The aim of this Masters thesis is to study opinions about the Swedish hospital libraries and their activities for the patients, in a selection of Swedish library journal articles. The theoretical starting point is grounded in Laclau and Mouffes discourse theory. The empirical material consists of 43 articles from three library journals; Biblioteksbladet, Blänkaren and DIK-forum, published between 1990 and 2004. These are analysed through a reading scheme in four levels. In the empirical material two themes appear; the culture theme and the patient information theme.

Bakgrunden behandlar vårdsituationen i mötet mellan patient och vårdare. Mötet påverkar och kan därför ha betydelse genom att det ligger till grund för patientens inställning till vården. Joyce Travelbees teoretisk referensram har valts då den fokuserar på mellanmänskliga dimensioner i omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen i mötet mellan patient och vårdare, och dess betydelse för patientens inställning till vården. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram hur vardagen upplevs, och vad som påverkar den, av patienter med svårläkande venöst bensår. Elva vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter inleddes den strukturella analysen där tre huvudteman framträdde. Carnevalis balansmodell användes som teoretisk referensram. De tre teman som återfanns var: relationen mellan patient och profession; fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av att leva med svårläkande venöst bensår, samt föreställningar och kunskap.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.

Bakgrund: Den ökade invandringen till Sverige har gjort att landet idag är ett mångkulturellt samhälle. Sjuksköterskan möter ofta patienter från andra kulturer. Dessa möten kan många gånger beskrivas i form av negativa vårderfarenheter för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet.

The aim of child health care is to promote health and development for all children, to early identify problems that concern children´s growth and development and to prevent ill-health among children. Today in our society the proportion of children who are underweight are few.The aim with this study was to describe paediatric nurses experience in meeting with underweight children and their parents. Interviews were implemented and analyzed according to qualitative content analysis. Focus was placed on looking at differences and interpretations in the text content. The analyse resulted in six main categories, such as a need of sensitivity and a holistic view from the nurse, difficulties in handling the meeting because lack of tools.

Bakgrund: När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning.

Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors respektive undersköterskors syn på god omvårdnad. Studien är av empirisk och kvalitativ karaktär där fyra legitimerade sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades och delgav sina uppfattningar. Analysmetoden innehållsanalys valdes och i resultatet presenteras nio stycken huvudkategorier; Ge patienten trygghet, att respektera patientens vilja och individuella behov, basal hygien ? och omvårdnad skall tillgodoses, social samvaro, motivera patienten, kommunikation, empati, hinder, skillnader i uppfattning..

De senaste 20 åren har det skett en ökning av självmordsförsök i Sverige och varje år dör nästan 1 miljon människor i världen på grund av självmord. En stor andel av dessa personer har tidigare varit i kontakt med somatiska vården på grund av självmordsproblematik. Enligt Ida Jean Orlandos interaktionsteori reagerar sjuksköterskan känslomässigt i mötet med patienten och agerar utifrån denna känsla, vilket har en direkt påverkan på bemötandet. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskors bemötande av personer som försökt ta sitt liv med utgångspunkt från sjuksköterskan. Arbetet var en litteraturöversikt som grundades på 13 artiklar som granskats enligt Röda Korsets granskningsmall.

Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts.

Sammanfattning:Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård för det förtidigt födda barnet och dess föräldrar.Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvård i strävan efter tidig anknytning och självständigt föräldraskap. Bakgrunden redovisar även barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vården.Design: En intervjustudie utifrån en kvalitativ ansats, med ett vårdarperspektiv som studiens teoretiska referensram.Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna används en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema.Resultat: Resultatet redovisas utifrån följande kategorier: att utveckla en vårdande relation, att använda relationsfrämjande arbetssätt på neonatal, att erfara svårigheter att bedriva relationsbaserad vård. Temat för resultatet är; en varsam och utmanande vägledning.Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård på en neonatalavdelning kan förstås som en varsam och samtidigt utmanande vägledning mot föräldraskap.

 Every day media reports acts of violence in various kinds. Crime statistics shows that threats and violence are increasing in regard to both frequency and intensity within the nation. Nurses in the ambulance service are often the first to meet with a patient, therefore these nurses often find themselves in situations where violence and threats occur or have occurred. Drug addiction or some kind of illness are often reasons behind threats and violence.Earlier studies within this area of knowledge are mostly foreign and therefore little describes Swedish nurses` experiences of threats and violence within the ambulance service.The purpose of this study was to describe nurses experiences of threats and violence in the meeting with patients within the ambulance service.The study is a qualitative interview study performed within the School of Life Sciences at the University of Skövde. Six nurses were interviewed with the criterion that they should have experienced threats and violence within their occupation.