Bakgrund: Att leva med långvarig sjukdom innebär förluster för individen och krav på anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stärka hälsa hos personer i behov av vård är att stötta lärande. En viktig del i lärande är interaktion och delaktighet. Som vårdvetenskaplig utgångspunkt har Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem? använts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vårdar.Syfte: Syftet var att nå kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lärande i grupp hos personer med långvarig sjukdom utifrån Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem?.Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvantitativa studier har sammanställts genom analys med Dorothea Orems ?Teori om omvårdnadssystem? som utgångspunkt.Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lärande i grupp bland personer med långvarig sjukdom, där det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller.

The purpose of this literature review was to demonstrate the results of recent studies of the nurses ability to interpret younger childrens (0-6 years of age) experiences of pain in the postoperative stage. There is a lack of knowledge concerning young childrens ability to express themselves verbally and the nurse has to rely upon the parents knowledge about the child. Consequently, the teamwork between the nurse and the parents is of great importance in the care of the younger child. Therefore we intend to illuminate this aspect in this paper. This study aims to nurses of all categories, since patients with lack of verbal communication are frequently occurring.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet.

Syftet med denna studie var att påvisa vilka känslor som väcktes hos föräldrarna inför sitt barns hjärttransplantation och hur deras upplevelse av informationen från vårdpersonalen uppfattades. För att kunna genomföra undersökningen användes en anonym enkätundersökning med semistrukturerade frågor. Undersökningens deltagarantal var litet på grund av att få barn blivit hjärttransplanterade på hjärtcentrat. Av sexton tillfrågade föräldrar svarade endast åtta på frågeformulären. I resultatet framkom att föräldrar under kontakten med hjärtcentrat hade både positiva och negativa upplevelser.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

Anafylaxi är en allergisk reaktion och personen som drabbas kan få allvarliga och svåra symptom som kräver behandling. Kännetecknet för anafylaxi är att det kan påverka olika delar av kroppen samtidigt; bland annat hud, luftvägar, mag- och tarmkanalen, hjärta och blodkärl. Det blir ofta korta möten mellan ambulanspersonal och patient och därför finns inte mycket tid för att försöka skapa ett förtroende. Omvårdnaden vid anafylaxi sker till en början snabbt och det kan uppfattas som en stressad situation för både patient och personal. Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens erfarenheter av att vårda patienter med anafylaxi.

Background: Do our elder starve? A good nutrition state gives a good health and comfort. The research displays that is it exists shortages in energy and nutrition needs for the older. Aim: The aim with this study was to elucidate the mealorder and the mealsituation for the elder and how the nurse handles this. Method: This litterateur review was based on teri research studies.

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla män innan 18 års ålder i Sverige. Patientgruppen återfinns i både allmänsjukvård och psykiatriska vårdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vårdrelation till dessa patienter, då vårdrelationen är essentiell för att uppnå hälsa. Syfte: Att belysa de olika faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie.

Background: Previous research has shown that the understanding and knowledge about the spiritual needs is not given high priority among nursing staff. During the latest years the body and its functions has controlled the healthcare and the spiritual needs has been placed in the background. All humans have spiritual needs that must be satisfied irrespective of religious background. Aim: The aim of this study was to in a caring perspective illustrate patients? spiritual and existential needs in palliative care.

Palliative care is founded on a holistic attitude, with the goal to alleviate suffering when a cure is no longer possible. Palliative care affirms life and regards dying as a normal process, providing possibilities of a quality time for the patient and family. Studies show that an increasing number of people choose to live the final phase of their life in their own home. A requirement for end of life care is an effective team work, where the nurse is responsible for more advanced care, and the caregiver?s provides the immediate care.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

What affect if an incident is reported?- an interview study with nursesABSTRACTEveryday in health care, there are incidents which can harm patients. However, reporting these incidents is not always a positive experience. The number of incident reports which are documented are a lot fewer than the number of incidents that actually occur. The purpose of the present study was to describe factors that affect nurses? decisions on whether to report an incident or not.

För den schizofrene patienten kan kontakten med andra människor vara svår och de känner ofta skräck inför mötet- Detta är ett dilemma när patienter med schizofreni uppsöker den somatiska vården. Vårdpersonal inom den somatiska vården har ofta ingen psykiatrisk utbildning och patienter med funktionshinder säger sig uppleva att de ofta blir kränkta i sina kontakter med sjukvården och att de ofta möts av bristande respekt. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av den schizofrene patienten i den somatiska vården. Studien är en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, som är förstahandskällor och vetenskapligt granskade, analyserades.

Bakgrund. En brännskadad patient genomlever ett stort lidande med en lång läkningsprocess och har ett omfattande behov av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är därmed viktig för patientens rehabilitering och läkande. Syfte. Belysa upplevelsen kring omvårdnad av brännskadade patienter inom slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv.