Sök:

Sökresultat:

931 Uppsatser om Norra militärdistriktet - Sida 35 av 63

Elevinflytande - en överenskommelse Om gymnasieelevers inflytande pÄ sitt lÀrande

Elever pÄ gymnasiet ska enligt styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lÀrande och alltsÄ över de lÀrandesituationer som finns i skolan. Att sÄ inte alltid Àr fallet visar flera undersökningar, och Àven detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet pÄ ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrÄgor. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jÀmföra elevernas upplevelser med lÀrarnas intentioner vad gÀller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gÀllande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkÀter till alla elever vid ett estetiskt program pÄ en skola i norra SkÄne. De deltagande lÀrarna intervjuades.

Effekten av markbehandling pÄ omfattning av snytbaggeskador

Snytbaggen (Hylobius abietis) Àr en stor skadegörare i syd- och mellansvenska skogsplanteringar. Senaste studier visar att snytbaggen stÀller till stora problem Àven i norra delarna av Sverige, speciellt lÀngs kusten. Det vanligaste sÀttet idag för att skydda plantor mot snytbaggeangrepp Àr att behandla plantor med insekticider i plantskolan. I FSC finns en överenskommelse att kemiska medel för behandling av plantor mot snytbaggeskador ska avvecklas. SCA behandlade 2011 cirka 8 miljoner plantor. SCA har som mÄl att fÄ fram lyckade föryngringar i Norrland utan anvÀndning av insekticider.

Vems Àr problemet - elevens eller skolans? : en studie av problembeskrivningar och ÄtgÀrdsförslag i ÄtgÀrdsprogram upprÀttade i grundskolan under 2009.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien fokuserar pÄ vilka utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram, hur problem och ÄtgÀrder beskrivs i ÄtgÀrdsprogram upprÀttade under 2009. Resultaten jÀmförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrÄn tvÄ dominerande perspektiv skolsvÄrigheter och behovet av sÀrskilt stöd och dels utifrÄn tre nivÄer; individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Studien Àr genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkÀtstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lÀrare kompletterat med en intervju av resurspersoner frÄn Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehÄllsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella ÄtgÀrdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram och de problembeskrivningar som ÄtgÀrdsprogrammen innehÄller, i hög grad prÀglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv pÄ problemen och elevens behov av sÀrskilt stöd. Det Àr frÀmst invidnivÄn som utreds, utredningar pÄ de andra nivÄerna förekommer men i lÀgre grad.

Etablering av turistboende i fjÀllmiljö

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

Mindfulness i klassrummet : Kontrollerad studie av förÀndring i exekutiva funktioner efter Mindfulness i en mellanstadieklass

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Komplexa artrika planteringar i urbana miljöer

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom Àn vad vi Àr vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan anvÀndas i urbana miljöer. BenÀmningen komplexa artrika planteringar Àr skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehÄller frÀmst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas Àven mindre grupplanteringar samt anvÀndning av sorter som uppstÄtt genom vÀxtförÀdling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frÄgestÀllningar: Vad Àr en komplex artrik plantering (definition och innehÄll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svÄrigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad Àr det för kunskaper som behövs för att skapa dem? FrÄgorna besvarades genom litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jÀmförelse av Skogens trÀdgÄrd i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och SkÀrholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, VÀxtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, FörlÀngd sÀsong, Estetik, Biologisk mÄngfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats Àr att komplexa artrika planteringar kan bidra med mÄnga fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hÄllbara stadsmiljöer Àr det viktigt att vÀxtgestaltare tÀnker pÄ att ta hÀnsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

EfterfrÄgan pÄ sjukgymnastisk behandling vid graviditetsrelaterad bÀckensmÀrta: En enkÀtstudie

Graviditetsrelaterad bÀckensmÀrta (PPGP) drabbar cirka 20 % av alla gravida kvinnor. Sjukgymnaster anses ha kompetens att undersöka och behandla patienter med PPGP men det Àr oklart om patienterna önskar trÀffa sjukgymnast och vad de vill ha ut av besöket. Syftet med studien var att undersöka hur efterfrÄgan pÄ sjukgymnastisk behandling ser ut nÀr det gÀller patienter med graviditetsrelaterad bÀckensmÀrta. En egenkonstruerad enkÀt delades ut till gravida kvinnor med bÀckensmÀrta inskrivna vid mödravÄrdscentraler i en stad i norra Sverige. EnkÀten bestod av 13 slutna och en öppen frÄga och undersökte bland annat respondenternas besvÀr pÄ funktions- och aktivitetsnivÄ samt deras behandlingsönskemÄl.

Socialt stöd i fem organisationstyper

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Hur kommunicerar man i skolan utan verbalt tal?

I denna studie Àr syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill Àven undersöka hur skolan har lagt upp sin strÀvan att uppfylla lÀroplanens mÄl genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frÄgor vi avsÄg att besvara med studien var: AnvÀnder man med nÄgon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gÄ i en vanlig klass? VÄra metoder bestÄr av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer dÀr de intervjuade har god kÀnnedom om den funktionshindrades kommunikativa förmÄga. Fallstudien genomfördes pÄ en skola i en kommun i norra Sverige.

Tidsstyrningens inverkan pÄ dysfunktionella beteenden i svenska revisionsbyrÄer: en kvantitativ studie

Till följd av ekonomistyrning uppkommer olika former av beteenden. I revisionsbranschen utgör tidsstyrning den största delen av styrningen, vilket ter sig logiskt dÄ löner Àr den största kostnadsdrivaren. Tidsstyrningen ger i mÄnga fall upphov till tidspress, vilket i sin tur tenderar att ge upphov till olika typer av dysfunktionella beteenden. Dessa dysfunktionella beteenden stÄr i kontrast mot revisionens syfte, nÀmligen att borga för kvalitet och riktighet i företagens ekonomiska information. I tidigare studier i andra lÀnder (bland andra USA, Storbritannien, Irland och Australien) har dysfunktionella beteenden visats uppkomma till följd av hög tidspress.

"Fritidspedagogen Àr liksom grunden till att allt hÄller ihop och fungerar" : En studie om hur fritidspedagogens roll och kompetens uppfattas utifrÄn ett fritidspedagog och ett lÀrarperspektiv

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsomrÄdet över vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lÀrarna. Studien syftar Àven till att bidra till kunskapsomrÄdet över varför fritidspedagogen Àr viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrÄn ett fritidspedagog och ett lÀrarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts och fem fritidspedagoger samt fem lÀrare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjÀlp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frÄgor vad, hur och varför.

Förekomst av ljumsksmÀrta under försÀsong hos ishockeyspelare

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

Utmaningen för det svenska lantbruket : en studie om inkomsteffekter vid direktstödets avskaffande

Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn stÄr idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhÄller Ärligen stora summor i form av direktstöd. LÀnder utanför EU motsÀtter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s grÀnser och dÄ frÀmst i Afrika.

Upp till bevis: en studie av nÄgra gymnasielÀrares
betygsgrunder i Àmnet Naturkunskap samt i vilken mÄn lÀrarna
erfar att eleverna Àr medvetna om betygsgrunderna

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för nÄgra gymnasielÀrares bedömning och betygssÀttning i Àmnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lÀrarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i lÀroplaner och kursplaner samt resultat av sÄvÀl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat pÄ att elever betygssÀtts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie Àr baserad pÄ intervjuer av nio verksamma lÀrare pÄ olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. VÄrt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jÀmfört med tidigare undersökningar, dÀr Àven lÀrarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssÀttning visade sig ha betydelse för elevens betyg.

Migration, sprÄk och identitet SprÄkinlÀrning och motivation hos lÄgutbildade SFI-elever i ett genusperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra lÄgutbildade sfi-­eleveroch ta reda pÄ hur deras identitet pÄverkas under migrationsprocessen.Hur sprÄk eller att vara utan sprÄk i det nya landet pÄverkar derassjÀlvbild och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen att lÀra sig det nyalandets sprÄk? Huvudfokus i uppsatsen ligger pÄ motivationen. Jag villeförstÄ vad som hÀnder med motivationen till andrasprÄksinlÀrning. Enav mina frÄgestÀllningar var: ?Varför skiljer studieresultaten sÄ markant mellan informanterna i min studie med tanke pÄ att alla har en bakgrund som analfabeter frÄn hemlandet??För att utföra denna studie valde jag sex elever frÄn skolan dÀr jagjobbar sjÀlv som SFI-­lÀrare.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->