Episodic gaming is a relatively new phenomenon, that hasn?t been as extensively explored as other areas in game research. In this paper we research how episodic narratives and gameplay engage players compared to regular continuous storytelling. By exploring this we get a better understanding of how to design games that captivate players to the point of them wanting to play the next episode.  A user study is conducted where ten players play two episodes each of an episodic game. We apply observations and interviews to capture a large amount of empirical data.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat sÄ pass att det nÀstan varit omöjligt att göra jÀmförelser mellan företag, utan att göra betydande förÀndringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det bÄde drivkrafter och hinder. Exempel pÄ drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel pÄ hinder kan vara nationalism och sprÄk. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en förstÄelse hur de svenska normbildarna ser pÄ dessa drivkrafter och hinder som pÄverkar harmoniseringsprocessen.

Bakgrund: Transplantation Àr sista utvÀgen vid organsvikt dÀr all annan behandling Àr otillrÀcklig. NÀr ett organ slutar fungera vÀcks svÄra kÀnslor hos den drabbade individen, kÀnslor förorsakade av sjukdom och kÀnslor som kötiden skapar dÄ det rÄder en stor brist pÄ organ och vÀvnader.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vÀnta pÄ en organtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vÀnta pÄ en organtransplantation: Förluster, Storm av kÀnslor och Hantera vÀntan.Slutsats: Det Àr viktigt att uppmÀrksamma patientens speciella livssituation i samband med att vÀnta pÄ en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vÀnta pÄ ett organ krÀvs en god professionell vÄrdande relation.     .

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som kan ses utifrÄn olika perspektiv. Olika delar kan ingÄ i begreppet sÄ som sjukdom, frÄnvaro av sjukdom, vÀlbefinnande. Företagen i Sverige har olika resurser att tillgÄ för att skapa förutsÀttningar för de anstÀllda nÀr det gÀller deras hÀlsa. Ett exempel pÄ en resurs ett företag kan utnyttja Àr att betala ut ett skattefritt bidrag i form av friskvÄrdbidrag. Syftet med studien var att synliggöra hur det samtalas om friskvÄrdsbidraget pÄ en specifik arbetsplats och studiens diskussion förs bland annat utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen mĂ„ste följa IASBs regelverk gĂ€llande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jĂ€mförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jĂ€mfört med de amerikanska US GAAP, Ă€ven om vissa mindre skillnader kvarstĂ„r. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lĂ€gre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden Ă€r att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger pĂ„ en mer stabil nivĂ„ i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige Ă€r tydligt exempel pĂ„ ett europeiskt land dĂ€r andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

Studien anvÀnder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga mÀnniskor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet Àr att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktÀren Morgan. Studien anvÀnder sig av ett teoretiskt ramverk bestÄende av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser dÀr semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar pÄ att musik och videoredigering Àr tvÄ viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

Inledning: Hörapparatsutprovning Àr en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselomrÄdet har dock pÄtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivÄn hos hörselvÄrdpersonal inom Europa samt att tillhandahÄllen hörselvÄrd i vissa fall Àr bristande.Syfte: Att jÀmföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska lÀnder. Fokus ligger pÄ att belysa vilka yrkesgrupper som Àr involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivÄ dessa har. Utöver detta kommer lÀndernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan lÀnderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts.Resultat: En jÀmförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter trÀffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade lÀnderna samt vad hörapparaterna dÀr kostar patienterna.

I den hÀr uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt Àr knuten till svensk sjÀlvförstÄelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier.Genom att anvÀnda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, sÄ som landet ser ut frÄn svensk mediehorisont.Vad vi funnit Àr att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan pÄ 40-talet i stort sett inte förÀndrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus pÄ amerikansk inrikespolitik, nÄgot som inte har förÀndrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen pÄ den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare Àn pÄ 1960-talet.Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige Àr ytterligt amerikaniserat och att svenskar kÀnner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite frÀmmande inför den amerikanska politiken..

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lÀrares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Studien syftar till att se hur tjejer frÄn tre olika kompisgrupper genom sprÄket konstruerar sin uppfattning om sig sjÀlva, varandra och omvÀrlden. Studien har hÀmtat sitt material frÄn tre samtal med gymnasietjejer frÄn tvÄ mellanstora stÀder. Materialet har analyserats utifrÄn en diskursiv narrativ ansats dÀr vi utgÄtt frÄn att deras sprÄk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framtrÀdande mönster i hur tjejerna med hjÀlp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vÀnskap positionerat sig inom gruppen och pÄ sÄ vis förhandlat fram sina identiteter.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ADHD-diagnostisering framtrÀder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrÄn intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras Àven pÄ 55 enkÀter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap har varit bÀrande i undersökningen tillsammans med historiska jÀmförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, nÀr ADHD-diagnostisering diskuteras.

Syftet med denna uppsats Àr, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ samhÀllskunskapsböcker frÄn gymnasiet. Vidare Àr syftet att undersöka i vilken grad lÀroböckernas framstÀllning av manligt och kvinnligt stÀmmer överens med den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det Àr mÀn/pojkar som fÄr mest utrymme i lÀromedlen samt att mÀn och kvinnor oftast framstÀlls och avbildas med stereotypa drag. Detta Àr ocksÄ resultatet utifrÄn min undersökning av lÀromedlen Àven om analysen ocksÄ visat pÄ försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hÄlla en könsneutral linje. Resultatet frÄn uppsatsen visar ocksÄ att lÀromedlen inte riktigt uppfyller de krav pÄ jÀmstÀlldhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Uppsatsens syfte Àr att analysera jobbrotation utifrÄn ett lÀrandeperspektiv. UtifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi med narrativ metod har vi tagit del av fem stycken berÀttelser frÄn medarbetare pÄ AstraZeneca och Polismyndigheten i SkÄne. Genom berÀttelser har vi fÄtt ta del av medarbetares erfarenheter, tankar, Äsikter och kÀnslor kring jobbrotation och lÀrande. UtifrÄn den bearbetade empirin har vi valt de omrÄden vi funnit intressanta för vidare analys inom omrÄdet för jobbrotation ur ett lÀrandeperspektiv. Till empirin har vi stÀllt följande frÄgor; Varför jobbrotera? Vad lÀrs? Vem lÀr? och För vem lÀrs?VÄrt resultat visar att medarbetarnas instÀllning och attityd till jobbrotationens syfte och mÄl styrt de erfarenhter, tankar, Äsikter och kÀnslor som delgivits.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulÀren. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi nÀrmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. DÄ vi inte har funnit nÄgon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering dÄ vi ser det som en viktig grund i vÄr studie.VÄr studie har sin utgÄngspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulÀr som utgör bÄde ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolomrÄden. I studien, har vi utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har dÄ funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa Àr en osÀkerhetsdiskurs, en kontroll och elevÀgd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en mÄlsynliggörandets diskurs.