Sedan 2005 är det genom en förordning av Europeiska unionen bestämt att svenska börsnoterade företag ska nedskrivningstesta sin goodwill. Diskonteringsräntan som appliceras vid denna nedskrivningsprövning är av väsentlig betydelse. Vi replikerar delvis en studie av Carlin & Finch (2009) som beräknade teoretiska diskonteringsräntor enligt Capital asset pricing model (CAPM) och jämförde med de diskonteringsräntor som börsnoterade företag i Australien använt i sin redovisning. Carlin & Finch (2009) ansåg att avvikelserna däremellan kunde förklaras genom utövanden som är diskretionära och att opportunistiskt beteende förekommer när företag sätter sin diskonteringsränta. Vi använder ett underlag bestående av Sveriges största börsnoterade företag, de som är noterade på Large Cap- och Mid Cap-listan på Stockholmsbörsen, och studerar hur andelen som redovisat en enligt CAPM avvikande diskonteringsränta förändrats sedan de nya redovisningsreglerna trädde i kraft år 2005 till år 2009.

Sverige har under lång tid haft flera olika koordinatsystem, både nationella och lokala. Nu genomförs en övergång till ett gemensamt koordinatsystem som kallas SWEREF 99.I Norrtälje kommun finns stomnät som är noterade i ett flertal olika koordinatsystem, med ursprung i tidigare förrättningar. Åtskilliga av dessa har dålig orientering i kända nationella koordinatsystem men däremot god inre noggrannhet.I detta arbete väljs 12 stomnät för transformation till SWEREF 99 18 00. Detta görs genom att passpunkter mäts in med GNSS-teknik. De inmätta punkterna används sedan för att transformera stomnäten som de är noterade i.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Ekonomiska nackdelar som uppstår till följd av att en verksamhet bedrivs genom flera självständiga dotterbolag istället för under ett bolag med flera driftställen avhjälps normalt med lagregler om koncernbidrag. Dessa regler är emellertid endast tillämplig på nationella koncerner, dvs. koncerner där samtliga bolag har säte i ett och samma land. Problem uppstår emellertid när de olika dotterbolagen är belägna i olika länder. Denna uppsats behandlar problematiken kring gränsöverskridande förlustutjämningar inom EU.

Den största orsaken för ett företag att ge ut warranter är möjligheten att snabbt få in nytt kapital i bolaget. När en warrant är använd måste ägaren betala kontant till företaget i utbyte för nya aktier. Detta nya kapital kan sedan till fördel användas till förvärv av företag eller för att betala av en del av bolagets skuld i syfte att förbättra kreditvärdigheten eller kapitalstrukturen. En sofistikerad prissättningsmodell för optioner och warranter är Black-Scholes modellen. Denna modell är den mest spridda och använda i världen för att räkna ut värdet på alla typer av optioner.

Syftet med uppsatsen är dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som ägare, dels att beskriva hur staten har organiserat ägandet. Vidare analyseras statens ägarstyrning som definierats som alla åtgärder, både före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. Utifrån agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som används för att studera hur staten utövar ägande över sina helägda bolag. Författarna genomför textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. Särskild vikt läggs vid styrelsesammansättning, kompensationsprogram, särskilda samhällsuppdrag och utvärderingsmått.

Bakgrund: Styrelsens sammansättning är en viktig del av ett bolags ledning inte minst sagt inför en börsnotering då uppmärksamheten från omgivningen ökar. Vilka individer är det som då sitter i styrelsen och kan ta sig an ett arbete som inte endast granskas av aktieägarna utan även av omvärlden? Det finns ett flertal teorier som förklarar styrelsers sammansättningar men har varit centrerad på amerikanska och brittiska bolag. Vi kommer i denna studie använda dessa teorier för en förklaring av svenska börsNoterade bolags styrelser istället.Syfte: Vi vill genom vår studie både teoretiskt och empiriskt bidra med en förklaring till styrelsens sammansättning i svenska företag inför en börsnotering.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med ett deduktivt tillvägagångssätt. Vi har således först sammanställt teori för att få utforma ett väl planerat tillvägagångssätt mot anskaffningen av det empiriska materialet.Resultat: Resultatet av denna studie indikerar ett samband mellan styrelsens sammansättning och vilket livscykelstadium bolaget befinner sig i samt beroende på om ägarna eller VD har den dominerande makten för svenska bolag som står inför en börsnotering.

Till följd av en ökad harmonisering inom EU skall alla börsnoterade företag inom EU följa och tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sina koncernredovisningar från och med den 1 januari 2005. Företag som berörs är de som har aktier eller skuldebrev noterade på en reglerad marknad. I Sverige är Aktietorget, North Growth Market samt Stockholmsbörsen reglerade marknader. Den största förändringen till följd av IFRS implementeringen är att värdering av poster i balansräkningen kommer att ske till verkligt värde istället för till anskaffningsvärdet. Förändringen av värderingsprinciper kommer i sin tur att leda till en ökad volatitlitet i företagens resultat.

Vi tillämpar en kvantitativ tvärsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter påverkar bolagens kostnad för räntebärande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hävdar att informationskvalitet ? det vill säga osäkerheten i värderingsestimat för en underliggande tillgång ? medför en informationsasymmetri för långivare, vars prissatta osäkerhet påverkar bolagens kostnader för räntebärande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare på antagandet genom att studera noterade europeiska affärsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillämpas för att mer specifikt adressera de största affärsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.

I uppsatsen behandlas styrelsejäv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen är att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillämpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rättsdogmatiska arbetsmetoden.

Bakgrund och problem: Genom att erbjuda val vid redovisning av aktuariella vinster ochförluster minskar möjligheten till jämförelse mellan bolag och länder. IASB har valt attgenomföra ett borttagande av korridormetoden, vilket är den redovisningsmetod som i dagslägettillämpas av majoriteten av företagen på Stockholmsbörsen Large Cap-lista. Detta har belystssom ett problem i flertalet studier och kommer leda till en väsentlig påverkan för många av deföretag som tvingas till ett byte 2013.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka varför vissa företag på Stockholmsbörsen inte tillämparkorridormetoden och vilken metod de valt istället samt vad den reviderade standarden IAS 19kan komma att få för effekt för företag som tvingas till ett byte från korridormetoden 2013.Avgränsningar: Uppsatsen studerar enbart företag noterade på Stockholmsbörsen Large Caplista.Vidare kommer enbart de företag som tillämpar förmånsbestämd redovisning avpensionsåtagandet att studeras. En avgränsning till industrisektorn enligt OMX Nasdaq ICBindelning har sedan gjorts för att djupare studera företagens motiv till att redovisa i övrigttotalresultat samt de förväntade effekter av borttagandet av korridormetoden.Metod: Uppsatsen baseras på en flerfaldig strategi där både en kvantitativ och kvalitativ metodtillämpats. Vid insamlandet av de totalt 58 årsredovisningarna från företag noterade påStockholmsbörsen Large Cap-lista som ligger till grund för studien tillämpades en kvantitativansats.

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna?Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier.

Titel:En studie om styrelsens oberoendeProblem:Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell.Syfte:Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare.Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik.Resultat:Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna.Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen..

En väl fungerande aktiemarknad har stor samhällsekonomisk betydelse. Revision kan ses som en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och samhälle eftersom den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. För att förbättra förtroendet för företag efter ett antal redovisningsskandaler så som Enron WorldCom, Skandia m.m. har nya standarder utvecklats som bl.a. har inneburit att internrevisionen har blivit mer omfattande.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.