Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

Som ett led i den internationella harmoniseringsprocessen inom redovisningen ska alla Noterade bolag i Sverige från och med 1 januari, 2005 följa de Europeiska redovisningsstandarderna IFRS på koncernnivå. För svenska företag innebär detta stora förändringar för redovisningen eftersom att IFRS skiljer sig mot tidigare inhemska rekommendationer. Historiskt sett har ett av de mest kontroversiella områdena inom redovisningen varit goodwill och frågan om dess värdering. Den 31 mars 2004 publicerade IASB standarden IFRS 3 som behandlar redovisning av företagsförvärv. Denna rekommendation innebär att Europeiska företag för första gången följer gemensamma regler kring goodwill.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla Noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder.

Ett flertal empiriska studier (Banz, 1981, Fama och French, 1992) har visat att fler faktorer än marknadsrisken påverkar den förväntade aktieavkastningen. De mest betydelsefulla faktorerna påstås vara storlek och nivå på P/B-tal (en del forskare använder andra kvoter, P/E, P/S, P/CF). Studierna visar att småbolag och aktier med låga kvoter historiskt sett har presterat bättre än andra (i riskhänseende) jämförbara aktier. Aktier med låga kvoter benämns värdeaktier (valuestocks). Aktier med motsatt värdering, höga marknadskvoter, benämns glamouraktier (glamour stocks).

Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag Noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri.

Background: Accounting of intangible assets have increased during the last years which have created a debate about if trademarks should be accounted as assets with the uncertainty of the value in mind. Valuation and accounting of trademarks are of interest for accountants and investors. These should be able toget information about the assets that are of importance for the company. A solid brand can be of great value for a company, which should be accounted for. Purpose: The purpose of this master is to examine the function of the brand in the different companies in the study and map the definitions that the different companies have of brands.

Bakgrund: Konflikterna mellan ägarnas och företagsledningens intressen har varit ett aktuellt ämne länge och vi befinner oss nu i en ny fas som kännetecknas av en tydlig betoning på att företaget i första hand måste drivas i ägarnas intresse. En effekt av detta är att utformningen av bonusprogram till högsta ledningen i företagen har fått stort utrymme i media och ifrågasatts under en längre tid men dock blivit mer påtaglig i början av 2009. Kritiska röster har höjts om utformningen av bonusprogrammen och vilka prestationer det egentligen är som belönas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur bonusprogrammen för verkställande direktörer i företag Noterade på Stockholmsbörsen är utformade. Vi kommer även analysera om dessa program har skapat värde för aktieägarna i form av utdelning och aktievärde. Utifrån detta kommer vi lyfta fram de kriterier vi anser är viktigast för att skapa värde vid utformandet av bonusprogram för VD.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte genomfördes undersökningen som en kvantitativ studie med hjälp av sekundärdata.

Bakgrund och problem: Goodwill är ett aktuellt ämne som många studier grundas på. Sedan införandet av IFRS har goodwillposten i svenska bolags balansräkningar ökat exponentiellt. Varför är det på det här sättet? Vad ligger bakom avsaknaden av nedskrivningar? Syfte: Vårt syfte är att analysera svenska bolags goodwillpost för att ta reda på vilka faktorer som driver nedskrivningar av goodwill och hur bolagens ägare skyddar sig mot earnings management.Studieunderlag: För att undersöka vårt syfte kommer denna rapport undersöka hälsovårdsbolag som är Noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-, Mid Cap- och Small Caplista. De år som kommer behandlas är från de nya reglerna trädde i kraft fram till den senast publicerade årsredovisningen (2005 - 2013).

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

Den 1 januari 2005 trädde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur Noterade koncerner ska upprätta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som är den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det väsentliga med denna standard är att den tillåter värdering till verkligt värde i balansräkningen. Värderingen kan ske genom huvudregeln, den så kallade ortsprismetoden, där fastigheten jämförs med liknande objekt som avyttrats.

Bakgrund: Det finns en debatt i media och samhället kring ersättningen som          verkställande direktörer erhåller och rimligheten i den utveckling som inneburit en ökad löneklyfta mellan arbetare och företagsledning. Gör verkställande direktörer sig förtjänt av dessa ökade kompensationsnivåer ur ett aktieägarperspektiv? Finns det ett samband mellan ersättningen som tilldelas verkställande direktören och den avkastning som kommer aktieägarna till gagn? Och vilken modererande påverkan kan de, traditionellt sett starka svenska kontrollägarna, tänkas ha på detta eventuella samband?Problemformulering: Hur påverkar den verkställande direktörens rörliga ersättning ett företags avkastning? Och vilken, om någon, påverkan har ägarskapsstrukturen i   företagen på sambandet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara om och i så fall hur den rörliga   ersättningen till den verkställande direktören påverkar aktieägarnas avkastning samt vilken effekt ägarskapsstrukturen i företag har på sambandet.Metod: I studien används en kvantitativ metod där det empiriska materialet har    insamlats genom årsredovisningar och databaser. Samtliga 78 bolag som ingår i studien är Noterade på antingen Nasdaq OMX Large Cap- eller Mid Cap-lista. Hypoteser skapades för att testa och därigenom uppfylla syftet.Resultat och slutsats:  Inget positivt signifikant samband mellan den rörliga ersättningen till verkställande direktören och studiens fyra avkastningsmått ROA, ROE, aktiekursförändring och BHR har påvisats.

Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag Noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal.

Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag Noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden.Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri.