The interest for wind power has increased in Sweden. Northern Sweden is especially interesting due to that a new wind resource map shows that there are areas in northern Sweden that have more potential for wind power than what have been known before. Therefore E.ON Vind is interested in finding out if, and where, there are suitable places for establishment of wind power in northern Sweden. The purpose of this master thesis is therefore to perform an inventory of northern Sweden for suitable places for wind power. The master thesis is performed at E.ON Vinds office at Vasagatan in Stockholm.

Idag byggs det i städer allt oftare med hållbarhet i åtanke. Allteftersom forskare hittar nya sätt att mäta konsekvensen av vår slösaktiga livsstil blir risken med klimatförändringar ett faktum. Därför har Sveriges regering nyligen investerat stora summor pengar för att bedriva det största hållbarhetsprojektet i landets historia, Norra Djurgårdsstadsprojektet. I projektet har man satt som mål att sänka emissioner och energianvändning genom att bygga system för källsortering, energisparande, utrymmen anpassade för cykelpendlare och lätt tillgänglig kollektivtrafik. Men då begreppet hållbarhet är relativt nytt genomgår den en ständig bearbetning och utveckling.

Mekaniserad skogsplantering introducerades i Sverige på 1960-talet, och idag används främst Brackes planteringsaggregat av bland annat av Södra och Norra skogsägarna. Plantering med Brackes planteringsaggregat ger vissa fördelar jämfört med manuell plantering, såsom ökad överlevnad gentemot högläggning och ökad överlevnad och tillväxtökning gentemot harvning. Den här studien jämförde följande tre planteringssystem; manuell plantering med harvning; manuell plantering med intermittent högläggning; samt mekaniserad plantering. Data för tre olika föryngringssystem insamlades och jämfördes med hjälp av nuvärdesanalys för att se eventuella fördelar och nackdelar ur ett skogsekonomiskt perspektiv. Dessa system antogs ha olika systemkostnader och antal planterade plantor med olika överlevnadsgrader och tillväxttakter i ungskogsfasen vilket möjliggjorde en nuvärdesanalys på data från ett skötselprogram simulerat i Heureka PlanWise.

Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i Norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i Norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av skogsägarföreningen Norra Skogsägarna (Norra) för att undersöka om innehavet av en uppdaterad skogsbruksplan har något samband med hur stor andel av den produktiva skogsarealen där avverkning och skogsvård årligen sker hos enskilda skogsägare i Norra Sverige. Analyserna baserades på enkätsvar, data från skogbruksplaner, uppgifter om utförda avverkningar enligt Norra skogsägarnas verksamhetssystem NOVA, samt offentlig statistik från Skogsstyrelsen och data från Riksskogstaxeringen. Examensarbetet söker besvara sju frågeställningar, tre handlar om den skogliga aktiviteten på privata enskilda fastigheter. och fyra syftar till att analysera Norras skogsbruksplaner med avseende på hur väl de följs och hur virkesförrådet förväntas utvecklas. Data analyserades med hjälp av olika t-test där insamlade data jämfördes med data från Skogsstyrelsens offentliga statistik och data från riksskogstaxeringen. Resultaten visar att skogsägare som investerat i en skogsbruksplan (SBP) utför avverkning/skogsvårdsåtgärder på större andel av sin produktiva areal än de som saknar plan. Den åtgärdade andelen ökar från perioden före till perioden efter att skogsbruksplanen tas emot.

This paper is the result of an osteological study of the skeletal remains uncovered during an archaeological excavation of the medieval cemetery in Norra Nöbbelöv. The purpose of the study is to compare the material from the rural site (Norra Nöbbelöv) with materials excavated from the old medieval graveyards in the city of Lund. The aim is to try and shedsome light on the question of whether there is any difference in the occurrence and frequency of fractures and osteoarthritis in the materials compared. The first section of the paper consists of a short historical background of Norra Nöbbelöv and Lund, a chapter on ethics, general results of the analysis and the methods used. Thissection was co-authored by Ulla Zagal-Mach and Åsa Strandh.

Syftet med detta arbete har varit att studera Spanska sjukan i norra Sverige, samt försöka ta reda på om regeringen fört en livsmedelspolitik under första världskriget som gjorde att människor led av undernäring, eventuellt svalt. Var det verkligen så att människor svalt, kunde detta i så fall ha varit en avgörande faktor till att Spanska sjukan blev så förödande? Jag har i min studie undersökt tre orter närmare: Piteå, Arjeplog och Skellefteå och hur dessa drabbades av Spanskan mellan åren 1918- 1920. Genom att analysera dessa orter närmare har jag försökt att ta reda på hur de drabbades och vilka faktorer som haft störst inverkan på Spanskans spridning. När det gäller regeringens livsmedelspolitik har jag försökt ta reda på vilka konsekvenser den fick.

Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise jämfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse, i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete är att genom analys av Norra Fäladen visa på befintliga kvalitéer, värda att bevara och hur dessa kan förstärkas med nya tillskott till området, samt att föreslå möjliga åtgärder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra Fäladen i Lund, ett bostadsområde byggt under rekordåren.

Perenner är vanliga prydnadsväxter i våra hemträdgårdar. Vi odlar dem för deras blommor och/eller bladverks skull och skadegörare som minskar prydnadsvärdet är därför inte uppskattade. Fluglarver som minerar bladen är en av flera sådana skadegörare som dock inte är särskilt uppmärksammade inom växtskyddsområdet, bara ett fåtal arter beskrivs inomsvensk litteratur.Denna litteraturstudie beskriver ett urval av 10 minerande flugarter förekommande i Sverige med värdväxt, utbredning i Sverige och Norra Europa, biologi samt skadebild. De flesta arter är ganska monofaga och angriper ett fåtal släkten, medan vissa är väldigt polyfaga med brett värdväxtregister. Runt 100 perennsläkten som är vanligt förekommande i Sverige är registrerade som värdväxter för minerarflugor och drygt 100 arter av minerande flugarter på dessa perennsläkten finns i landet.

Denna studie handlar om perenner och annueller i Norra Sverige och vilka för- och nackdelar, kostnader och värden de har. Annueller lever bara en sommar. Det innebär att de måste köpas in och planteras varje år och sedan slängas efter varje säsong. Detta kan tyckas vara ett kortsiktigt sätt att pryda en stad, men varför används de då i så stor utsträckning? Kan perenner som överlever från år till år ersätta annuellplanteringarna utan att göra avkall på estetiken? Vilken växtgrupp är dyrare att köpa och sköta? Dessa frågor besvaras i detta arbete. För att kunna göra uträkningar av inköpskostnader gjordes två utformningsförslag, ett för perenner och ett för annueller. Dessa två förslag är lika stora och båda innehåller vårflor för att vara jämförbara.

This rapport is based on a survey that was sent to 196 randomly selected forest owners, who during 2013 ordered a forest management plan from Norra Skogsägarna. The purpose was to examine how forest owners experienced advice given by an inspector based on their forest management plan..

Syftet i min undersökning är att skapa större förståelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i Norra Sverige och få en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frågeställningar utformats: Vad är psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar på arbetsplatsen? I vilken mån påverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln på arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i Norra Sverige där en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar på personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna är med i en servicegrupp på organisationen.

Släktet Rosa, rosor, är en mycket populär kulturväxt med en lång historia av växtförädling. Tyvärr uppskattas de inte bara utav oss människor, utan även utav flera olika skadegörare. Ordningen steklar, Hymenoptera, innehåller flera arter som angriper rosor. Denna litteraturstudie beskriver de stekelarter som finns i Sverige, deras utbredningsområde, utseende och skadebild samt även om de angriper vissa specifika arter eller sorter utav rosor. Bekämpning utav dessa skadegörare beskrivs.

Arbetet är ett förslag i en arkitekttävling på ett nytt bostads- ochhandelsområde i Åmåls kommun. Platserna som behandlas ärMåkeberg och Norra Hamnplan som tillsammans bildar en yta påcirka 50 000m2. Godkänns förslaget av kommunen så är avsiktenden att det skall ge ett underlag för en inledande dialog medkommuninvånare och som stöd i det kommande detaljplanearbetet.Man vill även illustrera områdets möjligheter till förtätning avstaden och med en ny funktionsblandad stadsdel knyta stadskärnanskontakt med vattnet. Rapporten beskriver behovet ochförutsättningarna för utformningen av området. För att nå fram tillmålet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, skisser ochstudiebesök för analysering av platsen.

Snö och permafrost är två interagerande komponenter i Kryosfären. Studien undersökersnödjupets representativitet vid marktemperaturmätningar under snötäcket (BTS) föridentifiering av permafrost i Tarfala, Norra Sverige. Snödjupsmätningar har utfördes itvå korsande 20 m transekter i nordsydlig (NS) samt östvästlig (ÖV) riktning utifrån enBTS-punkt. Totalt har 37 BTS (snödjup > 80 cm) med tillhörande snödjupsmätningarregistrerats och analyserats. Snödjupet varierar både lokalt kring mätpunkten ochregionalt i mättransekter men är ändå ett representativt snödjup för en punkt.Representativa BTS, sett ur ett snödjupsperspektiv, bör registreras på platser medmåttlig snödjupsvariation som på platser med homogent markunderlag, vindskyddadeområden, lä bakom ryggar och sluttningar vinkelräta mot den dominerandevindriktningen.BTS provplatser bör också ta hänsyn till de mest förekommande klasserna avparametrarna altitud, sluttning och slutningsriktning för att erhålla representativa BTS.Detta baserat på jämförelse mellan två strategier för insamling av BTS genompermafrostmodellering mellan två dataset.