En stor del av genomförandet vid ett förvärv handlar om tillvägagångssättet för att få igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat på skillnader och likheter mellan förvärvsprocessen då det läggs ett offentligt bud och förvärvsprocessen för ett icke-publikt förvärv. Syftet med denna uppsats är således att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrån teorin och anknyta den till empirin som vi har hämtat från marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvärvsprocesser kan se ut beroende på om ett bolag är noterat på Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framställs de olika problem som kan uppkomma då den information som ges ut måste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att förutse vilka företag som kommer att bli uppköpta. Anledningen till detta är att investerare då kan använda denna vetskap och investera i de företagen och därigenom maximera sin vinst. Vi har med hjälp av Datastream samlat finansiell data om 132 bolag på Stockholmsbörsen. Därefter har en multipel logistisk regression gjorts, som underlag för att bedöma prognostiserbarheten för uppköp. Utgångspunkt har främst tagits i liknande studier genomförda utomlands.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Sedan 2005 har IFRS så som de antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillämpa vid upprättandet av sin koncernredovisning. Tanken med införandet av IFRS är att anpassa redovisningen till globaliseringen av finansmarknaderna och det internationella flödet av kapital. IASB har tilldelats ansvaret för utformningen och utvecklingen av IFRS. Införandet av IFRS har inneburit vissa förändringar gentemot tidigare redovisningsnormer. I IFRS standarder återfinns idag IAS 16, IAS 38 och IAS 39.

Bakgrund: Idag är världsekonomin väldigt komplex och globaliserad. Det är näst intill omöjligt att beskriva en ekonomisk företeelse utan att redogöra för en serie av händelser som leder fram till fenomenet. Media är ett väldigt viktigt forum för hur aktiekursen skall utvecklas. Det är via den som spekulanter på marknaden får sin information och skapar sig en uppfattning om marknaden.. Ett företag kan förvärva ett annat med anledning av en rad olika motiv såsom ökad lönsamhet genom synergieffekter, ökad konkurrenskraft genom större marknadsandel.Problem: Företagen kan även räkna på vilka synergieffekter man uppnår genom ett uppköp, vilket kan vara ett tillräckligt köpmotiv.

Införandet av IAS 40 medförde förändringar vad gäller värderingen av förvaltningsfastigheter. Fastighetsbolagen fick då möjlighet att värdera sina fastigheter till verkligt värde, vilket skapade en problematik vad gäller tillförlitligheten i värderingen.Syftet med uppsatsen är att undersöka tillförlitligheten i värderingen av förvaltningsfastigheter. Detta påverkas av ett flertal faktorer som alla har betydelse för värderingens tillförlitlighet. Syftet kommer att uppfyllas genom att belysa begreppet tillförlitlighet utifrån ett antal påverkande faktorer.För att undersöka detta har vi genomfört fyra intervjuer med respondenter från fastighetsbolag, en extern värderingsman samt en redovisningsspecialist inom området. Urvalet av intervjurespondenter har skett genom en studie av Sveriges största noterade fastighetsbolag, där hänsyn tagits till vissa utvalda parametrar.

Uppsatsen behandlar miljöteknikbranschen och venture capital branschen. Vi undersöker vilka investeringsvariabler venture capital investerare intresserar sig för och hur de prioriteras vid investeringsbeslut. Resultaten används för att undersöka hur väl miljöteknikbolagen på den svenska marknaden motsvarar investeringskriterierna. Undersökningen har genomförts kvantitativt genom att enkäter har riktats till 83 venture capital bolag på den svenska marknaden och till 200 miljöteknikbolag. Frågorna har vi ställt i matchande par till respektive bransch för att tydliggöra skillnader och likheter och utan respondenternas vetskap om syftet att matcha branscherna för att undvika vinklade svar.

Företaget Dramatify tillhandahåller en tjänst för TV- och filmproduktions-bolag att hantera kommunikation och information kring sina produktioner med hjälp av mobiler och datorer oavsett var de befinner sig. De upplever långa responstider för sin webbapplikation och gav som förslag att studera lagring av produktionsdata i cache. För att lösa problemet har en under-sökning av tidigare arbeten inom området och lämpliga tillämpningar för att implementera, testa och analysera prototyper som lagrar data i cache.Resultatet blev en prototyp för klient respektive server med strategin att lagra varje produktion styckvis i cache. För att testa prototyperna skapades en implementation av automatiska tester som lagrade mätdata om relate-rad prestanda till cache för sidanrop från webbapplikationen i olika en-heter och webbläsare. En analys av mätdata gjordes och det visade sig att klientprototypen var 32 procent snabbare och serverprototypen 21 procent snabbare jämfört med Dramatifys implementation..

Aktiebolagsformen är i dagsläget den klart vanligaste företagsformen på den svenska marknaden. Aktiemarknaden har till uppgift att bland annat bistå med riskkapital för framtida finansiering av expansion och utveckling. En form att bistå bolagen med riskkapital är genom nyemission, vilket är av stor betydelse för förnyande och utveckling av näringslivet samt för en fortsatt god välfärdsutveckling. De olika företagen har alla sin anledning till att vilja utföra nyemission. Med avseende på anledning för nyemission kommer givetvis företagens aktiekurs att förändras olika.

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. Frågan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hänvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill säga att revisionsplikten är av stor betydelse förbekämpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott går isär och frågan om revisionspliktens preventiva effekt på denekonomiska brottsligheten kvarstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

I dag har svenska onoterade företag möjlighet att välja vilket regelverk de vill tillämpa i sin årsredovisning. De kan välja att redovisa enligt bokföringsnämnden (BFN) eller redovisningsrådets rekommendationer (RR). Hur företagen väljer att redovisa och vilket regelverk de väljer att tillämpa kommer att ge konsekvenser. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar onoterade aktiebolags val av regelverk, i vårt fall när de valt RR före BFN. Valet av att tillämpa RR kommer att leda till mer tilläggsupplysningar och att högre kompetens efterfrågas. Hur kommer det då sig att onoterade aktiebolag väljer att använda sig av RR före BFN? Vi har utifrån tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR.

Undersökningen avsåg att testa användbarheten av modellerna i arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1998:1,Bil A för att riskbedöma olika arbetsplatser i ett verkstadsföretag. Bil A beskriver en förenklad metod för riskbedömning.Avsikten var att undersöka både tunga och lätta arbeten som tillsammans någorlunda väl representerade arbetet i verkstaden. Man ville riskbedöma arbetsplatser, där det förekom belastningsskador samt leta fram lätta arbetsuppgifter, där personal med rehabiliteringsbehov skulle kunna arbetsträna.Sammanlagt undersöktes arbetsplatser som sysselsätter ca 160 personer . I verkstaden arbetar ca 450 personer.Man gick igenom 5 ?tunga? arbetsplatser och 8 ?lätta? arbetsmoment tillsammans med arbetsledare eller arbetare.

Denna uppsats behandlar värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. Vår undersökning syftar till att utreda vilken information som finns tillgänglig för svenska fastighetsbolags mindre aktieägare i tryckt press och i årsredovisningarna, avseende värdering till verkligt värde. Genom att studera årsredovisningarna för sju bolag och artiklar publicerade i sex tidningar och tidskrifter har vi kommit fram till slutsatserna att:?en mindre aktieägare måste vara aktiv i sitt sökande för att hitta den information som finns,?artiklar som behandlar ämnet inte har publicerats i större omfattning,?den information som lämnas ofta är komplicerad och svår att förstå..

I början på 1980-talet kom den första riskkapitalvågen till Sverige men det var först under senare delen av 1990- talet som marknaden för riskkapitalfinansierade investeringar blev riktigt attraktiv. Detaljhandeln har fått ett kraftigt uppsving på börsen den senaste tiden vilket lett att noteringar av nya bolag inom framförallt klädindustrin har ökat kraftigt. Två exempel på detta är KappAhl och Gant. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt riskkapitalbolagen Accent Equity och 3i har skapat ett ökat värde i KappAhl respektive Gant som de har investerat i. För att finna svar på detta har intervjuer genomförts med respektive riskkapitalbolag men även med noteringsprospekt.

Saab är ett varumärke som delas av två olika företag, försvars- och säkerhetskoncernen SaabAB och personbilstillverkaren Saab Automobile, idag ägt av NEVS, National Electric VehicleSweden AB. Här finns en potentiell problematik då två separata företag delar sammavarumärkesnamn och kan ha olika strategier för hur varumärkesarbetet bör fortgå. Syftet meduppsatsen är att beskriva hur varumärket Saab uppfattas idag vilket har undersökts genomfokusgrupper och en enkätstudie. Studien utgår från konsumenters associationer och resultatetvisar att Svenskt Tradition utgör en viktig del av varumärkesbilden. Överlag har Saab en bred,homogen och positiv varumärkesbild där varumärket Saab representerar båda de bolag somdelar varumärkesnamnet.