Oavsiktlig hypotermi är ett ämne som hamnat i skymundan i den hektiska intraoperativa fasen för anestesisjuksköterskan. Patientens nedkylning påbörjas redan vid de preoperativa förberedelserna. En salstemperatur under 22?C är den vanligaste orsaken till hypotermi hos patienterna och deras kroppstemperatur bör inte understiga 36,5?C. Förebyggande åtgärder som att använda värmefiltar, salstemperatur på 22?C-23?C, varma infusioner i blodvärmare, inte exponera mer hud än nödvändigt samt postoperativt använda sig av värmetak.

Background In Nyanza in western Kenya are 30,5% of children estimated as malnourished. It is a family situation that nurses often come in contact with. Therefore it is of interest to know how nurses work with parents of malnourished children when they have a significant role in developing the family's knowledge and child health. Aim. The aim is to investigate how nurses experience that they are working with parents of malnourished children.

It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurse´s training in upper secondary school and four girls which study construction´s training in upper secondary school..

Bakgrund: Få donationer sker i Sverige idag, det kan därför vara svårt att erhålla och upprätthålla professionell kompetens. Forskning har visat på en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises på grund av organisationsmässiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier.Syfte: Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gällande organdonationsprocessen.Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvårdssjuksköterskor som var verksamma på en allmän intensivvårdsavdelning. Innehållsanalys användes för att bearbeta materialet.Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier.

People with dementia often have difficulties expressing their needs. Untreated pain within this group can be manifested as depression, agitation or loss in appetite. It can be a challenging task for a nurse to estimate, treat and evaluate pain for people with dementia. With good knowledge and an empathic approach, nurses can often recognize and relieve pain amongst these people. Despite this, litterature often suggest that unrecognized and untreated pain is common within this group..

Tourism and Hospitality Management.

Bakgrund: Barn i sjukvården som ska genomgå anestesi och kirurg känner betydande oro och ångest vilket medför ett lidande hos barnet. Detta kan resultera i postoperativa komplikationer och förlängda vårdtider. I sjuksköterskans ansvarsroll ingår det att hjälpa barnet lindra sin oro och ångest. Syfte: Att beskriva och utvärdera de preoperativa metoder sjuksköterskan kan använda sig av för att minska barns oro och ångest inför anestesi och kirurgi. Metod: Design: Litteraturstudie.

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: I och med Ädelreformen flyttades vården av äldre till kommunen och sjuksköterskor började arbeta inom den kommunala äldreomsorgen. Arbetet saknar tydliga riktlinjer och rutiner. Det innebär ett stort ansvar för sina arbetsuppgifter samt patientansvar. Vid konsultarbete ansvarar sjuksköterskan för ett stort antal människor och förmåga att prioritera och snabbt göra bedömningar av arbetsuppgifter och sjukdomstillstånd krävs.SYFTE: Syftet med studien var att utifrån sjuksköterskors berättelser beskriva deras upplevelser av sitt arbete inom den kommunala äldreomsorgen.METOD: Det är en deskriptiv studie. Information samlades in genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer.

Suicid/självmord är idag enligt världshälsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det är välkänt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter där de är skyldiga att bedöma hur stor risken är att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angående hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det är att göra dessa bedömningar och syftet med studien var därför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohälsa. Studiens design var av kvalitativ art där intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier.

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien.

Introduction: Child maltreatment, perpetrated by a caregiver, is a major health problem. The child suffers not only at the instance the abuse or maltreatment occurs, the consequences may persist into adulthood. The specialist nurse in child health (CHN), who works at a child health care unit, comes across almost every child growing up in Sweden. The CHN has an opportunity to implement primary prevention with the family during the child's first years. Aim: The aim of this study is to describe the CHN experiences regarding primary prevention to avoid domestic child maltreatment.

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår.Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling.Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes.Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt.

Mental health problems among young people - causes and actions Results from several studies indicate that the prevalence of mental illness among young people has increased recently. This paper has a qualitative approach where three counselors and a school nurse was interviewed. The purpose of this study is to try to get an idea of how these staff are working with young people suffering from mental illness at school. The aim is also to examine whether there is an opportunity for the staff to work proactively to promote mental health..

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes.