Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Organisationskultur är det arbetsklimat och de arbetssätt som företag skapar utifrån sina värderingar och visioner. En central aspekt av organisationskultur är att förmedla företagets värderingar och få medarbetare att göra värderingarna till sina egna, för att på så sätt förbättra företagets produktivitet och resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur strategier för att förmedla organisationskultur på en arbetsplats kan skapa motivation och samtidigt styra de anställda. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie på ett rekryteringsföretag, där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda på olika positioner. Fokus låg på att få en helhetsbild av företagets kultur och arbetssätt för att se hur dessa kan motivera och styra de anställda.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utsträckning reducerade uttalsformer anges i ett urval enspråkiga svenska ordböcker samt att, med hänsyn till ordböckernas funktion, diskutera värdet av sådana former. De ordböcker som ingått i undersökningen är Norstedts svenska uttalslexikon (NSU, Hedelin 1997), Svenska språknämndens uttalsordbok (SSNU, Garlén 2003), Lexin och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO, 2009).Materialet har utgjorts av de 50 mest frekventa orden i korpusen SUC 2,0 . Uttalsangivelserna för dessa ord, vilka samtliga är funktionsord, har undersökts i NSU, SSNU, Lexin och SO, och en beräkning har gjorts av antalet reducerade uttalsformer i de olika ordböckerna. En närmare ana-lys har också gjorts av uttalsangivelserna för funktionsorden och, är, att, med och det.Av de 50 mest frekventa orden i SUC 2,0 anges minst en reducerad uttalsform för 30 ord i en eller flera av de undersökta ordböckerna. Uttalsordböckerna (NSU och SSNU) redovisar fler sådana former jäm-fört med allmänordböckerna (SO och Lexin).

Denna rapport handlar om prioritering av användningsfall för användningsfallsdrivna, arkitekturfokuserade, iterativa och inkrementella processer som exempelvis Rational Unified Process. I många situationer måste man göra en avvägning av vilka användningsfall som är viktigast att implementera. Vid iterativ och inkrementell utveckling måste man alltid välja användningsfall till nästföljande iteration och vid resursbrist kan man tvingas välja bort något användningsfall. Syftet med detta arbete är att utreda vilka prioriteringsmetoder som finns tillgängliga, vilka faktorer som påverkar prioriteringen och hur dessa skall vägas mot varandra, samt föreslå eller utarbeta en praktiskt användbar prioriteringsmetod. Mitt vetenskapliga synsätt, för ett arbete av den här karaktären, är relativt hermeneutiskt.

Today there are a big need for a system that delivers overview of all available units for different municipalities and shipping- and security companies due to the increasing requirements for efficiency. The purpose with this graduation thesis is to find out which systems that is suitable to use while developing cost-effective software for positioning and to produce a prototype for such solution.This assignment has been done at the request of PocketMobile Communications AB. PocketMobile is a company that are specialized on delivering modern mobile software solutions and systems to companies with their own vehicle fleet or mobile workers.This master thesis can be split into two separate parts, the theoretic- and the practical part.The theoretic part includes producing a number of functional requirements in cooperation with PocketMobile and comparing the available systems against the function requirements.The practical part deal with the development of a prototype that demonstrates the software recommended. The development tools that best matched the functionality requirements when the selection was made in May 2007 were Map24 and OpenLayers. The system that was selected to use while developing the prototype was Map24, because this product matches all of the requirements and it is also suited for professional usage regarding support, scalability and reliability.

Syftet med denna studie är att undersöka hur utbildningsdeltagare påverkas av en klarspråksutbildning på Skatteverket. Frågeställningarna är: Vilka skrivdiskurser aktualiseras under utbildningen? Vilken klarspråksbild förmedlas under utbildningstillfället? Vad förväntar sig deltagarna av klarspråksutbildningen och hur motsvaras dessa förväntningar?Studien genomförs med en etnografisk ansats och utgår från en sociokulturell syn på lärande och kunskap. Datainsamlingsmetoderna som används är kvalitativa intervjuer och observation, vilket resulterar i primärmaterial bestående av 200 minuter ljudmaterial och observationsmaterial från ett utbildningstillfälle som omfattar 90 minuter. Detta primärmaterial analyseras tematiskt.

SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strävar idag efter att skapa jämlika arbetsplatser där grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, både på nationell nivå och inom Borås Stad för att nå en större jämlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förändra sin struktur, och även om det är en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, är det här man måste påbörja arbetet mot jämlikhet.Syftet med denna uppsats är att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus på upplevda förutsättningar och hinder för jämlikhetsarbetet i denna process utifrån ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vårt syfte har vi valt att använt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att få ett kvalitativt djup men ändå ha kvar viss struktur på intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vår uppsats är flera men bl.a. att den existerande normen i samhället inom offentlig sektor där yrken på lägre positioner är kvinnodominerade och harlåg status. Detta utgör ett grundläggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jämlikhetsperspektiv.

Det här arbetet har gått ut på att jämföra två algoritmer för bildbaserad rendering. Båda algoritmerna använder två bilder som spelats in med formatet MultiView plus depth för att rendera nya mellanliggande vyer av en tredimensionell scen. De tvådimensionella bilderna är kompletterade med djupvärden för varje bildpunkt. Renderingen kan då utföras genom perspektivriktiga transformationer där alla bildpunkters nya positioner projiceras individuellt. I samband med renderingen behöver bland annat mätfel i de ursprungliga bilderna samt skymda partier hanteras.

Abstract  Datum: Kurs: Handledare: Författare: Titel: Syfte:       Metod:     Analys:    Slutsats:      Nyckelord: 2012-01-10 Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Peter Lindberg Emelie Eklöf & Anna Fridström Belöningssystem ? En jämförelse två svenska storbanker Syftet med denna uppsats är att vi vill ta reda på hur chefer motiverar sin kontorspersonal i två olika svenska storbanker. Vi vill dessutom undersöka om det är nödvändigt med belöningssystem i denna bransch samt hur dessa bör vara utformade för att uppnå bästa effekt. Vi vill dessutom ta reda på om det finns förbättringar som kan göras i bankernas belöningssystem. Vår uppsats bygger på en kvalitativ metod då vi har intervjuat tre olika respondenter från dessa banker, vi har valt att intervjua chefer på olika positioner och inte de kontorsanställda. Vi har samlat in data från litteratur, vetenskapliga artiklar, databaser och tidskrifter. Vi har sett både likheter och skillnader i belöningssystemet mellan de banker vi undersökt.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Jägerdén, Matilda, Wallin, Rebecka. Förankring av förändringsarbete. En fallstudie av svenska polismyndighetens arbetsprocess med framtagandet av en nationellt gemensam värdegrund. D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete, 2009. Förändringsarbete sker ständigt inom organisationer med syfte att förändra, förbättra samt utveckla verksamheten.

Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.

Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra och diskutera det sociala kapitalet i två olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har använt en kvalitativ jämförande metod där vi jämfört två olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de båda företagen. Ytterligare fem intervjuer på respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nära den operativa verksamheten.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spänningsfältet mellan behov och förmåga?, ?Att berätta sig till mening? och ?Ohälsa i ett socialt rum?.