance independence and improve quality of life.Aim: The aim of this study is to explore self-care strategies of patients within palliative care setting.
SJUKSKÖTERSKANS MÖTE MED SUICIDALA UNGDOMAR - att använda både hjärta och hjärna
Suicidalitet, självskadebeteenden och psykisk ohälsa hos ungdomar är ett ökande problem. Antalet suicid i Sverige har minskat sedan 1980-talet. Men i åldersgruppen ungdomar 15-19 år har suicidantalen istället ökat markant. Suicidpreventiva åtgärdsprogram har införts för att på detta sätt försöka stoppa denna oroväckande utveckling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa ungdomars suicidalitet samt sjuksköterskans yrkesroll och förhållningssätt vid vårdandet av dessa ungdomar.
Vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom och BPSD.
AbstractIn this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed. The aim of the study was to describe the caregiver?s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing.
När närstående bestämmer : Faktorer som påverkar närståendes beslutsfattande om organdonation
Tillgången på organ är för liten i förhållande till efterfrågan. Många patienter hinner avlida i väntan på ett nytt organ. För att ingrepp ska få göras måste närstående underrättas. Den avlidne anses positiv till organdonation om han eller hon inte gjort sin vilja känd, närstående kan dock motsätta sig detta. Ungefär en tredjedel av de närstående nekar till donation om den avlidnes vilja inte är känd.
Möten i Vården - Patienters upplevelser av personalens bemötande efter höft och knäprotesoperationer
Arbetet handlar om hur man som höft och knäopererad patient känner sig bemött på en ortopedisk vårdavdelning efter att ha fått en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smärtsamma och behöver i regel lång rehabilitering, vilket ställer stora krav på personalens sätt att vårda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet är att beskriva hur patienter efter höft och knäprotesoperationer upplever personalens bemötande på ortopedisk vårdavdelning.En litteraturstudie är gjord utifrån kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgångspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att känna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att känna sig professionellt omhändertagen: beskriver hur patienter känner när de blir väl omhändertagna under sin postoperativa tid på avdelningen. Att känna sig förbisedd: beskriver att patienter känner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid på vårdavdelningen. För att patienter med höft och knäproteser skall uppleva vården som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon får fortlöpande utbildning och att vårdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..
Brytpunktsamtal på kirurgiska vårdavdelningar- En integrativ litteraturstudie
Bakgrund: I Sverige dör cirka 95 000 människor varje år och runt 80 % av dessa är i behov av palliativ vård. Palliativ vård är en vårdfilosofi som bygger på att ge stödjande och lindrande vård när botande vård inte längre är genomförbar. Vid den tidpunkt när patienten drabbats av en obotlig sjukdom sker en brytpunkt, vilket innebär att läkaren identifierar patientens aktuella tillstånd. När brytpunkten är identifierad erbjuds ett brytpunktsamtal. I samtalet planeras det för den kommande palliativa vården.
Sjukhusbibliotekens roll i sjukvården - en fallstudie av biblioteken på Uddevalla sjukhus och på Norra Älvsborgs läns sjukhus i Trollhättan
This study is an attempt to examine how hospital libraries should develop its activities towards their target groups in time of reductions. The method was a case study of the hospital libraries in Uddevalla and Trollhättan. An opinion poll was carried out among a selection of hospital staff, patients, medical researchers and students. In addition a patient group at some wards was observed. The libraries in the study produce an annual report, which presents a proposal for developments.
Information till patient i kris : faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om.
En stor del av sjuksköterskans arbete innebär att ge information till patienter och anhöriga. Många patienter befinner sig i någon form av kris vilket försvårar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar från databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende på vetenskaplighet och relevans för studiens syfte.
Hur en otrygg anställning påverkar det psykologiska kontraktet hos medarbetare
The purpose of this study was to investigate how people with insecure
employment affect the psychological contract in the perspective of workers'
experience. The questions in this study were: how does a person with insecure
employment perceive the psychological contract and what consequences dose an
insecure employment have on the psychological contract. The study was a
qualitative method with semi-structured interviews. The results showed that the
absent relationship that existed between the participants and the employer was
assumed to be affected by insecure employment. The result revealed that one of
the consequences was falling confidence and less support to the employer as an
effect of insecure employment and psychological contract.
Hur personer som fått stroke upplever sjuksköterskans omvårdnad
Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn som innefattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen innebär ett akut insjuknande som kräver omedelbar vård. Dessa personer får mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. Därför är tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbättras med tiden. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig på strokeavdelningen.