Efter den 11 september 2001 har det i vÀst blivit mer accepterat att göra negativa uttalanden om islam och muslimer i diskurser. VÄr tes Àr att ledarsidorna i Jyllandsposten Àr ett exempel pÄ en sÄdan diskurs dÀr muslimer framstÀllts som de Andra och ses som fundamentalt olika "danskarna". Syftet med denna studie Àr att undersöka diskursen om islam/muslimer pÄ Jyllandspostens ledarsidor Är 2000-2005. Detta görs genom en kritisk diskursanalys, utifrÄn postkolonial teori. Vi undersöker Àven om diskursen kan sÀgas vara en rasifierad diskurs, och hur diskursen har förÀndrats sedan Är 2000.

Statisk visar pÄ att över 50 000 mÀnniskor i Sverige insjuknar i cancer varje Är. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lÀmnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken Àr individuell. PÄ vilket sÀtt skall ett cancerbesked lÀmnas för att den fortsatta reaktionen efterÄt blir sÄ lÀtthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att fÄ ett cancerbesked.

Based on phenomenological hermeneutics and narrative theory the study explored how parents experience and create meaning when the child receives the diagnosis of autistic disorder. Interviews were conducted with eight parents and the analysis concerned both contents and form in their stories. The resulting aspects of the contents is presented in seven areas: stories about the time before the diagnosis, seeking help, receiving the diagnosis, the meaning of the diagnosis, coping, living with autism and stories about the future. The six resulting aspects of form included: chronology of the stories, creating order out of chaos, cultural norms, rewriting the story about the child, aspects of metaphors and changing perspective. The conclusion of the study is that the diagnosis serves as a way for the parents to transform experiences into a meaningful whole.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur flyktingbarnets rÀttigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i Àrenden enligt Dublinförordningen. Det Àr en litteraturöversikt över befintlig forskning pÄ omrÄdet, men Àven en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts pÄ Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen bestÄr av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgÄngspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förstÄelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder pÄ att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rÀttigheter enligt konventionen till att gynna staten.

Narrative history has a long tradition in history teaching. But during the decades after the second world war, the attitude to storytelling has been seen with doubt and skepticism. There are many indications in Swedish society and media that the narrative story today stand strong. But is narrative history useful in everyday teaching? This essay is a study of narrative history in a Swedish and Scandinavian perspective the latest thirty years.

Studiens syfte Àr att studera utbytesstudenters rumsliga relation till fem utvalda besöksattraktioner med tyngdvikt pÄ vad för sorts tankar, kÀnslor, vÀrderingar och mening som dessa genererar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju med utbytesstudenter, dÀr fotografier pÄ fem uppvisade besöksattraktioner i Stockholm har presenteras. Dessa besöksattraktioner var Stadshuset, Ericsson Globe/Skyview, Kungliga Slottet, Vasamuseet samt Gröna Lund. VÄra underliggande frÄgestÀllningar har behandlat besöksattraktionernas fysiska utformning, vad dessa representerar samt vad utbytesstudenterna finner om dess geografiska placering i förhÄllande till hur staden Àr utformad. Den teoretiska genomgÄngen behandlar platsens och rummets dimensioner samt semiotik.

AbstractTitel: Myter som sanning i ?Battlestar Galactica?Författare: Ulf Liedström och Maria DovganHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka myter som finns i TV-serien ?Battlestar Galactica? och hur de anvÀnds för att sÀga nÄgot om vÄr kontemporÀra syn pÄ vetenskap, politik och religion.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. JungResultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad anvÀnds i serien och att de anvÀnds för att fÄ tittaren till att reflektera över det nutida samhÀllets brister och dÀrmed Àr serien ocksÄ vÀldigt samhÀllskritisk till sin karaktÀr.Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att frÀmja de fyra ledstjÀrnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen Àr genomförd pÄ GekÄs Ullared AB och inriktar sig pÄ rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkÀter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkÀtundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta omrÄdena, till exempel framtagning av en för GekÄs gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsÀtta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Under mÄnga Är har ?invandringsfrÄgan? varit en mycket debatterad frÄga. Detta mÀrks inte minst i alla de insÀndare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi Àr exempel pÄ Àmnen som nÀmns i dessa insÀndare dÄ diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgÄngar.

Uppsatsen analyserar utifrÄn den allmÀnna aspektteorin, som först översiktligt presenteras, ett antal utdrag ur Yousuf Idris' roman al-Haram med tillhörande svenska översÀttning av Ingvar Rydberg. Detta för att se hur arabiskans grammatiskt uttryckta aspektdistinktioner i narrativ kontext kan Äterges i det svenska verbsystemet..

Studien uppmÀrksammar komplexiteten i relationen mellan socialt arbete och sociala medier, med fokus pÄ narrativ kring socioekonomiska strukturer och dess konstruktion. ?Fattigbloggen? som personligt, offentligt och politiskt debattforum tjÀnstgjorde som exempel pÄ ett i svensk kontext försök till omarbetning av existerande synsÀtt, vars dialog lade grunden för uppsatsens analytiska resonemang angÄende vÀlfÀrdspolitikens hantering av strukturell ojÀmlikhet. Valet att anvÀnda tematiskt inriktad narrativ metod resulterade i slutsatsen att genomslag av sanningar som sprÄkligt konstruerade fenomen underlÀttas av mediemiljöns möjlighet att nÄ ett vidstrÀckt upptagningsomrÄde. BerÀttelser om kollisionen mellan organisation och allmÀnhet kunde dÀrmed betraktas som tillrÀckligt inflytelserika för att etablera det dominerande sÀttet att se pÄ socialtjÀnsten; ett faktum som tydliggjorde nödvÀndigheten med ökad mediemedvetenhet inom socialt arbete.

Syftet med detta arbete Àr utifrÄn litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnÀrliga arbetsmetod, och utifrÄn detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har anvÀnt mig utav Àr litteratur, bildandalys och konstnÀrliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets bestÀndighet bygger pÄ grÀnslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se mÄlningarna enkelt och bara uppleva det som Àr mÄlat, eller vill betraktaren sjunka in i en vÀrld av nyskapande, suddiga grÀnser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i MÀnniskosonen pÄ naturliga och trovÀrdiga drag, hans mÄlning framstÄ som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Vad Àr bildning och vem Àr egentligen bildad var frÄgorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lÄng tradition bakom sig vilket inneburit en mÄngtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gÄtt upp och ner och Àn idag finns konflikter som sÀtter prÀgel pÄ kultur, utbildning och samhÀllsdebatten. FrÄgor som uppdagats Àr vad bildning innebÀr och till vilken samhÀllsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade nÀrvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media.

Studien undersöker hur Irakkriget,den vÀpnande konflikten mellan Irak och frÀmst USA och Storbritannien, skildras i lÀroböcker för grundkursen i Àmnet historia pÄ gymnasieskolan. UtgÄende frÄn Lennart Hellspongs berÀttelseanalys analyseras skildringarna av kriget i lÀroböckerna utifrÄn tre teman: Handling, Aktörer och VÀrdering. Undersökningen visar bÄde pÄ likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger pÄ en analys av 12 lÀroböcker för gymnasieskolan i Àmnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets hÀndelseförlopp börjar med olika hÀndelser. Ur analysen gÄr Àven att urskilja att lÀroböckerna anser att ockupationen inte var rÀttfÀrdigat dÄ USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det Àr USA eller George W.

Studien bygger pÄ en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till mÀn som har sex med mÀn (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus pÄ att avskrÀcka folk frÄn att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror pÄ att RFSL Àr medvetna om att det inte gÄr att anvÀnda sig av olika skrÀmseltekniker för att avskrÀcka folk frÄn att ha sex. IstÀllet Àr deras budskap att ha sÀkrare sex och testa sig regelbundet sÄ att individen Àr medveten om sin status.De metoder som har anvÀnts för att analysera materialet Àr innehÄllsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som Àr utgÄngspunkterna i denna studie Àr; heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet.