Eftersom julkalendern är ett återkommande fenomen i Sverige med minst en miljon tittare per avsnitt varje år anser vi att en studie av dessa ur ett queerteoretiskt perspektiv är intressant och kan ge en idé om hur uppfattningar kring vad som är normalt respektive avvikande skapas och reproduceras. Det centrala i våra frågeställningar rör presentationen av könsroller samt vilka egenskaper karaktärerna tillskrivs utifrån könstillhörighet då vi ser en problematik gällande vilka attribut som tillskrivs könen utan eftertanke eller reflektion över hur detta kan påverka exempelvis skapandet av genus. Resultatet av uppsatsen visar bland annat att heteronormativiteten i regel upprätthålls även om det går att utröna avvikelser från det som uppfattas som Normativt normalt..

Chefsrollen är en roll som fortfarande till stor del innehas av män och överensstämmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut står ofta i motsatsförhållande till varandra. För kvinnliga chefer uppstår en rollinkongruens när de överträder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svårigheter och hur de såg på manliga och kvinnliga egenskaper och på sig själva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och därefter gjordes en induktiv tematisk analys.

The aim of this paper is to examine how gender roles are described in two children's books and compare the results against the curriculum Lgr11 's values. The compared books have different aims though one of the analyzed books claimed to go against the gender roles and the other one isn?t. The method of analysis is discourse analysis and deconstruction of the text by using Nikolajeva´s (2004) pattern for stereotype gender descriptions and Kåreland´s (2005) analysis of story actions based on gender representations in children's literature. The analysis of the texts shows that there are differences between how the two books characters are described depending on gender. What emerges is that in one of the books femininity is valued high but instead it lacks equality between the sexes, while in the second book the main characters are described as equal even though the other characters are described in a stereotypical way.

Syftet med studien var att beskriva och förstå policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frågeställningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehålla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter från offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn på vad en policy är och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekräftade att policyn är ett Normativt dokument som används som mall. Resultatet visade även att en policy är ett levande dokument som kräver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det är..

Studien undersöker ett fall där en verksamhet bryts loss från en koncern för att bilda ett eget fristående företag ? en omvälvande verksamhetsförändring som inom forskningen sällan beskrivits ur IS/IT och IS/IT-strategiers perspektiv. Studiens syfte har varit att föreslå en arbetsmodell som underlättar implementering och förvaltning av en ny IS/IT-strategi i en verksamhet som genomgår en radikal förändring av verksamhetens villkor och med den samtidiga målsättningen att utvecklas till ett mer entreprenörsinriktat företag. Undersökningen inleddes med litteraturstudier som följdes upp i fyra olika kvalitativa intervjuomgångar med totalt nio förändringsledare och verksamhetsledare inom det studerade företaget. Insamlad teori och empirimaterial bearbetades enligt en kvalitativ analysprocess och efter en slutlig analys och diskussion formulerades ett antal slutsatser.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån personliga assistenters perspektiv undersöka hur de ser på utvecklingsstördas självbestämmande och på vilket sätt de arbetar för att möjliggöra detta. För att undersöka detta har två fokusgruppsintervjuer genomförts, och vinjetter har använts. Att få bestämma i sin vardag såg de personliga assistenterna som självklart, men ifråga om hur väl det stämde överrens med utvecklingsstörning uppstod ambivalens.För att förklara begreppet självbestämmande, användes sociala konstruktioner. Utvecklingsstörning förklarades vara avvikande från det som ansågs vara Normativt i samhället. I den sociala konstruktionen associeras dock utvecklingsstörning med individuella funktionsnedsättningar, vilket de personliga assistenterna såg som en svårighet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något Normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

I tonåren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, är förekomsten av problembeteenden normalt och Normativt men varierar i grad. Föräldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus på föräldraskapets strategier ? nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. Föräldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid.

Syftet med uppsatsen är att utveckla nyckeltal för olika slag av ideella föreningar som visar vad de har gjort för att uppfylla föreningens mål. Uppsatsens syfte är således Normativt. För att fokusera karaktären hos nyckeltalen har en kvalitativ metod tillämpats. Vid framtagandet av nyckeltal har vi utgått ifrån ett abduktivt tillvägagångssätt, vilket innebär att nyckeltalen som presenteras är ett resultat från att både ha studerat normer och teorier, såsom lagar och frivilligorganisationers rekommendationer, samt 25 ideella föreningars årsredovisningar. För att klarlägga vilka normer som styr årsredovisningens utformning redogör vi för Årsredovisningslagens bestämmelser samt för tidigare rekommendationer på nyckeltal.

Syftet med studien är att undersöka Stockholms och Göteborgs platsmarknadsföringsstrategier. Det görs utifrån tre frågeställningar. Intentionen med dessa är att studera städernas motivering till respektive platsmarknadsföringsstrategi, vilka arbetet främst riktas mot och hur det strategiska arbetet rationaliserats. De teoretiska perspektiv som används i studien kommer dels från ett Normativt och dels från ett normkritiskt perspektiv. Undersökningen har operationaliserats med semi-strukturerade intervjuer.

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som Normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

Syftet med uppsatsen är att analysera Företag A och Företag B, spegla teorier om strategi och struktur mot verkligheten och utifrån det ge förslag på hur företagen Normativt kan strukturera sin verksamhet efter företagsförvärvet. Vi har använt oss av en deduktiv metod och vi har gjort en kvalitativ undersökning. Vi har utgått från två teorier om företags strategi samt teori om två ytterligheter av företags struktur. Vår empiri är baserad på intervjuer med personer från de studerade företagen. Det som idag är Företag B bör integreras i Företag A för att gemensamt bilda en ny organisation.

TitelGP.se - Om publiken själv får väljaFörfattareMartin Gunséus och John RejnäsHandledareJakob BjurKursExamensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetOrd 18 936TerminVårterminen 2011SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vad som karaktäriserar detredaktionella innehåll som publiken väljer att dela från gp.se.MetodKvantitativ innehållsanalysMaterialAnalysen har genomförts på innehållet i 280 artiklar som publicerats pågp.se och därefter delats på Facebook. Analysenämnar förklara vad som är generellt för det innehåll som delas samt hur detta står i relation till redaktionell nyhetsvärdering och teorier om användarnas beteende inom sociala medier.Huvudresultat Vår studie visar att besökarna på gp.se delar innehåll som handlar om politik, olyckor och brott. Det är dessutom innehåll som i stor utsträckning har lokal anknytning. Innehållet skildras på ett sätt som ligger geografiskt, kulturellt och Normativt nära publiken. Utöver detta är delningarna i viss utsträckning beroende av uppseendeväckande innehåll.En stor del av innehållet som delas är politiskt, ett innehåll som i vissa fall står för ett stort antal delningar i relation till besökare.

Denna uppsats behandlar frågan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar på frihet eller ett system som fokuserar på rättvisa? Som frågeställningen vittnar om är uppsatsen skriven ur ett Normativt analysperspektiv där de klassiska värdena frihet och rättvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. Två alternativa väga presenteras, antingen att släppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förändring. Resultatet påvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rättvis och kontrollerad finansieringsstruktur.

Demokrati är en grundsten i vårt politiska samhälle och med detta tillkommer ettkrav på ett visst mått av inflytande i den politik som förs. Vi tar med stöd ilitteraturen ett Normativt ställningstagande för att detta inflytande, i form avinternt demokratiska partier, är något viktigt och värdefullt. Med denna uppsatsförsöker vi lyfta fram voice som ett potentiellt mycket bra verktyg för att utövainflytande och påverka partiets politiska produkt. Dock är det inte helt riskfritt attframföra kritik mot sitt eget parti och detta har vi försökt undersöka med hjälp aven fallstudie på Fredrik Reinfeldts användande av voice under sina år sompolitiskt aktiv inom moderaterna.Vi kommer visa att voice är ett bra instrument för att skapa debatt och belysaproblem inom organisationen men att det samtidigt för med sig negativakonsekvenser om det inte sker genom partiets strukturella plattformar. Inte hellerräcker detta utan det är även ett fall om att inte vara fel person med fel åsikter vidfel tillfälle, något som Reinfeldt utmålades att vara..