Sök:

Sökresultat:

5485 Uppsatser om Norrländsk litteratur - Sida 56 av 366

Elevers syn pÄ matematikundervisning i ett genusperspektiv

Intentionen med detta examensarbete var att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar att de blir bedömda och bemötta i Àmnet matematik ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ och kvantitativ undersökning som baserades pÄ enkÀter och intervjuer med gymnasieelever. Totalt deltog 61 elever i undersökningen, 38 pojkar och 23 flickor varav en pojke och en flicka Àven intervjuades. Information har inhÀmtats frÄn litteratur och Internet samt tidigare forskning om jÀmstÀlldhet i skolan, genusteori samt skolforskning kring matematik. UtifrÄn vÄr studie kan vi dra slutsatsen att en stor del av eleverna uppfattar att de blir bedömda och bemötta pÄ olika sÀtt bÄde beroende pÄ lÀrarens och pÄ deras eget kön.

Musikvetenskap i grundskolan

Detta examensarbete Àr inriktat pÄ musikundervisningen och dess olika praktiska och teoretiska delar. I en enkÀtundersökning har elever fÄtt svara pÄ vilken syn de har pÄ musikundervisningen och hur de kan ha anvÀndning av den i framtiden. En musiklÀrare har intervjuats för att ge ett lÀrarperspektiv pÄ de frÄgor som vÀckts hos mig som författare, nÀr jag gÄtt igenom resultatet av enkÀtfrÄgorna. Syftet med undersökningen har varit att se vilken syn elever har pÄ musikundervisning. I undersökningen har jag anvÀnt litteratur frÄn musikvetenskapliga sammanhang för att försöka fÄ fram fakta och Äsikter kring de olika svar som framkommit av enkÀtundersökningen.

LÀrares syn pÄ reflektion i matematik

Det övergripande syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ elevers möjlighet till reflektion kring sina kunskaper i matematik. Ett problem vi ser Àr att reflektion inte synliggörs och lÀggs mer tyngd pÄ i skolan. Ett sociokulturellt perspektiv har genomsyrat arbetet, vilket innebÀr att fokus har legat pÄ vÄra centrala begrepp. Vi har studerat relevant litteratur inom Àmnet för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vi har Àven intervjuat fem verksamma lÀrare som undervisar i matematik i de lÀgre Ärskurserna.

BalladspÄr i modern svensk litteratur : Intertextuella influenser

The purpose of this study is to investigate the distribution of medieval ballads as semiotics of intertextuality in modern Swedish literature, here represented by August Strindberg, Erik Axel Karlfeldt, Kerstin Ekman and Katarina Frostenson. They are famous authors from different epochs, ranging from the period called ?the modern breakthrough? in the 1880s until the postmodernism of the present time. My aim is to expose their attraction to medieval balladry, and their different ways of using form, language and style from this old poetry in poems, prose and plays, explicit as well as implicit..

Skönlitteratur som lÀromedel

Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om hur pedagoger kan anvÀnda sig av skönlitteratur i sin undervisning i ett kunskapssökande sammanhang. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr pedagoger som arbetar medvetet med skönlitteratur i skolÄr 1 ? 6 har intervjuats. Resultatet visar att det redan frÄn Ärskurs 1 gÄr att anvÀnda sig av skönlitteratur i undervisningen och att det Àr nödvÀndigt för att kunna uppfylla kursplanens intentioner. Samtliga pedagoger anvÀnder sig huvudsakligen av skönlitteratur i sin undervisning och i undersökningen framkommer ocksÄ fördelarna med att anvÀnda sig av skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel.

Strategiers pÄverkan pÄ Balanced Scorecard

Att det Àr av stor vikt att kunna mÀta och följa upp ett företags utveckling rÄder det ingen tvekan om. Det gÄr i litteraturen att finna mÀngder av bÄde finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan anvÀnda sig av. Balanced Scorcard Àr ett verktyg som inte bara fokuserar pÄ det finansiella utfallet i förtaget, utan Àven andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard Àr att det inte finns nÄgonting skrivet om, eller nÄgon som har problematiserat kring anvÀndandet av verktyget utifrÄn olika strategiska utgÄngspunkter..

KME-pedagogens yrkesroll

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnÄ syftet utgick vi ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser KME-pedagogen pÄ sin yrkesidentitet? Hur förhÄller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssÀtt? Vilka möjligheter eller hinder finns det pÄ arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjÀlp av relevant litteratur. Resultatet visar att flera faktorer Àr avgörande i vilken utstrÀckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer Àr bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering..

Att forma marken och skapa upplevelse : om hur nivÄskillnader och höjdsÀttning pÄverkar den rumsliga upplevelsen av en plats

Syftet med detta examensarbete har varit att skaffa en bÄde bredare och djupare förstÄelse för hur olika platser pÄverkas av hur marken Àr formad. Hur pÄverkar markens form hur en plats upplevs, hur det kÀnns i kroppen, hur mÀnniskor agerar, rör sig, tittar? HuvudfrÄgan har under arbetets gÄng varit: hurdan Àr den rumsliga upplevelsen av en plats, med hÀnsyn till markens form och lutning? Metoden för att finna svar har varit att dels söka i litteratur, se vilka teorier det finns om detta sedan innan, och om det finns nÄgra motstÄende teorier. Dels har jag valt ut och besökt ett antal platser dÀr jag iakttagit bÄde mina egna upplevelser samt andra mÀnniskors agerande. Trots att höjdsÀttning av mark och utformning av mark ? med olika terrasseringar, slÀnter m.m.

Hiphop -Hiphoppare om hiphop

Syftet med studien Àr att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, nÀrmare bestÀmt Ätta svenska hiphoppares syn pÄ hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn pÄ droger och vÄld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien Àr kvalitativt inriktad och baseras pÄ intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv Àr central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller Àr positiva till vÄld mot poliser, nÄgot man kan fÄ intryck av nÀr man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering..

KRAM - ett ÄtgÀrdsprogram mot mobbning

VÄrt syfte med det hÀr arbetet har varit att skapa ett förebyggande och motverkande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. De data vi anvÀnt oss, för att kunna utforma detta ÄtgÀrdsprogram, har varit tidigare forskning inom detta specifika omrÄde, lagstiftningar och förordningar, skolans styrdokument samt annan litteratur som behandlar Àmnet. Vi har fördjupat oss i de delar som har berört mobbningsbegreppet samt studerat de olika modeller som redan finns för att motverka och förebygga mobbning. Detta för att hÀrigenom kunna utforma vÄrt ÄtgÀrdsprogram. Resultatet blev KRAM (namnet symboliserar Kamratskap ? RÀttvisa ? Ansvar ? MedmÀnsklighet) ett ÄtgÀrdsprogram som innehÄller sÄvÀl förebyggande som aktiva ÄtgÀrder mot mobbning..

JÀmstÀlldhet - en studie om hur lÀrare uppfattar att de uppnÄr mÄlen om jÀmstÀlldhet mellan könen i praktiken

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och kartlÀgga hur lÀrare i praktiken arbetar för att uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet. De frÄgestÀllningar som Àr vÀgledande för arbetet Àr: Hur arbetar lÀrare för att i praktiken uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet?Lyckas lÀrare uppnÄ mÄlen om jÀmstÀlldhet i klassrummet?Tio lÀrare har intervjuats angÄende hur de anser att de uppnÄr mÄlen om jÀmstÀlldhet i lÀroplanerna. Aktuell litteratur har granskats och studerats. Studiens resultat visade att lÀrarna har problem med att uppnÄ mÄlen, att mer tid och resurser behövs.

Ledarstil - motivation - lÀrande

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur lÀrare kan öka motivationen hos elever genom att ta upp aktuella hÀndelser i undervisningen. UtifrÄn detta syfte har vi lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att analysera vad som ökar motivationen hos oss mÀnniskor. För att utreda om det Àr nÄgon skillnad pÄ elevers motivation ifall lÀraren tar upp aktuella hÀndelser eller inte, gjordes en undersökning. Undersökningen utfördes i Är nio pÄ grundskolan och i Är tre pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun. Denna undersökning bestod av observationer, enkÀter och intervjuer.

Riskanalys av GÀvle rangerbangÄrds verksamhet

Syftet med denna rapport var att genomföra en riskanalys av GÀvle rangerbangÄrds verksamhet, avgrÀnsat till hÀndelser som kan orsaka allvarliga skador pÄ mÀnniskor. HÀndelsernas risk har vÀrderats för personalen pÄ rangerbangÄrden samt tredjeman i rangerbangÄrdens omgivning. GÀvle rangerbangÄrd Àr klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, pÄ grund av den farligt godshantering som sker pÄ omrÄdet. PÄ rangerbangÄrden inkommer och avgÄr tÄgsÀtt och godsvagnar rangeras, vilket innebÀr att vagnarna omkopplas och sorteras. Av samtliga vagnar som hanteras pÄ GÀvle rangerbangÄrd innehÄller cirka Ätta procent farligt gods.

"Utan lÀngtan skulle vi sitta och glo"

Min uppsats handlar om lÀngtan och syftet Àr att visa att och hur lÀngtan spelar en roll i vÄra liv. Jag försöker i uppsatsen att göra lÀngtan konkret genom att visa hur lÀngtan finns och deltar i vÄr vardag. Detta gör jag med hjÀlp av litteratur, tvÄ djupintervjuer och texter skrivna av 13 Ättondeklassare.Jag försöker inte ge nÄgra svar i min uppsats utan mer skapa en diskussion och ge lÀsaren nÄgot att tÀnka vidare pÄ. Kanske lÀngtans olika former och betydelse och hur nÄgot sÄ naturligt men svÄrt att definiera tar plats i oss. Jag kommer att ta upp hur vi formar vÄr lÀngtan bland annat beroende pÄ vÄr Älder och livssituation, men ocksÄ vad lÀngtan gör med oss och vilka influenser vi fÄr frÄn vÄr omgivning..

Om en liten konstnÀr: FrÄgor kring de metoder Lars Lerin valt för att skapa sin sjÀlvbiografi och kring ett tidigt beslut om val av konstnÀrsyrket

Med denna uppsats har jag undersökt vad som kan fÄ en person att bestÀmma sig för konstnÀrsyrket redan som barn och sedan verkligen bli konstnÀr som vuxen. Dessutom har jag undersökt och visat pÄ de narratologiska metoder som konstnÀren/författaren Lars Lerin utnyttjat i sitt sjÀlvbiografiska verk En liten konstnÀr (2009) enligt den tidigare forskning och de teorier som Anna Johansson, sociolog och genusforskare, beskriver i Narrativ teori och metod (2005) och de teorier som filosofie doktor i litteratur-vetenskap Ulla Rhedin för fram i Bilderboken, pÄ vÀg mot en teori (1992)..

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->