Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under årens lopp förändras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utsträckningar fått ett större ansvar inom perioperativa omvårdnanden som inkludera pre-, intra- och postoperativt.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvårdnaden.Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvärderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbättra vården och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut.Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades då fel uppdagas. De beskrev ett mångsidigt arbete som var mer än bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, både tekniskt och omvårdnadsmässigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner användes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ.

Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen.

Background: One in ten couples suffers from some form of involuntary childlessness or infertility in Sweden. Involuntary childlessness or infertility is when an individual or a couple has a desire for a child but are unable to conceive on their own. To suffer from involuntary childlessness can be a mental strain that can result in a personal crisis, where the existential issues become central and contested. Regardless of the reason for their changed life world is because of involuntary childlessness or infertility, it is always important for the nurse to have an understanding of individual?s life-changing world and experiences. Aim: The aim of the study was to describe men and women experiences of involuntary childlessness during investigation and treatment.Method: Selected method was a literature review. The study was based on articles from systematic and unsystematic searches in databases and analyzed from the chosen method.Results: Four main themes emerged from the analysis, 'The changing life-world', 'The mental strain', 'Perceptions of relationships and social life' and 'experiences related to treatment'.Conclusion: Being involuntarily childless and infertile create a mental, physical and social stress. Clinically, this means a responsibility to offer a personalized support. For the nurse it is important to have an understanding of individual life-world and how the involuntary childlessness affects them. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: Barn behöver sömn för att kropp och hjärna ska fungera optimalt. Funktioner som minne och koncentrationsförmåga samt samspel med föräldrar och kamrater har klara samband med sömnens längd och kvalitet. Sömnbrist kan påverka den psykiska och fysiska hälsan med symtom som till exempel oro, ångest och ökad risk för övervikt.  En av sjuksköterskans uppgifter inom vården är att stärka och stödja patienten för att få kraft att hantera sin situation. Detta stämmer väl överens med Dorothea Orems omvårdnadsteori där grundtanken är att människan i allmänhet både har förmåga och motivation och göra det som krävs för att ta hand om sin hälsa.Syfte: Att kartlägga vilka icke farmakologiska behandlingsmetoder och egenvårdsråd som finns för barn och ungdomar 0-18 år för att främja en god sömn.Metod: Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.Resultat: Litteraturöversikten gav flera behandlingsmetoder för sömnproblem, varav de mest förekommande var KBT och andra metoder för beteendeförändring samt införande av fasta rutiner. Egenvårdsråd som gavs avsåg bland annat av att minska stimuli för att främja nattsömnen.

Falls and fallinjuries are very common in peoples own homes in various institutions. Hospital inpatients often fall during daytime in connection with their visit to the toilet. Visual impairment such as cataract, glaucoma, macular degeneration and diabetic retinopathy can cause falls. The purpose of this study was to examine patient´s records where falls and fallinjuries were documented at an emergency clinic and to examine if they were registered to visual impairment. The records from 68 hospital inpatients from the age of 65 years and older who did fall during the year of 2004, were examined.

Background: Since the end of the 1990`s the self-harm among adolescents have increased. Research is needed on how to improve the ability to care for these patients. That is why it is important to investigate how patients who self-harm and the next of kin are encountered by the caregivers.Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of encounters with caregivers at self-harm.Method: The study was based on narratives, which in this case means analysis of autobiographies. Five autobiographies were analyzed in accordance with a description by Dahlborg-Lyckhage. Four of these were written by self-harmers and one by a next of kin.Results: Three themes and twelve subthemes emerged which describe both negative and positive experiences of encounters with caregivers.

Background: Atopic eczema has increased in the last decade among children. The nurse can have a major role to prevent the disease. Aim: the aim of this study as to describe the nurses´ work in primary care with prevention to families with atopi with focus on atopic eczema among children. Method: A literature review based on analysis of fifteen scientific articles was done. Results: If the child was breastfed both positive and negative effects were evident.

Aim: To describe nurses' experiences providing end of life care to patients. Method Descriptive literature study, 15 articles were included. The search was made in PubMed, CINAHL and by manual search. The articles were reviewed, analyzed and summarized. Results: For newly graduated nurses? experience in end of life care proved to be something new, developing, difficult to manage and frightening, but expected in the profession.

Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska är idag den äldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir främst en dold yrkesroll på grund av att det utövas bakom stängda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling användes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor från två sjukhus i Sverige under våren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant.

This study aims to explore how a gardening project with elderly living in Djuröhemmet, a nursing home outside Stockholm, affected them regarding psychological well-being and their experience of participation during the planning and construction of the memory garden. The gardening project is new in its kind by allowing the residents to influence the design of the garden by sharing the project leader their gardening memories from previous parts of their life and by wishing for specific plants and items.  The method being used was qualitative interviews where we interviewed seven people living in Djuröhemmet who participated in all or parts of the project. The theoretical framework is Molins (2004) definition of participation, but also theories of meaningfulness, social needs and gerotranscendence were applied. The results indicate that the participants did not realize that their involvement during the planning helped developed the garden.

Bakgrund: Högskolan Kristianstad ger sjuksköterskestudenter möjlighet att göra utlandspraktik. Sjuksköterskestudenter som gör utlandspraktik i ett utvecklingsland erfar upplevelser som påverkar studentens framtida profession, internationella perspektiv, personliga och intellektuella utveckling. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att göra utlandspraktik i ett utvecklingsland som Sri Lanka. Metod: En kvalitativ empirisk studie genomfördes som grundades på subjektiva dagboksanteckningar i berättelseform. Datainsamlingen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Omvårdnadsepikrisen är den utskrivningsanteckning som sammanfattar viktiga händelser under en patients vårdtid rörande omvårdnadsfaktorer när vårdepisoden tagit slut. Termen omvårdnadsepikris ingår som ett så kallat huvudsökord i den svenska dokumentationsmodellen VIPS. Denna modell har tagits fram för att ge stöd åt de olika delarna av omvårdnadsprocessen. Neuropsykiatriska kliniken, avd 1 (NP) vid Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus (UMAS) genomför ett fortlöpande utvecklingsarbete gällande utformningen av omvårdnadsepikriser vari denna studie ingår som en del. Syfte: Att undersöka vilken betydelse omvårdnadsepikrisen utfärdad av NP har som underlag i det fortsatta omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård, särskilda boenden samt korttidsboenden. Metod: Kvalitativt och kvantitativt utformad enkätstudie baserad på ett strategiskt urval och presenterat med hjälp av en deskriptiv analysmetod.

Psykiska störningar är tillstånd som kan drabba alla oss människor. Krav om kompetens på hälso- och sjukvården har ställts för att kunna erbjuda patienter med psykisk störning ett effektivt omhändertagande. Syftet med detta examensarbete är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykiska störningar. Metoden är av deskriptiv kvalitativ design och semi-strukturerade intervjuer utgör grunden för den kvalitativa innehållsanalysen med manifest utgångspunkt som genomförts. Resultatet omfattar tre huvudkategorier såsom följer, ?svåra möten skapar rädsla och frustration och försvårar interaktion?, ?svårt bedöma tillstånd och lämpliga åtgärder? och ?vård byggd med autonomi, erfarenhet och uppfinningsrikedom?.

Objective: To see if nursing students believe that they have acquired the knowledge that the Higher Education Ordinance demand and if there is any difference between the theory learned at the University and the clinical reality in which students receive their practical training. Method: The method is quantitative and is divided into two parts, one in which the authors describe how the questionnaire was developed and how validity was strengthened. In the second part, the authors describe how the data analysis was made and how reliability of the result was strengthened. Result: The result shows that the students felt that they have achieved most of the objectives of learning demanded by the Higher Education Ordinance. But some objectives are perceived as not at all or only partly achieved.

Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim.