Sammanfattningen syftar till att ge en övergripande bild om vad arbetet handlar om, för att skapa en nyfikenhet till att läsa hela arbetet.Studiens syfte var att analysera alternativa distributionssystem för petroleumprodukter från Gävle Hamn. Där vi har valt två slutdestinationer, norra Stockholmsregionen med Brista som ett alternativ och det andra alternativet är Västerås. De faktorer som vi har utgått från när vi har analyserat distributionssystemen är ekonomiska, miljömässiga och tekniska möjligheter.Den metod som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer. I studien har nio respondenter intervjuats, vi anser att de personerna har varit relevanta för studiens syfte. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorier inom ämnet.Resultatet visade att det skulle vara ekonomsikt, miljömässigt och tekniskt möjligt att starta upp petroleumtransporter till norra stockholmsområdet.

Som en följd av Stockholms stads satsning mot att bli en fossilbränslefri stad senast år 2050 har Norra Djurgårdsstaden utvecklats som ett miljöprofilområde. Detta innebär att området ska bli en världsledande stadsdel inom miljöutveckling. En del i denna utveckling omfattar att fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden ska minimera sin energianvändning och till viss del även bli självförsörjande av elektricitet. Fastigheternas tak ska optimeras för solceller gällande orientering, lutning och storlek. Denna rapport omfattar en fallstudie där de fem fastigheter som är belägna i kvarter Hornslandet i Norra Djurgårdsstadens byggetapp Norra 2 undersöks och utvärderas.Syftet med rapporten är att undersöka möjligheterna för en implementering av solceller på fastigheterna i kvarter Hornslandet samt utvärdera hur lönsamt det skulle vara för fastigheternas byggherre, Stockholmshem, att fastigheterna är delvis självförsörjande.

BCFP (BarnCancerFöreningsProgrammet) är ett verktyg som ska användas till att hantera information om insamlingsbössor samt kringliggande information åt Barncancerföreningen Norra. Tidigare användes Microsoft Excel för att hantera dessa uppgifter. Detta var inte en långsiktigt hållbar lösning därför att informationen inte går att överblicka och önskvärd information är svår att hitta. Det finns också en annan lösning utvecklad i Microsoft Access men denna lösning var inte anpassad till Norra föreningens behov och skulle vara tidskrävande att vidareutveckla/omarbeta. Detta medförde att målet med det här projektet blev att ta fram ett nytt system för hantering av ovanstående uppgifter.

Mycket händer i Norra Sorgenfri. Det här arbetet syftar till att sätta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och det verkar på planer och program som att stadsdelen kan bli ett område för hela Malmö. Det är dock viktigt att diskutera hur området skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

This master thesis is about a place that has a story to tell. Olsson?s garden came about when Mr Carl Oscar Olsson acquired a piece of land in Landalabergen in the beginning of the 1930's and at that time he started his industrious work of uniting much of Sweden's flora in his garden. Since the very beginning Olsson's garden has played a lot of different rolls in a variety of situations and meant different things for different people. Today one can find traces from Mr Olsson's life and deeds in the garden.

Norra Sorgenfri är ett av de få områden som fortfarande visar spår från Malmös tid som Industristad. Under de senaste åren har Malmö genomgått en dramatisk förändring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus på hållbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri är nästa område att stå på tur i Malmös förnyelsearbete. Detta område är idag ett industri - och verksamhetsområde beläget strax sydost om Malmös stadskärna. På grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, står idag många byggnader tomma.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att undersöka om man genom ett intresseväckande tema kan öka läslusten hos ett antal elever med diagnostiserad dyslexi. Arbetet genomfördes under loppet av sex veckor i årskurs två och tre i ett yrkesförberedande program på en gymnasieskola i Norra Sverige. Genom en förberedande och en avslutande intervju samt ett lästest med eleverna utarbetades resultatet. Av de fyra intervjuade eleverna ansåg sig en ha förändrat sina läsvanor i positiv riktning. Det är ett gott resultat, anser vi, med tanke på den korta undersökningstiden och den höga frånvaron i elevgruppen..

Utvecklingsförslag hur man kan lyfta turismutbildningen i norra Bohuslän..

Alla aktiebolag är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Beroende på bolagens storlek ställs olika krav på redovisning av kassaflödesanalys i den externa redovisningen. Kassaflödesanalys är en sammanställning av ett bolags kassaflöden indelat i olika kategorier. Den visar intjänade likvida medel, men även hur dessa har tillförts. Kassaflödesanalys är något som också kan användas i den interna styrningen av bolag för att få kontroll över kassaflöden och kunna prognostisera samt följa upp utfall.

Snytbagge (Hylobius abietis L.) och svart granbastborre (Hylastes cunicularius L.) är två allvarliga skadegörare i skogsplanteringar. Det har beräknats att om inte nysatta plantor kan skyddas mot snytbagge skulle angreppen årligen kosta skogsbruket i Sverige mellan 0,5 och 1 miljard kronor som en följd av dyrare föryngringar och minskad skogsproduktion. Tills nyligen visar den praktiska erfarenheten att skadetrycket från snytbagge i Norrland avtar norröver och med ökande avstånd till kusten. Under de senaste åren har dock SCA?s skogspersonal tyckt sig se allvarligare angrepp i Norrlands inland av snytbaggen.

This thesis is a product of research about how implementation issues occur due to the relationbetween bureaucrats and politicians. Our study treats the democratic dilemma that occurs whenschools are to implement environmental certifications. Through a comparative study we comparetwo schools in Norra Hisingen, a district in Gothenburg municipal where one of the schools iscertificated and one is not. By using theories from top down and bottom up approaches toimplementation we develop key factors that will lead us to answer our research questions.Through text analysis of policy documents and through interviews with bureaucrats we analyzewhat may be the causes for only one of the two schools to be certificated though Gothenburgmunicipal wish all schools to be. Through our analytical tool we can establish that the policydocuments are well formed according to our top down-theory and that these documents does nothave a major impact on the fact that one school is certificated and one is not.

Den här rapporten är gjord för ett kandidatexamensarbete på KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hållbar utveckling. Bakgrunden till studien är den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras från förnybara energikällor, där lagstiftning och politiska mål kring utsläpp av växthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft är en av dessa förnybara energikällor och produktionen av elektricitet från vindkraft har på senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mängden vindkraft som ingår i det svenska energisystemet ställer ökade krav på regleringen av produktionen i elnätet då vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den är intermittent. I dagsläget är det främst vattenkraften som används för reglering av vindkraften, men den är till största del utbyggd i Norra Sverige och transmissionsbegränsningar i elnätet gör att dess förmåga att reglera elproduktion i södra Sverige är begränsad.Studiens mål är att svara på om det finns teknologier för lagring av energi som är lämpliga och ekonomiskt hållbara för användning i Sverige samt hur dagsläget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagsläget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.

Idén till detta arbete föddes relativt tidigt i min utbildning då jag upptäckte att växtutbildningen i landskapsingenjörsprogrammet är väldigt fokuserad på den södra halvan av Sverige. Eftersom jag kommer att vara yrkesverksam i norra delen av landet ville jag undersöka hur växtutbudet såg ut där uppe. Resultatet blev en inventeringsresa genom zonerna V-VIII där jag studerat vilka växtarter som används i parker och stadsmiljö, vilken växtzon de anses härdiga för och hur de utvecklats på platsen. I denna uppsats redovisar jag vad jag kommit fram till. Uppsatsen börjar med en inledning där bakgrunden till arbetet framgår samt hur jag burit mig åt vid inventeringen. Sedan följer en kort litteraturstudie som tar upp några begrepp jag anser viktiga att nämna inför den efterföljande resultatredovisningen och diskussionen. Zonerna och städerna jag inventerat redovisas var för sig i resultatredovisningen, där jag som avslutning har valt ut fyra arter som jag går in på lite mer i detalj eftersom jag anser dem intressanta för användning i Norra Sveriges urbana miljö. I diskussionen och slutsatsen tar jag upp några saker som jag kommit fram till under resans gång, bl.a. att jag funnit förvånansvärt många arter i högre zoner än de anges härdiga för, samt frågeställningar som dykt upp och skulle behöva vidare utredning. Uppsatsen avslutas sedan med en övergripande tabell över de inventerade växterna..

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

This report is prepared in cooperation with Södra, Norra Halland SBO. The survey gives the members an opportunity to influence the services and also gives the staff at Södra a hint of the member?s demands.Södra is the largest co-operative forest company in Sweden with over 50 000 members and is divided into 31 areas. Norra Halland SBO is one of them.A questionnaire was sent to the members and 516 (or 53 %) of them answered. Of the respondents 68 % were between 60 and 69 years of age.