Sedan år 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillämpas vid bokslut på koncernnivå i Sverige. Då det är den juridiska personen, och inte koncernen, som är skatteobjektet inom den svenska beskattningsrätten innebar övergången att Noterade, juridiska personer ska tillämpa IFRS/IAS även i det enskilda bolagets redovisning. Detta ställde, och ställer fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns här i Sverige.Sambandet innebär att redovisningen styr beräkningen av det skattemässiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av värdering till verkligt värde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestå om marknadsvärde, verkligt värde, accepteras som grund för beskattning.Två ekonomiskt relaterade problem framträder tydligt när sambandet ställs mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att värderas på mer osäkra grunder, till följd av de många värderingsmetoderna som är baserade på bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning på utdelning.Syftet med uppsatsen är att jämföra de principiella utgångspunkterna i de två aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Arbetsuppgiften var att ta fram rekommendationer på driftpraxis gällande argonspolning vid en efterbehandlingsstation på SSAB Tunnplåt AB i Luleå. Rekommendationerna skulle gälla tiden för slutspolningen efter att behandlingen av stålet, såsom tillsatser av råmaterial för att uppnå rätt kemisk analys samt temperaturjusteringar för att optimera gjutningen, var färdig. Syftet var att minska mängden oxidinneslutningar i EHS-stål som orsakar igensättning vid gjutningen, samt uppnå kundens förväntningar på rent stål. Insamling av prover (Total Oxygen Sample) och mätningar (syresond) har gjorts vid efterbehandlingsstationen, CAS-OB, och i gjutlådan. Med hjälp av proverna har syrehalten beräknats vid Noterade spoltider.

I föreliggande uppsats undersöktes upplevelser av att växaupp och leva med komplext hjärtfel genom semistrukturerade intervjuer medsju ungdomar i åldrarna 15-18 år. Genom en tematisk analys återfanns fleratonårstypiska aspekter och teman. Resultaten visade även på psykosocialaaspekter och potentiella utmaningar specifikt relaterade till hjärtfelen, vilkaungdomarna försöker hantera på flera olika sätt. Majoriteten uppgav att deidag lever relativt opåverkade av sitt komplexa hjärtfel, att de anser sig varasom andra jämnåriga samt uppfattar vardagen som hanterbar. Ur etttidsperspektiv Noterade flera att det har blivit lättare att leva med sitt hjärtfelsom äldre.

Bakgrund och problem: Sedan 2005 ska Noterade fastighetsföretag i EU som innehar förvaltningsfastigheter redovisa enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter. Vid värdering till verkligt värde redovisas orealiserade värdeförändringar över resultaträkningen. Då bankfinansiering är vanligt förekommande i både Sverige och Storbritannien borde positiva värdeförändringar vara fördelaktigt för fastighetsföretag eftersom orealiserade värdeförändringar medför att värdet på fastighetsbeståndet, uttryckt som säkerhetsmassa vid upptagande av lån, ökar. Ökad säkerhetsmassa i sin tur medför att fastighetsföretagen få mer fördelaktiga lånevillkor.

Bakgrund och problem: De redovisningsskandaler som i början på 2000-talet uppdagades i amerikanska företag som Enron och Worldcom bidrog till debatten om aktierelaterade ersättningar. Det var delvis till följd av detta som IASB år 2002 startade arbetet med att ta fram en standard för redovisning av aktierelaterade ersättningar, IFRS 2. Finansiella rapporter upprättade enligt IFRS baseras på en stor del bedömningar, därför innehåller standarderna långtgående upplysningskrav. Den information som efterfrågas varierar beroende på vilka intressenter som avses, samt deras behov och nytta av redovisningsinformation. Då det är en kostsam process att producera och tillhandahålla upplysningar finns det skäl att anta att den information som kommuniceras skiljer sig mellan olika företag.Syfte: Att beskriva och identifiera vilka upplysningar som lämnas om aktierelaterade ersättningar i svenska företag Noterade på Stockholmsbörsen, samt om det föreligger några skillnader mellan företag av olika karaktär avseende vilka upplysningar som lämnas.Avgränsningar: Avsikten med studien har inte varit att bedöma kvaliteten på de upplysningar som företagen lämnar, eller om företagen faktiskt har lämnat de upplysningar som krävs enligt IFRS 2.Metod: I studien ingår företag Noterade på Stockholmsbörsen och datainsamlingen gjordes från företagens årsredovisningar.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsNoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag Noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

I och med införandet av det nya regelverket IFRS/IAS så har alla Noterade företag i EU samma regelverk att rätta sig efter. Uppsatsens syfte är att se om de engelska företagen trots detta lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen är så har vi utifrån regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat på de utvalda företagens årsredovisningar. Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna om informationen är begriplig och om den är relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag använder sig av samma regler så lämnar engelska företag mer utförlig information.

Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer Noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering..

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsNoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag Noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

En stor mängd tidigare forskning slår fast att företag brister i sitt arbete med repatrieringsprocessen, vilket är varför många återvändande medarbetare lämnar företagen efter avslutat utlandsuppdrag. Denna studie syftar till att undersöka hur situationen ser ut i nordiska företag idag och om företagens arbete skiljer sig beroende på deras storlek. För att kunna fastslå hur situationen ser ut generellt studeras detta med hjälp av en enkätundersökning som skickas ut till samtliga bolag med utlandsverksamhet Noterade på de ledande nordiska börserna. I resultatet framgår att de nordiska företagen har anammat en del åtgärder för att förbättra repatrieringsprocessen. Det framgår även att större företag är generellt bättre på att ta hand om återvändande individer, jämfört med små nordiska företag..

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsNoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag Noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsNoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag Noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Nasdaq OMX Stockholms stadigvarande positiva utveckling kan resultera i ett dyrare, mindre attraktivt, aktiepris och fo?rorsaka beslut om att genomfo?ra en aktiesplit. I den ha?r uppsatsen underso?ks, genom en eventstudie, om annonsering och genomfo?rande av aktiesplit ger upphov till o?veravkastning fo?r bolag Noterade pa? Nasdaq OMX Stockholm mellan a?ren 2004- 2014. I fo?ljande eventstudie har bolag kategoriserats efter bo?rsva?rde fo?r att a?ska?dliggo?ra om det fo?religger skillnader i o?veravkastning beroende pa? bolagsstorlek.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsNoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag Noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.