En brandstation ställer specifika krav på funktionalitet och flöden - som i det här examensarbetet har fått generera rumsligheter och arkitektoniska händelser. Brandbilarna står uppradade i ett stort och rymligt garage. Ljuset flödar in genom portarna och det stora glastaket. Om hundrafemtio år kanske det inryms en konsthall här istället - så som i Magasin 3 en bit bort..

Denna rapport är ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet är att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se på möjligheterna att skapa ett småskaligt torg på Kungsplan. Även ge rekommendationer till förändringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stängda sidor åt norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar beläggning, markmaterial och belysning av platsen..

Denna examensrapport är gjord på uppdrag av NCC framtagen som en logistisk utvärdering, inriktad på leverans och montage av betongstommen till utbyggnationen av Hageby Centrum i Norrköping.Det speciella med projektet i Hageby Centrum är att NCC vänt sig till en utländsk leverantör av betongstomme istället för en inhemsk leverantör. Detta får stora logistiska konsekvenser eftersom det är så stor volym av prefabricerade betongelement, och att planera in närmare 900 lastbilsleveranser från Lettland till Sverige är omöjligt. Istället har NCC valt det relativt oprövade alternativet att skeppa betongelementen med båt. Även detta medför problem då betongelementen inte kan levereras direkt på grund av utrymmesskäl på byggplatsen, vilket gör att de först måste lagerhållas i Norrköpings hamn fram till dess att det är dags för montering.Resultatet av rapporten redovisar vad uppkomna problem för projektet beror på. Rapporten kan även vara till hjälp för framtida projekt då det kan vara aktuellt att återigen vända sig till en utländsk leverantör.

Vad menar man med en grön stad? Varför är det något att sträva efter? ?Det gröna? i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, där begreppet rymmer både växtlighet och miljövänlighet i ett. Termen återfinns bland annat i dokumentation såsom PM, översiktsplaner och policydokument där man talar om strategier och metoder för en hållbar stadsutveckling. Det finns många forskningsrön som visar på positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gå tillväga för att säkra ett grönt resultat? Grönytefaktor är en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö.

Begreppet hållbar utveckling har växt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet är mycket brett och diskuteras runt om i världen. Diskussionen om hur samhället ska uppnå en hållbar utveckling har påverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hållbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det är bland annat viktigt att det finns förutsättningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gång- och cykeltrafiknät.

Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden.

ABSTRACTToday's modern technological society is constantly evolving and house planning is one area that is constantly creating new technical solutions. By looking back at selected architectural eras during the 1900?s, the idea is to study and analyse three building structures in Gothenburg with a focus on quality and content in the urban space.In order to provide a background for the three selected areas, their history has been studied. The main question for the research is: how do different building structures affect the content and qualities in the urban space?The areas have been selected to represent three typical epochs in Swedish building history.

The purpose of this thesis is to identify the factors that drive efficiency and effectiveness in technical development projects performed at A?F?s department of product development. In addition to identifying and analyzing these factors, the thesis also analyzes what needs to be taken in to account in order to implement a measurement system that is able to both monitor and control the identified factors.The thesis has been performed in a qualitative manner. It is based on interviews with people from several different technological companies, within different lines of business, all of which are customers to A?F?s department of product development.The results show that there are seven critical factors for project efficiency and effectiveness.

Effektiv styrning av ett logistiskt system kräver vanligtvis en uppföljningsprocess som ger feedback. Historiskt har dock utvecklingen inom virkeslogistik fokuserat på modeller och beslutsstöd enbart för destinering och ruttplanering. Målet med denna studie var därför att utveckla en modell för Norra Skogsägarna som på åkerinivå möjliggör effektiv uppföljning av utfört transportarbete under en avgränsad tidsperiod (dygns- till veckonivå). Den utvecklade modellen ? TRUPP (TRansportUPPföljning) ? baserades på en sorteringsmetodik i Excel. Det första steget består av en sortering av utförda frakter, per åkeri och tidsperiod, i olika kategorier med potentiellt inoptimala frakter.

Att sprida kunskap är i allmänhet en komplicerad process då det både måste göras såväl teoretiskt som praktiskt och kan vara både tyst och explicit. Den teoretiska och explicita kunskapen anses vara lätt att överföra. Den kan förmedlas i ord och bild och är något som man kan läsa sig till via en rapport eller dylikt. Den praktiska eller den tysta kunskapen är däremot svårare att överföra, dels mellan individer i sig, men även mellan grupper och projekt. Rapporten har även behandlat hur man lär sig, bland annat genom erfarenhet och observation.

SAMMANFATTNINGENUppsatsens titel:Mixed Martial Arts, ett slag för svensk idrott.Nivå:Kandidatexamen i ekonomi på Handelshögskolan, Umeå universitetFörfattare:David Ek och Linus HultkrantzHandledare:Håkan BoterNyckelord:(UFC), Marknadsmixen, Segmentering, Integrated Marketing Concept (IMC), SWOT, EventMarknadsföring, Virus Marknadsföring och Gerilla MarknadsföringMixed Martial Arts (MMA), Kampsport, Ultimate Figthing ChampionshipSyfte:(MMA) i Sverige och vilka marknadsföringskanaler som ger den största genomslagskraftensamt att se vilket påverkan UFC har haft på de svenska åskådarna av MMA.Syftet med studien är att undersöka om det finns en marknad för Mixed Martial ArtsTillvägagångssätt:Sverige för MMA var att genomföra en undersökning i form av en enkät utdelat till studentervid Umeå universitet. De studenter som efterfrågades var mellan 18-40 år och vilket gav enrepresentativ bild av befolkningen i Sverige.Studiens tillvägagångssätt för att observera om det fanns en marknad iEmpiri:dataprogrammet i SPSS, för att kunna visa med grafer hur sambanden mellan kön, fakultet,ålder och hemort relaterar till preferenser och om MMA är en attraktiv produkt eller inte.Det empiriska materialet insamlat från respondenterna sammanställdes iAnalys:Genom att studera de svaren kunde tendenser urskiljas om vilka potentiella målgrupper somfanns. Vidare beskrevs vilka marknadsföringskanaler som var mest effektiva och vartmålgruppen var belägen.Materialet som sammanställdes i empirin diskuteras mer djupgående i analysen.Slutsatser:var mer positivt inställda till kampsport och MMA. I förhållandet mellan fakulteterna var detden samhällsvetenskapliga fakulteten och den teknisk- naturvetenskapliga som var mestbenägna att vara potentiella konsumenter av produkten. De respondenter som ansåg attkampsport och bollsporter var mest underhållande tyckte i större utsträckning att kampsportvar underhållande.

Sverige har under lång tid haft flera olika koordinatsystem, både nationella och lokala. Nu genomförs en övergång till ett gemensamt koordinatsystem som kallas SWEREF 99.I Norrtälje kommun finns stomnät som är noterade i ett flertal olika koordinatsystem, med ursprung i tidigare förrättningar. Åtskilliga av dessa har dålig orientering i kända nationella koordinatsystem men däremot god inre noggrannhet.I detta arbete väljs 12 stomnät för transformation till SWEREF 99 18 00. Detta görs genom att passpunkter mäts in med GNSS-teknik. De inmätta punkterna används sedan för att transformera stomnäten som de är noterade i.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Snytbagge (Hylobius abietis L.) och svart granbastborre (Hylastes cunicularius L.) är två allvarliga skadegörare i skogsplanteringar. Det har beräknats att om inte nysatta plantor kan skyddas mot snytbagge skulle angreppen årligen kosta skogsbruket i Sverige mellan 0,5 och 1 miljard kronor som en följd av dyrare föryngringar och minskad skogsproduktion. Tills nyligen visar den praktiska erfarenheten att skadetrycket från snytbagge i Norrland avtar norröver och med ökande avstånd till kusten. Under de senaste åren har dock SCA?s skogspersonal tyckt sig se allvarligare angrepp i Norrlands inland av snytbaggen.

Syftet med arbetet var att ta reda på hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Finns det någon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkätundersökning utfördes i ett begränsat område i Norra Svealand. Undersökningen visar att alla arbetar med utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar även att de flesta anser att det är positivt för hälsan att vara ute och att det negativa i huvudsak är att alla barn inte har rätt kläder för utevistelsen.