SammanfattningDetta examensarbete har som mål att analysera ett antal verktyg som kan användas för att underlätta en kunds förståelse för ett Javaprograms funktionalitet genom tydliga beteende-specifikationer och visuell bekräftelse av beteendet.Detta görs för att underlätta företagets process att dels ta fram önskat beteende tillsammans med kunden och dels för att kunna visa upp att beteendekraven följs.Verktygen analyseras utifrån olika krav som jag tagit fram tillsammans med företaget, såsom lättförståelighet, prestanda, tydlighet i dess grafiska presentation och hur lätt det är att underhålla..

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus.Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls. .

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

The aim of this study is to examine the existence of norms in three Spanish textbooks intended for upper secondary school in Sweden. One category of norms, gender norms, is selected for analysis. The focus of the analysis is on how gender norms are represented in the textbooks. The concept of gender also includes - in addition to the relation between man och woman - ethnicity, sexuality and disability. The three analysed textbooks are Caminando 3, Vistas 3 and El Sur paso 3.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogiska metoder som används i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma närmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien är kvalitativ och data har samlats in via enkäter med flest slutna frågor.Studien synliggör både pedagogiska metoder som fungerar och metoder som är mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis använder sig av på förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmärksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger använder sig av konsekvenser och straff men är inte medvetna om att de gör det eller med den bästa intentionen.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien ? ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.  .

Syftet med arbetet var att utifrån ett styrningsperspektiv undersöka hur normer, delaktighet, omsorg, barnsyn och förhållningssätt kommer till uttryck under måltiderna. Det som blev betydelsefullt att undersöka var hur förskollärarna såg på delaktighet och normer samt i vilka val barnen gavs möjlighet till delaktighet. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där vi kombinerat observationer och intervjuer med tre verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna såg måltiden som en social situation där barnen skulle ges möjlighet till återhämtning. Barnen förväntades även vara aktiva under måltiden, detta skulle enligt förskollärarna ske genom att barnen själva skulle ta upp mat och kunna föra lugna samtal.

Domesticerade djur separeras ofta abrupt från sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare än när den naturliga avvänjningen skulle ske. Naturligt sker avvänjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 månader. De mjölkproducerande djuren separeras dock från sina ungar direkt efter födseln på de flesta gårdar i Europa och Nordamerika. Detta påverkar både ko och kalv. Förutom att de separeras från varandra innebär ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förändringar. Kor som separeras från sina kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer än kor vars kalvar är yngre vid separationen.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten..

Syftet med undersökningen är att få en förståelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollärarna beskriver barn som avviker från normen, samt om förskollärare har några metoder eller strategier, när de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks även om förskollärarna har tillgång till något stöd och hjälp när de har barn i verksamheten, som avviker från normen. Studien bygger på semistrukturerade frågor, som genomförs med hjälp av åtta utbildade förskollärare på tre olika mindre orter i södra och västra Sverige. För att få substans i arbetet, används även litteratur och tidigare forskning.Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig på flera olika sätt.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Skollagens framskrivna disciplinära åtgärder är tänkta att vara en hjälp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men då forskning pekar på att elevers störande beteende är relaterat till låga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinära åtgärder sätts in istället för att eleven erbjuds stödåtgärder. Syftet med studien är mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lärare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av fem lärare och tre rektorer på sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lärarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lärare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien också visar sker.