Sökresultat:
1927 Uppsatser om Normer och värderingar - Sida 42 av 129
Han Àr bara en vanlig kille som gillar killar - ett normkritiskt undervisningsförsök i manusskrivande, Rörlig Bild B
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i Àmnet Rörlig Bild pÄ gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjÀlp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt pÄ vilket sÀtt ett normkritiskt förhÄllningssÀtt kan prÀgla undervisningen samt motverka krÀnkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlÀttat deras skrivande samt lÀrt dem skriva bÀttre och mer spÀnnande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jÀmfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att nÄgon har blivit krÀnkt..
Det ligger nog i generna : En kvalitativ analys av förÀldrapenning- och ledighetsuttaget bland kvinnor som tjÀnar en majoritet av hushÄllets inkomst
Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse kring varför familjer verkar mer villiga att förlora pengar till förmÄn för kvinnans förÀldraledighet men inte mannens, i familjer dÀr kvinnan tjÀnar en majoritet av hushÄllets inkomst. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Vilka förvÀntningar, normer och vÀrderingar upplever intervjupersonerna kring uppdelningen av förÀldrapenningen- och ledigheten? Vilka faktorer lyfter de som viktiga för beslutsprocessen, och hur vÀrderas dessa? Vilken roll tilldelas ekonomin, och varför?Tidigare forskning visar att förÀldraförsÀkringen inte ter sig likadant för bÄda förÀldrar, dÄ kvinnor förvÀntas ta mer ansvar för förÀldraskapet medan mÀns ledighet Àr mer flexibel. Utöver denna forskning anvÀnds i analysen Àven teorier frÄn Emile Durkheim och Viviana A. Zelizer, dÀr familjen ses som en institution av ekonomiska transaktioner dÀr pengar fÄr olika vÀrde beroende pÄ vem de tillhör.
Karlstads Bostads AB:s miljöengagemang : Vad Àr syftet?
De senaste Ären har halterna av vÀxthusgaser stigit mÀrkbart, detta kan sÀgas bero pÄ Àndrad markanvÀndning och föroreningsutslÀpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgÄtt en del kraftiga förÀndringar, med bland annat global uppvÀrmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefÀr 36 procent av Sveriges totala energianvÀndning. Det Àr dÀrmed mycket viktigt att energiÄtgÄngen inom fastighetssektorn minskar för att pÄfrestningarna pÄ miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och mÄste tÀnka lÄngsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och dÀrmed uppnÄ en hÄllbar utveckling som gör att klimatpÄverkan minskar.
Förskolebarns fria lek och kommunikation ur ett genusperspektiv
Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek och
kommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LÀrarutbildningen
Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en ökad förstÄelse kring förskolebarns lek och
kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. DÀrutöver Àr avsikten att bidra
till en ökad inblick om hur samhÀllet och genus formar barn redan i tidig Älder.
I studien deltog 15 barn pÄ en mÄngkulturell och kommunalt driven förskola, dÀr
skriftlig observation anvÀndes som metod.
I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhÀllets förvÀntningar och
normer men Àven att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats pÄ förskolan.
Vidare visar resultatet att maktpositioner bÄde skapas och utmanas i leken och Àven
kommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbart
tillhörde ett kön..
ORD, TID & PENGAR : En kvalitativ studie av hinder och motsÀttningar i arbetsprocessen med forskningskommersialisering i högskolenÀra inkubatorer.
Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka hinder och motsÀttningar som rÄdgivare och forskare upplever i forskningskommersialiseringsprocessen inom högskolenÀra inkubatorer. Studien bör ses som en förstudie för att i ett senare skede kunna skapa en effektiv innovationsprocessmodell för högskolenÀra inkubatorer. Uppsatsens frÄgestÀllningar har undersökts ur ett innovationstekniskt perspektiv med hjÀlp av teorier om bland annat inkubatorer, innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap. Resultatet visar att det finns ett antal kulturkrockar som medför risk för att rÄdgivare och forskare talar förbi varandra. Andra hinder och motsÀttningar i forskningskommersialiseringsprocessen Àr skillnader i sprÄkbruk, forskarens multipla roller, uppfattningar om arbetstempo samt att matchningen mellan entreprenör och forskare Àr svÄrorganiserad och tidskrÀvande..
LÀrares erfarenheter av att undervisa i en förberedelseklass
Syftet med denna uppsats var att beskriva lÀrares erfarenheter av att undervisa
i en förberedelseklass. Med fokus pÄ sprÄk, kultur och undervisningsmetoder som
anvÀnds av lÀrarna vid undervisningen. Vi valde en kvalitativ ansats med
halvstrukturerade intervjuer som metod och var inspirerade av hermeneutiken som
tolkningssÀtt. Vi intervjuade fem kvinnliga förberedelseklasslÀrare och en
svenska2 lÀrare. Förberedelseklassen, som vi valde att utföra vÄr studie pÄ,
finns i en kommun i södra Sverige.
VÀrdebasen i Den Tionde Dagen : om normer, praxisteori och vÀrden i lokal skolutveckling
Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.
Hur gestaltas naturvetenskap i lÀromedel för skolans tidigare Är ur ett genusperspektiv?
Tidigare analyser som gjorts pÄ lÀromedel har frÀmst handlat om lÀromedel för högstadiet och gymnasiet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken bild lÀromedel för Ärskurs 4-6 som anvÀnds inom NO undervisningen ger eleverna ur ett genusperspektiv. Fokuset ligger pÄ biologi vid textanalys och vid analys av bilder bedömas böckerna i sin helhet. Metoden som anvÀnts vid analysen Àr en kombination av kvalitativa och kvantitativa data. Dels redovisas fördelningen av bilder pÄ mÀn och kvinnor i böckerna och olika delar av texten som har analyserats efter frÄgestÀllningarna.
Nebahat Akkoc- en röst till de kurdiska kvinnor som aldrig vÄgat tala
Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Nebahat Akkoc Författare: Shoipe Breznica, Zelal Aydogan Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Det turkiska samhÀllet Àr ett starkt legitimerat samhÀlle som Àr svÄrt att förÀndra, speciellt för en etnisk minoritets kvinna. Nebahat Akkoc har bevisat motsatsen. BerÀttelsen om Nebahats liv Àr ingen typisk livsberÀttelse, men den kurdiska Nebahat Àr ingen vanlig kvinna och inte heller en regelrÀtt samhÀllsmedborgare. VÄrt syfte Àr att förklara och förstÄ hur starkt en enda mÀnniskas vilja och mod kan vara. Uppsatsen handlar om hennes liv och hennes syn pÄ livet frÄn barndomen till vuxenlivet.
Irakiska invandrares identitetsskapande i det svenska samhÀllet
Migranternas sjÀlvidentitet förÀndras och omkonstrueras nÀr de flyttar till ett nytt land. I denna kvalitativa studie ligger fokus pÄ identitetskapande och förÀndringar hos irakiska invandrare i Sverige. Uppsatsen belyser de följande frÄgestÀllningarna utifrÄn socialpsykologiska teorier om sjÀlvidentitet och förÀndringar: Vilken roll spelar sökande av arbete för migranternas identitetsskapande? Vilken roll spelar inlÀrning av ett nytt sprÄk för identitetsförÀndringar och vilken inverkan har sociala nÀtverk med egna landsmÀn pÄ irakiernas identitetsskapande och integrationsupplevelse? Uppsatsen bygger pÄ semistrukturella intervjuer med 6 irakiska flyktingar bosatta i Sverige sedan 5-8 Är tillbaka. Slutsatser dras om att irakierna har skapat en ny identitet som Àr bikulturell, dvs.
Barn ska alltid vara i fokus, sÄ Àr det. : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av barnsamtal
E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.
Inte nÄgon ljusblÄ tron pÄ nÄgot moln - Upplevelser av andlighet religiositet och bemötande hos personer som har utsatts för sexuella övergrepp
UtifrÄn en induktiv ansats undersöktes hur Ätta troende som hade utsatts för sexuella övergrepp talade om sina erfarenheter av tro, Gud och mötet med kyrkliga företrÀdare och övriga församlingsmedlemmar. Sexuella övergreppsupplevelser beskrevs ha haft en komplex, men framförallt negativ, inverkan pÄ bilden av Gud, synen pÄ sig sjÀlv som troende samt upplevelsen av tillhörighet till kyrkan och församlingen. Bearbetandet av övergreppsupplevelserna hade bÄde underlÀttats och försvÄrats av upplevelser av bemötande i kyrkan. I diskussionen argumenteras för att sexuella övergreppsupplevelser kan vÀcka andliga frÄgor och kan utmana vissa bilder av kyrkan samt kyrkliga normer och vÀrderingar. Dessutom kan kyrkliga företrÀdare behöva ha mer kunskap om sexuella övergrepp och inta ett mer reflexivt förhÄllningssÀtt för att kunna möta behov hos personer som har utsatts för sexuella övergrepp..
Made by Sweden : en semiotisk innehÄllsanalys av hur Volvo och Ikea (re)producerar en nationell svensk identitet
Den hÀr etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehÄllsanalys av tvÄ reklamfilmer frÄn 2013 och 2014 frÄn Volvo, samt genom fÀltobservationer pÄ Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter bygger pÄ Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehÄllsanalysen undersöks hur varumÀrkena anvÀnder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som Àr budskapsbÀrare av normer, vÀrderingar och mening. Undersökningen visar att varumÀrken som Ikea och Volvo upprÀtthÄller, reproducerar och konstituerar en förestÀllning om en svensk identitet och dÀrmed Àven den nationella gemenskapen..
The Choice
MĂ€nniskors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur Ă€r det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullstĂ€ndigt ologiska och oförvĂ€ntade medans andra val och beslut kan man nĂ€stan sĂ€ga Ă€r förutsĂ€gbara? Vad Ă€r det jag kĂ€nner igen och inte kĂ€nner igen och varför? Ăr det för att jag tillhör samma kön? Eller Ă€r det för att jag Ă€r frĂ„n en annan kultur med andra vĂ€rderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhĂ„llande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vĂ„r nĂ€rvaro rörande varför vi gör vĂ„ra val och beslut har lĂ€nge för mig kĂ€nts som ett distanserat och frĂ€mmande sĂ€tt att se mĂ€nskligheten. DĂ€rför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i Ă€mnet genom att titta pĂ„ och jĂ€mföra nĂ„gra av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och dĂ€r hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag vĂ€ljer som jag gör och du vĂ€ljer som du gör. Ăr det en allvetande agent som har betydelse inför vĂ„ra val? Ăr det samhĂ€llet och kulturen vi lever i som spelar roll? Ăr det mitt genetiska arv?.
Barns hemkulturer i förskolan : en studie om hur nÄgra pedagoger ser pÄ arbetet att bekrÀfta barns hemkulturer i förskolan
Syftet med studien Àr att undersöka hur bekrÀftande av barns hemkulturer i förskolan kan tÀnkas pÄverka barns identitetsskapande och förstÄelse för allas lika vÀrde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger Àr den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer anvÀnts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder sig av flera medvetna strategier för att bekrÀfta barns hemkulturer pÄ förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhÄllningssÀtt som en del i strategierna. För att stÀrka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver fÄ kÀnna sig stolt över sin bakgrund.