Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s.

This study examined some contradictive results in a report from the Swedish board of Integration. The contradiction was concerning the Swedish populations dismissive judgments of experience a shared ground of values between the Swedish society and those witch are generally held within Islam. These dismissive judgments were given at the same time as the population reported to have a lacking knowledge of Islam in general. To test for psychological aspects of these contradictions, the analysis was based on the theoretical ground of Social Identity Theory and Theory of Attributions. The study used an existing survey that examines people´s estimations of their own and other members of society´s fulfilling of democratic values.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

Ungdomars alkoholkonsumtion är ett stort problem i många länder och de negativa konsekvenserna är många. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som går att koppla till ungas alkoholkonsumtion är självförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet är att skapa en djupare förståelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrån teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Frågeställningarna är: ?Vilka teorier går att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning på alkohol.

Uppsatsen behandlar ämnet om hur diskursen om övervikt skapas och vidmakthålls med specifikt fokus på hur detta görs i tv-programmet "Du är vad du äter". Bakgrunden till uppsatsen hämtas från den rådande samhällsdebatten om fetma och övervikt och syftar till att dels se hur man genom att representera en viss grupp människor kan synliggöra och vidmakthålla en diskurs och dels att ifrågasätta en social norm i vårt samhälle. Den teoretiska ansatsen hämtas inom kultur och diskursanalysen men även från sociologiska teorier om kroppen och kroppens symbolik. Teorier om tv som analysobjekt tillämpas också. Analysen belyser och diskuterar överviktens diskurs samt hur kroppsideal skapas.

Arbetet är en kvalitativ studie av det sociala internetnätverket Facebooks statusuppdateringar ? de textstycken där en facebookanvändare skriftledes kan meddela sig till sina kontakter i det gemensamma nyhetsflödet. Studien undersöker huruvida det finns återkommande kategorier av statusuppdateringar och vilka dessa i så fall är, vilket språk som används i uppdateringarna samt hur användarens syfte med statusuppdateringen synliggörs. Materialet utgörs av fyra informanters statusuppdateringar under en sammanhängande begränsad tidsperiod. Studien visar att det finns återkommande kategorier av innehållsteman samt återkommande språkliga drag i statusuppdateringarna.

Syfte: Syftet är att undersöka hur redovisningsreglerna gällande konsolidering av SPE ser ut i de av FASB/EITF och IASB utformade regelverken samt om det finns några skillnader mellan dem. Syftet är också att undersöka om eventuella skillnader kan förklaras med hjälp av olika företagsteorier. Metod: Vi har gjort en deskriptiv studie som varken är deduktiv eller induktiv. Perspektivet är makroinriktat, dvs. vi har utgått ifrån fasta förhållanden i hur regelsystemen är uppbyggda och inte granskat företags användning av reglerna.

Nordström är J, Waldesten, S. En studie om äldre kvinnor och hur de påverkas av samhällets ideal skönhet. Examensarbete i socialt arbete 15 poäng. Malmö högskola. Hälsa och samhälle 2011. ABSTRAKT Syftet med denna uppsats är att utforska och fördjupa förståelsen av äldre kvinnors relationer till kroppsliga utseende.

Syftet med studien är att se hur socialtjänsten med sina barnavårdsutredningar kan vara en del i upprätthållandet av könsspecifika normer, förväntningar och värderingar.Våra frågeställningar är: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och värderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och värderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut?Det är en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund.Materialet utgörs av 14 barnavårdsutredningar upprättade av socialtjänsten där hälften gäller flickor och hälften pojkar.I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig från det som står i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgänge och sexuella relationer en stor del av texterna, där det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner även att skillnaderna har förändrats en del i jämförelse med den tidigare forskning vi tagit del av där det framhålls att flickor i allmänhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att både pojkar och flickor görs till subjekt men också objekt beroende på situation..

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

The purpose of this study was to examine the experience of organizational culture among salespeople at a specific workplace. The purpose was also to investigate what motivates these salespeople in their work and the impact culture has on their motivation. We have used a qualitative research method to collect the empirical material. With the help of seven interviews, including six salespeople from one of Sweden?s biggest electronic retailer and also one information interview with a sales consultant, we attempted to find the answer to how they perceive the organizational culture and how it affects their work motivation. The following questions are used to fulfill this purpose: ? How do the salespeople experience the organizational culture? ? What motivates the salespeople in their daily work? ? What effects does the organizational culture have on the salespersons motivation? As analytical tools we have used are the concept of organizational culture, Schein's description of the three components of culture and Herzberg Motivation-Hygiene theory. The results of the study indicate that the salespeople experience a positive organizational culture and that this culture promotes fellowship and unity between colleagues, which in turn contributes to an enhanced motivation.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar klarspråksarbetet påSveriges riksdag. Materialet består av enskilda intervjuer med fyra textgranskare påRiksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck. Fokus ligger på granskningen avbetänkanden. De teman som undersöks är textgranskarnas syn på mottagarna,textgranskarnas tolkning av klarspråk, huruvida textgranskarna följer rådandeklarspråksnormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgå i arbetet med klarspråk samtvilka hinder respektive möjligheter som finns för klarspråk inom verksamheten. Resultatenvisar att arbetet med klarspråk på riksdagen påverkas av flera olika faktorer, bland annatriksdagens traditioner vad gäller arbetssätt och skrivsätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om sin egen och kamraters lek i förskolan med fokus på det som i litteraturen har kallats för karnevalisk lek. Vidare är syftet att med barns egna perspektiv på lek synliggöra lekens meningsaspekter så som barnen beskriver dem. Studien är kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer och samtal med barnen. Denna har sedan analyserats med hjälp av teoretiska begrepp från Bachtin, Øksnes och Huizinga.