Syftet med studien är att med utgångspunkt i Fama & Frenchs trefaktormodell undersöka huruvida insynspersoner i små bolag erhåller riskjusterade överavkastningar, på kort och lång sikt, genom sina köptransaktioner. Eventstudiemetoden ligger till grund för studiens kvantitativa angreppssätt. Sammanfattningsvis konstateras att insynspersoner i små bolag erhåller överavkastning genom sina köptransaktioner. En överavkastning kan konstateras för alla de i studien undersökta tidshorisonterna. Det trots att den i metoden använda trefaktormodellen tar hänsyn till och justerar för den extra risk som förknippas med små bolag..

Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur Noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.

Noterade bolag som står inför investeringar behöver besluta om vilken finansiering som skall väljas. Finansiering genom eget kapital, skulder eller en blandning av dessa utgör ett viktigt val för ett företag. Ett bra beslut kan medföra en lägre kapitalkostnad, en bättre ägarstruktur och mindre risker vilket i sin tur medför en högre trovärdighet och lägre räntor. Å andra sidan kan ett sämre beslut medföra att företaget betalar ett högre pris för sina skulder, samt att företagets fortlevnad och trovärdighet ifrågasätts. Studien har avgränsats till tio bolag i Sverige sett till bolagsvärde, exkluderat banker och finansinstitut.

SAMMANFATTNINGProblemOECD:s upparbetade principer för bolagsstyrning har satt riktlinjer och påverkat länder i hela världen. Inom EU har också en revidering av bolagsstyrningsreglerna skett sedan den uppmärksammade Parmalat-skandalen i Italien år 2003. Sverige såsom många andra länder har valt att skärpa reglerna för internrevision och år 2005 började Svensk kod för bolagsstyrning tillämpas. En av reglerna uttrycker att bolagen som omfattas av koden och som inte redan har en intern revisionsfunktion årligen ska utvärdera om de har ett behov av en sådan.Vad karaktäriserar bolag som upplever sig ha ett behov av en intern revisionsfunktion?SyfteAtt undersöka hur stor andel av de svenska företagen (som omfattas av den svenska koden för bolagsstyrning) som har en intern revisionsfunktion.

Från att linjärt skriva av goodwill skall det nu bara göras nedskrivningar om nedskrivningsbehov föreligger. Syftet med vår undersökning är att kvantitativt illustrera förändringarna i kostnader för av- och nedskrivningar av goodwill sedan införandet av IFRS 3 för 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen och som återfinns på den nordiska Large-cap listan. Enligt vår undersökning har kostnaden för goodwill mellan 2004 och 2005 sjunkit från 20 465,1 msek till 978,8 msek. Av den sammanlagda resultatökningen på 74 653,0 msek för de undersökande bolagen är 31,82 % direkt hänförlig till avskaffandet av goodwillavskrivningen..

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för Noterade bolag.

I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur väl teorin kan förklara skuldsättningsgraden i små börsNoterade bolag. De teorier som testas är avvägningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjär regressionsanalys och de undersökta bolagen är samtliga bolag med färre än 200 anställda på tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för åtta av de tio undersökta hypoteserna och är i flera avseenden tydligare än i tidigare studier som testar onoterade små bolag eller ett bredare urval av bolag..

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska Noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

Inledning: Inom finansmarknaden där en handelsplats för värdepapper finns är IPO ett omtalat ämne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag på börsen som tidigare varit privatägd och dess avkastning på aktien. Vidare är prissättningen på aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan många år tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de Noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillväxter.Syfte: Syftet är att undersöka om det ekonomiska läget påverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom beräkningar av introduktionspriserna i jämförelse med stängningskurserna på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen får man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade på att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive låg ekonomisk tillväxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillväxt hade endast 0,1 % högre avkastning än de företag som noterade sig under en låg ekonomisk tillväxt.

Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora Noterade bolag som får akuta ekonomiska problem på grund av sina värderingar av immateriella tillgångar tillägnas denna studie att belysa hur detta tillgångsslag förändrats i och med en ändring av värderingsregler år 2005. Regeländringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att värdet istället endast får justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgången är abstrakt att värdera och ju större del den har av koncernbalansräkningen desto viktigare är värderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvägagångssätt och regelverk för värdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande värderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgångar förändrats i koncernbalansräkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur påverkar regeländringen den rättvisande bilden för läsaren?Syftet: Syftet med denna studie är att utreda hur regeländringen påverkat andelen av svenska Noterade bolags koncernbalansräkningar som utgörs av immateriella tillgångar.

Bakgrund: Noterade bolag i Sverige skall, enligt ett EU-fördrag implementera IASB:s redovisningsrekommendationer i koncernredovisningen från och med den 1 januari 2005. Dessa rekommendationer lägger stor vikt vid verkliga värden och liknar på så sätt den anglosaxiska traditionen. Sverige har tidigare anammat den kontinentala traditionen som är präglad av försiktighet och en stor koppling mellan redovisning och beskattning. För redovisning av förvaltningsfastigheter gäller numera rekommendationen IAS 40, som innebär att bolagen har möjlighet att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Denna rekommendation har påverkat fastighetsbolagens redovisning i stor utsträckning och en rad problem har uppstått.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2 ska svenska börsbolag behandla aktierelaterade ersättningar som en kostnad i redovisningen. Då detta inte krävdes tidigare, medförde de nya reglerna diskussioner om vilka konsekvenserna skulle bli. Frågan är om kostnadsföringen av dessa ersättningar lett till att bolag utformat sina aktierelaterade incitamentsprogram annorlunda efter införandet av IFRS 2.Syfte: Att undersöka om införandet av IFRS 2 har påverkat svenska börsbolags utformning av aktierelaterade incitamentsprogram samt förklara orsaken till en eventuell förändring.Metod/Empiri: Information har samlats in via årsredovisningar från 42 svenska Noterade bolag under en tidsperiod av tio år. Datamaterialet analyseras genom observationer och regressionsanalyser där isolering sker av påverkan från företagsspecifika faktorer.Slutsatser: Studien visar på att förekomsten av optionsprogram minskar under åren 2003 och 2005 samtidigt som antalet aktieprogram ökar. Förändringen sker samtidigt som införandeprocessen av IFRS 2 och stämmer överens med antagandet om att kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar ligger bakom förändringen.

I uppsatsen finns ett mönster som visar på att den internationella redovisningsstandarden förorsakat skillnader i tillämpning av säkringsredovisning som kan försvåra jämförbarheten bland företag. Det är de mindre noterade företagen som i lägst utsträckning tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 vilket kan bero på att dessa företag har svårare att tillämpa en detaljerad och komplex redovisningsstandard som IAS 39..

Som svar på de många redovisningsskandalerna som inträffat i USA de senaste åren utformades år 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen ställer bland annat högre krav på bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillämpas dock inte bara på bolag i USA, utan även icke-amerikanska bolag som är registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestämmelser. Detta innebär att flera bolag i Sverige måste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag träder i kraft sommaren 2006.Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige påverkas av Sarbanes-Oxley Act. Utifrån tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s påverkan på bolagen.

Efter en rad uppmärksammade redovisningsskandaler världen över har utredningar huruvida en kod för näringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen på A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet är att bygga upp aktiemarknadens och näringslivets förtroende för de Noterade bolagen i Sverige. Målet är att alla bolag på svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att många av bolagen som inte är tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ändå.