Den här studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. Utgångspunkterna i studien är alltså dels ett utbildningsideal ? dels en genusteori. Deliberativ kommunikation är en samtalsform med målet att flera aspekter av en fråga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal där alla fritt får säga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och föränderligt, samtidigt som det finns Normer som ger kontinuitet.

Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt Normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska Normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

Organisationskultur präglar individer och grupper på olika plan, medvetna som omedvetna. Studier visar bland annat att vår bild av vad vi klarar av, vår så kallade self-efficacy, påverkas av vilken kultur vi befinner oss i. Syftet med den här studien var att undersöka hur organisationskultur upplevs av medarbetare och hur de upplever att den påverkar deras syn på sig själva och sin förmåga. Sju personer från ett ungt och expansivt företag, vars kulturfilosofi har blivit medialt uppmärksammad och hyllad, intervjuades. Resultatet visade bland annat att gemensamma värderingar och Normer, såvida de är identifierbara, gör det lättare för medarbetarna att arbeta i samma riktning och tydliggör företagets förväntningar och ambitioner.

The aim of the study was to examine what workers in social services considers physical child abuse and in which way social services work with children who have been exposed to physical child abuse. The study also examines which interventions are available and how physically abused children assimilate these. I've interviewed four child-welfare officers and for those interviews I've used the qualitative semi-structured method. The results shows that all my respondents have different views on on the definition of physical child abuse. The result also shows that the municipality which the children belongs to plays a major role in which children can get help with their problems.

Som det ser ut idag kostar arbetskraften mer än materialet vid industriell tillverning av möbler. Materialet som inte passar normen sorteras bort. Det mer och mer låsta systemet som används idag klarar/vill inte bearbeta det material som inte är perfekt. Det är svårt att motivera tiden det tar i förhållande till kostnaden av sparat material. Vi är intresserade av ett annat förhållningsätt av resursanvändning, material, yta, Normer, formgivning och förhållande till möbelproducenter.

En enkätstudie genomfördes bland arbetslösa i åldern 18-30 år som var inskrivna på kommunala arbetsmarknadsenheter i syfte att undersöka sambandet mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet visar ett signifikant samband mellan arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning och bedöms bero bland annat på den positiva påverkan arbetslivserfarenhet har för en individs kontaktnät på arbetsmarknaden samt kunskaper om regler, attityder och Normer Det finns även ett signifikant samband mellan skolutbildning för söka-jobb self-efficacy. Även detta resultat ligger i linje med tidigare forskning. Studien fann ingen interaktion mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt Normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Efter mycket rapportering i media och omnämning i polisens rapport gällande områden där kriminella nätverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i Koppargården. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens Koppargården. Resultaten har analyserats utifrån teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens Koppargården kan kopplas till teorin om social desorganisations. Låg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansättning, hög befolkningsomflyttning är faktorer som stämmer in på Koppargården.

Vi vet att barn ser mycket på tv och har därför valt att se på fyra barnfilmer för att se hur genus representeras i dessa filmer. Vi utgår ifrån Judith Butler och att genus är något som hela tiden skapas och vårt syfte är att se hur detta skapas i filmerna. Filmerna följer de Normer för maskulinitet och feminitet som finns och underhåller dessa. Även om undantag förekommer så är filmerna i stort stereotypa. Den heterosexuella normativiteten är i centrum och den blir i stort sett inte ifrågasatt.

Syftet med mitt arbete var att belysa hur pedagogerna definierar avvikelse och normalitet i förskolan, samt vilken syn förskollärarna har på det enskilda barnet och hur det kommer till uttryck i utvecklingssamtalet. Metoden som jag har valt och använde i undersökningen är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Skåne. Jag har spelat in intervjuerna och där-efter transkriberat dem. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk- och specialpedagogisk forskning. Resultaten i denna studie visar att förskollärarna betraktade barn som avvikande om deras emotionella och sociala kompetens är bristande. Barn med språklig avvikelse var också betraktade som avvikande. De flesta intervjuade förskollärare har svårt att ge definition för begreppet normalt förskolebarn och ifrågasatte ordet normalt.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jämställdhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begränsas av stereotypa könsuppfattningar och därför har vi i vår studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsättningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lärande. Samlek, gemensamma lekäventyr och fokus på den fysiska miljön har varit vår strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vår studie är att utvecklingen handlar främst om oss själva som forskande lärare, att det är vi som skapar nya möjligheter eller sätter hinder. Vi fann att arbetet med jämställdhet inte är enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka läroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds Normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt Normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.