Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, Noterade, oNoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras Noterade samt oNoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur skuldsättningsgraden och ägarstrukturen påverkar företagsvärdet för företag Noterade på Stockholmsbörsen. Vidare är studiens bisyfte att undersöka om resultatet skiljer sig åt för potentiella överinvesterare. De metoder som används för att uppnå studiens syften är OLS, tvärsnittsregression, signifikanstest och kontrollvariabler. Grunden till studiens teoretiska bas utgörs av tidigare forskning inom agentteorin samt teorier om företags kapitalstruktur och ägarstruktur. Studieobjektet utgörs av 127 företag Noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista under år 2004.

Vår uppsats behandlar redovisning av uppskjutna skattefordringar i svenska Noterade IT-bolag, hänförliga till underskottsavdrag. Uppsatsen innefattar såväl en kvantitativ som kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen innebar en undersökning av årsredovisningar från samtliga, på Stockholmsbörsen, Noterade IT-bolag. Den kvalitativa delen bestod av en enkät utskickad till de tio bolag, vilka redovisade de största posterna avseende uppskjutna skattefordringar i förhållande till totala tillgångar. Vi fann att redovisningen av posten uppskjutna skattefordringar var en känslig punkt för IT-bolagen.

Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för Noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i Noterade bolag kommit att handla om ifall också oNoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen.I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag.

SammanfattningTitel:Redovisningsproblematik i gruvbolag Noterade på stockholmsbörsen ? en praxisstudie Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: David Åsenlund och Martin Hammarsten Handledare: Arne Fagerström Datum: Maj 2014 Syfte: Syftet med denna studie är att ge en bild av hur gruvföretag Noterade på Stockholmsbörsen tar sig an valmöjligheter som finns i nuvarande redovisningsstandarder. För att kunna ge en bild identifieras faktorer som påverkar redovisningspraxis. Genom att göra detta kan studien hjälpa till att skapa en bredare medvetenhet hos användare av de finansiella rapporterna. Metod: Studiens syfte är att ge en helhetsbild av redovisningspraxis bland g ruvbolag som finns Noterade på Stockholmsbörsen.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i Noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i Noterade bolag av denglobala finanskrisen.

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, Noterade, oNoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras Noterade samt oNoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

Studien belyser skillnader mellan hur bolag med och utan resultatbaserad ersättning allokerar goodwill och immateriella tillgångar vid rörelseförvärv. Studien omfattar Noterade bolag på NASDAQ OMX Stockholm. Noterade bolag är efter införandet av IASBs redovisningsstandarder i Sverige 2005 skyldiga att vid rörelseförvärv identifiera och särredovisa immateriella tillgångar från goodwill i linje med IFRS 3. Studien uppmärksammar att stora delar av köpeskillingen allokeras till goodwill och att få immateriella tillgångar identifieras. Ett av motiven till detta kan finnas inom Positive Accounting Theory där företagsledningen antas handla i egenintresse genom att välja en redovisningsmetod som gynnar resultatet och därmed också den personliga ersättningen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag Noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag Noterade på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende och våra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbättra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning företag Noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

Kartläggning av de inställningar som finns hos förvaltningsfastighetsföretag med anledning av införandet av IAS 40 samt praxis. Intervjuade företag: Brinonva, Castellum, Heba, Kungsleden och Akelius.

Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur musiken på två förskolor användes och på vilket sätt den var språkstimulerande. Vi har också observerat barnen och deras sätt att bearbeta musiken och sången. För att förklara det vi funnit i litteratur har vi valt att använda oss av bland annat Jon-Roar Bjørkvold, Ulf Jederlund och Berit Uddén, tre forskare som skrivit mycket om musikens betydelse för människan. Vi valde att göra observationer där vi följde barn och pedagoger i det dagliga livet på förskolan. Vi hade dock fokus på musikupplevelserna.

SammanfattningDatum:         23 mars 2012Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare:   Hanna Jüllig, Johan OttossonHandledare: Ulf OlssonNyckelord:   Meritokrati, kompetens, heterogenitetsindex, styrelsesammansättning, Nasdaq OMX Nordic Stockholm, avkastning Titel:             ?Åsidosätter man meritokratins krafter så kommer kapitalismen att gå åt helvete? ? En undersökning av korrelation mellan heterogenitet inom bolagsstyrelser Noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm och avkastning. Syfte:            Föreliggande promemoria syftar till att undersöka hur ett heterogenitetsindex och dess undervariabler eventuellt korrelerar med avkastning mätt som räntabilitet på sysselsatt och eget kapital för en population bestående av bolag Noterade på OMX år 2009. Författarna anser att diskussionen kring heterogenitet bör vidgas till att innefatta även andra variabler än endast jämn könsfördelning och hoppas att konstruerandet av ett heterogenitetsindex kan komma att bidra till debatten kring effekterna av mångfald inom bolagsstyrelser. Teori:           Den etablerade teorin på området påvisar de fördelar som finns kopplade till en heterogen grupp i allmänhet och en bolagsstyrelse i synnerhet. Fem huvudsakliga variabler utkristalliseras och diskuteras i förhållande till avkastning: Könsfördelning, Åldersspridning, Utbildningsbakgrund, Tid i styrelsen och Sektorerfarenhet. Metod:          Studien har en deduktiv ansats och utgår därmed från etablerad teori inom ämnet för att medelst empiri undersöka denna. Undersökningen är kvantitativ och data rörande de fem variablerna som diskuteras i teorin har samlats in från årsredovisningar för bolag Noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under 2009.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå bland styrelseledamöter i svenska bolag Noterade på Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Vidare är syftet med studien att öka förståelsen för de ersättningsnivåer som styrelseledamöter erhåller samt de skillnader som finns i ersättningsnivå mellan olika styrelseledamöter i bolag på OMXS. Sambandet undersöks genom en multivariat regressionsanalys. Datamaterialet består av 6469 bolagsårsindivider i svenska börsbolag mellan åren 2009-2013. Jensen och Mecklings (1976) agentteori tillämpas för att redogöra för varför ersättningar till styrelseledamöter existerar.

Sedan 2005 är det genom en förordning av Europeiska unionen bestämt att svenska börsNoterade företag ska nedskrivningstesta sin goodwill. Diskonteringsräntan som appliceras vid denna nedskrivningsprövning är av väsentlig betydelse. Vi replikerar delvis en studie av Carlin & Finch (2009) som beräknade teoretiska diskonteringsräntor enligt Capital asset pricing model (CAPM) och jämförde med de diskonteringsräntor som börsNoterade företag i Australien använt i sin redovisning. Carlin & Finch (2009) ansåg att avvikelserna däremellan kunde förklaras genom utövanden som är diskretionära och att opportunistiskt beteende förekommer när företag sätter sin diskonteringsränta. Vi använder ett underlag bestående av Sveriges största börsNoterade företag, de som är Noterade på Large Cap- och Mid Cap-listan på Stockholmsbörsen, och studerar hur andelen som redovisat en enligt CAPM avvikande diskonteringsränta förändrats sedan de nya redovisningsreglerna trädde i kraft år 2005 till år 2009.

I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare.