Från och med i år (2005) ska alla Noterade koncernföretag tillämpa de nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte längre ska skrivas av utan årligen nedskrivningstesta. Syftet med vår uppsats är att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fått..

Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla Noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde.Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet.Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida Noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag Noterade på Stockholmsbörsen.

Tidigare forskning tyder på att det med relativt stor träffsäkerhet går att förutspå en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man då definierat som konkurs och använt sig av finansiella nyckeltal för att räkna fram ett specifikt värde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller låg risk för att försättas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen på grund av konkurs under åren 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion även kan appliceras med framgång på bolag Noterade på Stockholmsbörsen. Modellen som författarna använt sig av kallas Z-scoremodellen och är en modell innehållande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är Noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att Noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag Noterade på Stockholmsbörsen.

Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen när det gäller att allokera finansiella resurser. På en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjälper till att bestämma värdet på en idé. De hjälper på så sätt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rätta idéerna. Grundläggande för bestämmande av värdet är information. För börsNoterade företag är de två huvudsakliga medlen för informationsförmedling årsredovisningar och delårsrapporter.Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utsträckning företag lämnar frivillig information i delårsrapporter samt att med utgångspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delårsrapportering bör utvidgas.Studien omfattar tio företag från fem olika branscher, där varje bransch representeras av två företag av olika storlek.

I denna rapport har vi valt att kritiskt granska fastighetsvärderingar på en illikvid marknad. Dels i fråga om metodval, dels om det föreligger någon form av systematisk felkälla och till sist om det råder oenighet kring tillämpningen av IFRS definition av verkligt värde. Kassaflödesmodellen är den idag vanligast förekommande värderingsmetoden och ger goda möjligheter till fastighetsspecifika justeringar under kalkylperioden. Vår uppfattning är dock att metoden endast ger sken av noggrannhet då kassaflödet ändå normeras tämligen slentrianmässigt samt att osäkerheten i direktavkastningskrav på en illikvid marknad är av överordnad betydelse. Vidare undersöker vi ifall det finns systematiska avvikelser i fastighetsvärderingar.

I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning.

Harmonisering av redovisningsprinciper mellan länder inom EU har försökt uppnås under lång tid och från och med 2005 har det blivit obligatoriskt för Noterade företag inom EU att tillämpa IFRS och IAS vid årsbokslut. En av IAS standarder är IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter där företag som innehar förvaltningsfastigheter kan välja att värdera sina fastigheter antingen enligt anskaffningsvärdemetoden eller verkligtvärdemetoden. Dock väljer de flesta företag att följa IFRS rekommendation, att värdera till verkligt värde.När företag väljer att värdera enligt verkligtvärdemetoden kan värdering ske antingen internt inom företaget eller externt med hjälp av externa värderingsmän.Syftet med vår studie är att undersöka hur svenska och brittiska företag värderar sina förvaltningsfastigheter (internt/externt) och om det råder harmonisering mellan länderna och varför de valt att värdera som de gör.Vår studie innefattar 15 svenska företag och 48 brittiska företag som är Noterade på respektive börs och redovisar förvaltningsfastigheter i sin årsredovisning.Vi har valt att använda oss utav en metodkombination av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att kunna uppfylla vårt syfte.Undersökningen visade att de svenska och brittiska företagen föredrar olika värderingsmetoder när de värderar förvaltningsfastigheter. I Storbritannien var det tydligt att den externa metoden föredras medan i Sverige var både metoderna populära.

Syfte: Vi vill undersöka om de Noterade fastighetsbolagen har redovisat till verkligt värde alternativt till anskaffningsvärde minus komponentavskrivningar. Syftet med uppsatsen är vidare att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar olika aktörer i branschen ser med införandet av IAS 40. Utförandet av fastighetsbeståndens värdering, internt alternativt externt, samt fördelarna respektive nackdelarna med de båda blir uppsatsens forskningsobjekt. Metod: Genom en fallstudie i två fastighetsbolag skall vi med hjälp av två intervjuer med revisorer samt två intervjuer med fastighetsvärderare och en intervju med en aktieanalytiker kartlägga fördelarna respektive nackdelarna med IAS 40. Vi arbetar utifrån insamlandet av primär data.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag Noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Bakgrund: Sverige har implementerat EGs fjärde bolagsdirektiv i sin nationella lagstiftning, ÅRL. Ett av de nya begreppen som implementeringen förde med sig var rättvisande bild. I ÅRL fanns sedan tidigare begreppet god redovisningssed. Lagstiftaren valde att behålla god redovisningssed och införde samtidigt det nya begreppet rättvisande bild. Motiveringen till detta var att de fann betydande skillnader mellan begreppen.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag Noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

I början av 2005 blir IASB:s regler tvingande och gemensamma för alla Noterade bolag inom EU. Årsredovisningarna skall nu upprättas enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. De förändringar IAS/IFRS väntas bära med sig kommer i många fall att påverka bolagen och därmed antas att bolagen försöker tolka standarderna utifrån sin egen nytta. De olika tolkningarna kan leda till att IASB:s målsättning, harmonisering av den ekonomiska redovisningen, blir svår att uppnå.Vi har utgått från en positiv ansats och i studien används en deduktiv metod då våra hypoteser baseras på tidigare forskning och redan existerande teorier. Vår studie grundas på en totalundersökning, där målpopulationen omfattas av alla Noterade bolag med goodwill på Stockholmsbörsen.

Den 1 januari 2005 sker en stor omställning för många av de svenska företagen avseende det sätt deras redovisning skall uppföras på. För Noterade företag införs en tvingande lag som innebär att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istället för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska Redovisningsrådet. De oNoterade företagen däremot har sedan tidigare haft möjlighet att välja mellan två normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer således ytterligare ett val. Viktigt är dock, för såväl Noterade som oNoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. Så vad styr då valet av IASBs rekommendationer för de svenska oNoterade aktiebolagen? För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsätt samt en deduktiv ansats.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag Noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.