Sexuellt tvång har visat sig vara ett vanligt förekommande fenomen, där kvinnor är utsatta i högre utsträckning än män (Heikki Tikkanen, Adelsson & Forsberg, 2011; Patton & Mannison, 1995; Lacasse & Mendelson, 2007; Forbes, Adams-Curtis & White, 2004; Dororszewicz & Forbes, 2008; Adams- Curtis & Forbes, 2004). Nicola Gavey (2005) menar att tvång är en del av den normativa mallen för heterosexuellt sex. Syftet för denna studie är att beskriva och analysera fem kvinnors (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser. Ur de intervjuade kvinnornas berättelser formulerades fem teman; Sex mot/utan sin vilja, Sex med vilja, Ansvar, Komplicerad Lust och Kropp. I dessa teman framkommer många exempel på hur kvinnorna förhåller sig till diskurser om manlig sexualdrift.

Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktärer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som främst anses bidra till sexualisering/objektifiering.Arbetet tar avstamp från Laura Mulveys teori kring ?den manliga blicken? för att få en förståelse för hur ?casual?-spelare tänker när de omedvetet eller medvetet använder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktärer.51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkäten med tillhörande ?dress up?-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att användas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkäten.Resultatet uppvisade skillnader mellan män och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansågs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen.I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvändig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ?dress up?-spelet för en utförlig jämförelse mellan könen..

Vår hypotes är det finns ett särskilt sätt att arbeta på eller att det finns en andainom koncernen och bland medarbetare. När nu ett utomstående företag som dessutom varit bitter konkurrent under många år tar över syret tror vi det finns en risk att en sådan anda kan kvävas eller att sättet att arbeta förändras. Syftet med vår studie är att genom en fallstudie undersöka hur maktstrukturenser ut inom Hans Persson bil i Västerås, med ett fokus på beslutsfattande. Vi vill också undersöka om anställda värdesätter och känner en tillhörighet tillvarumärket Hans Persson. Vi har gjort fyra intervjuer med anställda på olika positioner i Hans Persson bil.

Sverige framställs ofta som ett av världens mest jämställda länder där män och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor på ledande positioner i Sverige har ökat de senast årtionden men när det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata näringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta används som ett skäl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar på ett blandat resultat både vad gäller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning på Large cap, Stockholmsbörsen men också se på hur denna representation kan förklaras samt hur mångfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för aspekter gällande ekonomistyrning och dess utveckling gällande alternativa mätmetoder i multinationella företag på dagens mogna marknader. De teorier som används är ekonomistyrning i allmänhet relaterat till ekonomistyrning i multinationella företag samt presentation av traditionella och nya mätmetoder. Vi har utgått från en modell av Anthony & Govindarajan, vilken vi sedan utvecklat till ett teoretiskt ramverk. Vår studie bygger på intervjuer med 17 personer på olika nivåer och i olika positioner inom vårt fallföretag SCA Packaging. Dessa personer har befunnit sig i Sverige, Tyskland, Storbritannien och på huvudkontoret i Bryssel.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas på det statligt ägda företaget Svenska Spel. Sverige är ett land som har klara riktlinjer för hur jämställdhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framträder idag på höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vår förståelse för hur kvinnligt ledarskap på Svenska Spel uppfattas och få en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

Turismutbildningar på högskolenivå har växt fram som ett resultat av att förstärka kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom turistbranschen. Studien undersöker hur HR chefer inom turismrelaterade företag värderar högskoleutbildning i sin rekryteringsprocess. Utifrån en hermeneutisk analysmetod är målet med studien även att få inblick i chefernas uppfattning kring utbildnings och kompetensbehovet i deras bransch idag.Uppsatsens empiriska resultat utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med HR chefer från resebranschen respektive mötesbranschen. En femte intervju utfördes även med en forskare från Etour som ett viktigt kunskapsbidrag. Resultatet som styr värderingen av en akademisk examen i rekryteringsprocessen avgörs av tjänst och position.

Målet med detta examensarbete var att utveckla en applikation på hemsidan www.gratisbio.se som kunde presentera medlemmarnas positioner på en karta. För att erhålla positioneringsdatan utnyttjades redan befintlig teknik som telefonoperatörerna tillhandahöll. Utvecklingsarbetet innefattade ett web-interface där relevant information kunde visas samt själva kartan som ritades upp med hjälp av Google Maps. Klientdelen av arbetet skrevs i html och JavaScript och serverdelen i PHP, utöver dessa användes format som XML, WSDL och JSON för att skicka information mellan klient och server. Den färdiga produkten utformades med Gratisbios allmänna utseende i åtanke. Applikationen använder samma färgschema och design vilket gör att den passar naturligt in på sidan. En utvärdering gjordes också för att se vilka ytterligare tjänster som skulle kunna tänkas vara intressanta för Gratisbio när det gäller positionering av mobiler.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis.

Den här kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhället och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter på internet blottlägger jag samhällsideal om makt och politik och de normativa gränser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. På så vis lyfter jag upp vad det är som upprör människor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhällsideal och normer i öppen dager. Studien syftar också till att visa på spänningar inom samhällsidealen och hur normer tolkas olika, men ändock beskrivs på samma sätt.

Den allra första gången jag kom i kontakt med den franska sångerskan Edith Piaf var när jag var liten. Jag förstod inte vad hon sjöng om men hörde på hennes röst att det var något alldeles speciellt. Som sociologistudent och med de sociologiska begreppen i bagaget upptäckte och upplevde jag Piaf på ett annat sätt, i Mills bemärkelse, problematiken mellan det biografiska och det historiska.Uppsatsens frågeställning hur en aktör kan överskrida på förhand givna omständigheter, besvaras med hjälp av analyser av Edith Piafs liv. Piaf rörde sig under sin livstid upp och ner eller fram och tillbaka i ett polariserat artistliv i trettiotalets Paris och passade därför bra som studieobjekt för uppsatsen. Teorier och tankar kring att röra sig i, samt att delta i att skapa nya strukturer appliceras på Piaf.

Uppsatsen utgår från en egen modell för att analysera det etiskt logiska sambandet mellan den normativa studien Copenhagen Consensus värdeideal, beslutsetik och etiska tradition. Modellen visar god överensstämmelse i metod och genomföran-dedelen av projektet, men visar inkonsekvens med avseende på den etiska tradi-tionen. Utifrån denna empiriska slutsats tar uppsatsen ett normativt grepp och kri-tiserar Copenhagen Consensus utifrån den etiskt logiska inkonsekvens som finns. Tillsammans med värdeteoretisk och vetenskapsteoretisk analys av projektet for-muleras kritik som rör främst dess resultat och faktiska frågeställning. Slutsatsen är att på grund av de etiskt logiska inkonsekvenserna samt nationalekonomins ve-tenskaps- och värdeteoretiska egenskaper lyckas inte Copenhagen Consensus be-svara en relevant frågeställning och ge ett användbart resultat.

Denna studie inriktar sig på att belysa införandet, funktionen och tillämpningen av den kommunala utmaningsrätten. Ett relativt nytt fenomen och form av samarbete mellan privat och offentlig sektor där externa aktörer ges en möjlighet till att ta initiativ till konkurrensutsättning av kommunalt producerad verksamhet. Undersökningen genomförs utifrån policyprocessen som fasmodell och analyseras utifrån en värdebeteckning rekonstruerad utifrån den svenska lagstiftningens normativa ställningstaganden gällande den offentliga sektorns funktionspremisser. Studien tar formen av en jämförande fallstudie där införandet, funktionen och tillämpningen av utmaningsrätten i Uppsala kommun och Kungsbacka kommun undersöks och sedan jämförs. Resultatet påvisar att utmaningsrätten i båda kommunerna införts under partipolitisk oenighet, under kritik från remissinstanser och att drivkraften bakom ett införande främst grundar sig i ett resonemang om ett behov av ökad kostnadseffektivitet och produktivitet.

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger..