Introduktion: Patienter är ibland mer oroade för biverkningarna av ordinerad medicin än för själva sjukdomen. Om patienten överskattar risken att drabbas kan följsamheten till ordinationen påverkas negativt. Flera studier har därför gjorts över hur biverkningar presenteras i bipacksedlar, produktresumé, FASS, patient-FASS och Apotekets Terminal System (MOD). En slutsats är att patienter lättare förstår frekvensen av biverkningar om de presenteras verbalt istället för numeriskt. Bättre texter kan därigenom bidra till en rationellare läkemedelsanvändning och högre följsamhet.

Introduktion: Värderingen av risker, så som risken att drabbas av läkemedelsbiverkningar, är beroende av hur risken uttrycks eftersom under- eller överskattningar lätt kan göras. Det har visats att verbala riskuttryck övervärderas. Europeiska Unionen (EU) och Läkemedelsverket har krav och rekommendationer på hur en Bipacksedel ska vara utformad. Syfte: Att undersöka hur biverkningsrisker och annan biverkningsinformation presenteras i Produktresumé och Bipacksedel för ATC-kod D05, Medel vid psoriasis, och ATC-kod D07AC och D07AD, Starkt och Extra starkt verkande Glukokortikoider till utvärtes bruk, samt ifall biverkningarna är uttryckta med ett lättförståeligt språk i Bipacksedel jämfört med Produktresumé för dessa ATC-koder. Material och metoder: Data har insamlats under februari 2007 från Läkemedelsverkets hemsida.

Gruvdriftkoncernen Loussavaara Kiirunavaara Aktiebolag tillverkar och levererar förädlade råvaror av järnmalm vilket är en eftertraktad produkt världen över. För att tillgodose den höga efterfrågan måste en hög produktionstakt hållas uppe. LKAB:s mål är att till år 2015 leverera minst 37 miljoner ton järnmalm per år. Järnmalmen som tas upp från LKAB:s gruvor fraktas med tåg till fram till hamnarna i Narvik och Luleå, transporten fortsätter sedan vidare med båt till kunder runt om i världen. LKAB har utvecklat en ny malmvagn där en serie på över tusen järnvägsvagnar är levererade av Kockums Industrier.

Berggren, O. (2014) COMSOL Multiphysics ? Ett energitekniskt analysverktyg vid numerisk simulering av köldbryggor och analys av fukt i konstruktionsdetaljer. Examensuppsats i ämnet energiteknik. Institutionen för tillämpad elektronik och fysik vid Umeå Universitet.Konsultföretaget Tyréns har vid sitt kontor i Umeå önskat att utvärdera tillämpningen av programvaran COMSOL Multiphysics.

Denna avhandling har berört modellering av skärmekaniska analyser genom Finita Element Metoden (FEM) och metoder för att verifiera beräknade resultat. Analytiska modeller för skärade bearbetning i ortogonal svarvning har studerats för att förklara faktorer kring spånbildningsprocessen och temperaturer i kring skärgeometrin. Syftet var att utvärdera möjligheter till användningsområde av FE-beräkningar samt utvärdera effektiva mätmetoder för att verifiera beräknade värden för kraft, temperatur och spånform. AdvantEdge, en specialanpassad FE-kod för skärande bearbetning användes med fördefinierade materialdata för att utvärdera möjligheten att modellera skärprocessen. Programmet använder sig av en explicit lagrange formulering med kopplade mekaniska och termiska ekvationer.

Syftet med denna rapport är att noggrant redogöra för och analysera de fråge-ställningar som satts upp och samtidigt beskriva utvecklingsarbetet av ett datoriserat system för att hantera bokningar och för SMS-notifiering.De frågeställningar som, i denna rapport, besvaras är:1. Går det att skapa ett datoriserat bokningssystem som bidrar till att Bärarelagets arbetsprocess effektiviseras men som samtidigt är lätt att lära för användare med liten eller ingen datorvana?2. Går det att vidareutveckla det som redan gjorts för att besvara frågeställning 1?Bärarelaget är ett företag som specialiserat sig på kompetensuthyrning där mobilkranar, kranbilar och truckar behövs.

Hydrogeologiska tester av borrhål har länge varit en viktig metod för att estimera sprickigt bergs hydrogeologiska parametrar såsom transmissivitet och magasinskoefficient. Lugeon-tester är borrhålstester där vatten injekteras i en sektion under konstant tryck som höjs och sänks i steg. Utvärderingen av testet kan ge information om flödet i de vattenledande sprickorna är turbulent eller laminärt samt om det uppstår några geomekaniska effekter, såsom elastisk vidgning av sprickor under testets gång. De ekvationer som rutinmässigt används för utvärdering av testet förutsätter stationärt flöde och tryck i slutet på varje trycksteg, förhållanden som sällan återfinns i verkligheten. Antagandet om stationaritet tros ge en felaktig utvärdering av testet och därför har konsultföretaget Geosigma tagit fram en transient numerisk modell som beskriver Lugeon?tester och som kan användas för utvärdering av testet.Modellen har i detta examensarbete använts för att utvärdera Lugeon-tester utförda i Rönnskär av Geosigma, men också Lugeon-tester utförda av författaren i Uppsala.

I denna studie var huvudsyftet att bestämma de mekaniska friktionsförlusterna i en standardturboladdare för personbilar. För framtida arbete skulle resultatet ligga till grund för en formelsom beskriver friktionsförlusterna i turboaggregatet beroende på dess olika driftpunkter.I den metod som används för att uppskatta friktionsförlusterna ingick numerisk simulering,analytiska beräkningar och mätteknik. Isoviskösa simuleringsmodeller för radiallager ochaxiallager utvecklades och användes för att simulera lagerfriktion. Dessutom användes analytiskaberäkningar baserade på Petroff?s ekvation för att bestämma friktionsförlusterna.

Kraftindustrin arbetar oavbrutet med att försöka höja och upprätthålla dammsäkerheten i Sverige. Erosionsskydd för fyllningsdammar skall dimensioneras och utformas så att de medverkar till en god dammsäkerhet. Vid dimensionering och projektering av erosionskydd måste vågberäkningar utföras för att bedöma angripande våglast. I Sverige genomförs dessa beräkningar utifrån kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, RIDAS. Uträkningarna och bedömningar av våglasterna är ur dammsäkerhetssynpunkt viktiga eftersom de ofta avgör erforderligt fribord.

Bakgrund och problem: Med en bakgrund i den rådande lågkonjunkturen och det faktum att goodwill enligt IFRS måste prövas för nedskrivning då interna och externa indikationer visar på behov därav, väljer författarna att studera vilka antaganden kring nedskrivningsprövning som görs av företagen. Skillnader i antagandena testas mellan åren, samt mellan grupper beroende på huruvida nedskrivning gjorts eller ej. På så vis önskar författarna urskilja om nedskrivningar går att förutspå genom att studera antaganden i årsredovisningar, eller om företagen själva påverkar dem för att uppnå önskat resultat.Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera huruvida de antaganden som gjorts vid nedskrivningsprövning skiljer sig mellan år, respektive beroende på om nedskrivningsprövningen lett till nedskrivning eller ej.Metod: De företag som omfattas av studien är företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap lista. Efter urvalet där företag utan goodwill elimineras, återstår 43 företag för vilka årsredovisningarna studeras och datainsamling görs. Studien följer en kvantitativ metod, vilket innebär att numerisk data behandlas och en analytisk undersökningsansats, för att identifiera och förklara samband mellan de antaganden som görs.Resultat och slutsatser: Studien visar att nedskrivningsbeloppet ökar från 2007 till 2008 men också att variablerna tillsammans påverkar om nedskrivning sker eller inte.

Finita Element Metoden (FEM) är en numerisk approximativ beräkningsmetod och dess ursprung kan spåras till 1940-talet. Metoden, som under andra halvan av 1900-talet krävde programmeringskunskap och en djup teoretisk förståelse har under det senaste decenniet implementerats i allt användarvänligare mjukvaror. Beräkningsmodeller byggs upp i CAD-liknande miljöer och resultaten kan återges i pedagogisk färgskala. Detta har gjort att beräkningar med hjälp av FEM blir allt vanligare vid dimensionering av betongkonstruktioner.Datorernas utveckling har medfört att allt mer komplicerade modeller kan byggas upp och analyseras. Denna utveckling har väckt ett intresse för att gå från mestadels 2D-beräkningar till fullskaliga 3D-modeller som beskriver hela konstruktioner.Arbetet med denna rapport har utförts i samarbete med konsultföretaget SWECO Infrastructure, som under första halvan av 2011 har detaljprojekterat en vattenkraftstation.

Buller och vibrationsstörningar anses vara ett av järnvägens allvarligaste miljöproblem. I Banverkets mål och riktlinjer för buller och vibrationer (Banverket, 2002) återfinns målet att boende vid järnvägen maximalt ska utsättas för 70dB(A) ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Vid speciellt utsatta fastigheter där detta mål överträds kan uteplatsen skärmas in för att komma till rätta med problemet. Detta examensarbete behandlar hur en bullerskärms prestanda och dess omgivning kan simuleras och analyseras med hjälp av Boundary Element- programvara. Boundary Element-Metoden är en numerisk liknande den mer kända Finita Element-Metoden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att identifiera och rangordna de faktorer som gynnar (facilitatorer) och hämmar (barriärer) till träning hos personer som varit ryggmärgsskadade i minst 10 år. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka facilitatorer och barriärer har störst betydelse för om man tränar eller inte? Samvarierar kön, ålder, skadenivå, antal år efter skadan samt arbetssituation om man tränar eller inte? Samvarierar träningsfrekvensen före skadan och aktivitetsgraden efter skadan? Vilka är de optimala förutsättningarna för att personer med ryggmärgsskada tränar?MetodEn enkät skickades ut till 47 personer som hade haft en ryggmärgsskada mer än 10 år och deltagit i något av RG Aktiv Rehabiliterings ?Retroläger?. Enkäten innehöll påståenden om facilitatorer och barriärer till träning. Påståendena utformades till enkäten utifrån resultat från tidigare studier, och enkäten pilottestades på 6 personer med ryggmärgsskada.

Vid LKAB:s gruva i Kiruna började gruvbrytningen ovan jord för att senare år 1960 påbörja gruvbrytningen under jord. Brytningsmetoden som tillämpas är storskalig skivrasbrytning, vilket innebär att när malmen bryts ut lämnas ett utrymme som hela tiden fylls på med rasmassor ovanifrån.Inga större seismiska eller spänningsinducerade problem skedde i början av gruvbrytningen under jord, förrän år 2003 då bergutfall av smällbergskaraktär uppkom i block 33 och 25. Under åren som följde inträffade bergutfall som var spänningsinducerade, en del större och andra mindre. År 2008 den 2 februari inträffade den tragiska olyckan i block 19 då en person omkom under rasmassorna på nivå 907 m avv.Orsak till dessa spänningsinducerade bergutfall tros vara de förhöjda bergsspänningarna som uppkommer då brytningen går djupare i kombination med strukturer i gruvan som aktiveras vid gruvbrytning. För att minska problemen med bergutfall har man provat ett nytt sätt att bryta ut blocken, genom att börja öppna blocket där den mest seismiskt aktiva strukturen är belägen, vilket benämns brytningssekvens ?öppning från struktur?.

Vid dimensionering av underjordskonstruktioner och vid stabilitetsberäkningar är det viktigt att veta det primära spänningstillståndet eftersom det påverkar spänningsfördelningen och storleken på spänningarna runt den underjordiska öppningen. Det vanligaste sättet att mäta spänningar är genom borrhål från markytan med metoderna överborrning eller hydraulisk spräckning. Dessa metoder är relativt dyra att utföra samtidigt som det inte är klarlagt om resultaten är representativa vid ytlig bergtäckning. Syftet med det här examensarbetet har därför varit att öka kunskaperna om ytliga bergspänningar och om alternativa metoder att mäta dessa med. Målen med examensarbetet har varit att (i) utvärdera ytliga bergspänningsmätningar från tidigare utförda överborrningar i Sverige, (ii) beskriva olika typer av avlastningsmetoder, (iii) göra en analys av ytliga bergmassor med avseende på mätbarhet för att kunna avgöra om metoderna är representativa för ytliga bergspänningsmätningar, (iv) ta fram detaljerade instruktioner för ett framtida fältförsök med den avlastningsmetod som anses lämpligast baserat på denna studie.