Sökresultat:
450 Uppsatser om Normativa grundmönster - Sida 16 av 30
Det Àr mig du ser först pÄ parkbÀnken- en narrativ studie om kvinnor i missbruk ur ett relations- och genusperspektiv
Studiens syfte var att lyfta fram och försöka förklara vad som bidrar till att vÄra kvinnligaintervjupersoner levt i och lÀmnat ett liv som dominerats av narkotikaanvÀndning och vilkafaktorer, positiva som negativa, som pÄverkade deras val. Resultat och analys byggde pÄ tresemistrukturerade intervjuer med tvÄ kvinnor frÄn olika bakgrund som kontaktades via olikabrukarorganisationer. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades i studien iform av narrativ. Studiens teoretiska perspektiv var narrativ analys och symboliskinteraktionism. Vi anlade ocksÄ ett genusperspektiv pÄ berÀttelserna för att försöka förstÄintervjupersonernas berÀttelser Àven ur ett strukturellt perspektiv och för att studera hurintervjupersonerna internaliserade normativa könsroller.
Starka relationsband eller bara ett vanligt jobb?
Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem har medfört utmaningar och aktualiserat frÄgor kring de nya personalkategorierna. UtifrÄn att personalkategorin specialistofficer i framtiden ska utgöra kontinuiteten inom förbanden Àr syftet med studien att undersöka specialistofficerens relation till arbetsgivaren Försvarsmakten. Arbetets ansats Àr att ge en ökad förstÄelse för specialistofficerens relationship commitment, dvs. engagemanget för sjÀlva relationen till Försvarsmakten.Studiens teoretiska ram bygger pÄ Meyer och Allens konceptuella trekomponentsmodell om organizational commitment. Studien genomförs som en attitydundersökning i form av en enkÀt, med framförallt slutna pÄstÄenden men Àven tvÄ öppna frÄgestÀllningar dÀr resultatanalysen innehÄller bÄde en kvantitativ och en kvalitativ del.Resultatet visar att specialistofficeren tillmÀter den kÀnslomÀssiga komponenten störst betydelse för relationen vilket bekrÀftar tidigare forskning avseende kÀnnetecken förprofessionsyrken.
Fett framför fakta : En kvantitativ innehÄllsanalys av rapporteringen om LCHF i Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka kĂ€llkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ămnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel pĂ„ hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen Ă€r att det förmodligen rĂ„der brister i kĂ€llkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av kĂ€llmaterialet och att LCHF huvudsakligen framstĂ€lls positivt.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som anvĂ€nds i studien Ă€r kvantitativ innehĂ„lls analys och en kompletterande intervjustudie. Det Ă€r ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF Ă€r hĂ€mtade, de Ă€r 91 till antalet.
Sambandet mellan de psykologiska behoven och chefers arbetstillfredsstÀllelse och autonomistöd : En kvantitativ studie med utgÄngspunkt i Self- determination theory
Detta arbete undersöker vilken grad av fysisk sexualisering utav kvinnliga spelkaraktÀrer som föredras av kvinnliga-respektive manliga spelare samt vilka attribut som frÀmst anses bidra till sexualisering/objektifiering.Arbetet tar avstamp frÄn Laura Mulveys teori kring ?den manliga blicken? för att fÄ en förstÄelse för hur ?casual?-spelare tÀnker nÀr de omedvetet eller medvetet anvÀnder sig av normativa skönhetsideal och stereotyper vid skapandet av kvinnliga spelkaraktÀrer.51 deltagare utförde den kvantitativa webbenkÀten med tillhörande ?dress up?-spel och 4 informanter deltog i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuernas syfte var att anvÀndas som komplimenterade svar till den kvantitativa webbenkÀten.Resultatet uppvisade skillnader mellan mÀn och kvinnors preferenser av sexualiseringsgrad samt att det attribut som ansÄgs ha en störst sexualiserande/objektifierande effekt var skoalternativen.I framtida arbete vore en korrigering utav artefakten nödvÀndig, mer data skulle behöva insamlas för ett generaliserbart resultat samt kompletteras med en manlig version utav ?dress up?-spelet för en utförlig jÀmförelse mellan könen..
Normativa argument mot befolkningskontroll: Maximal vÀlfÀrd och reproduktiva rÀttigheter
Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.
Dit rampljuset inte nÄr - Den osynliga offergruppen : En kritisk diskursanalys av ett konferensmaterial rörande vÄld i nÀra relationer
VÄld i nÀr relationer debatteras flitigt i det offentliga rummet. Fokus ligger till största delen pÄ mÀns vÄld mot kvinnor. MÀn som brottsoffer i samband med vÄld i nÀra relationer förekommer endast sporadiskt i forskningsvÀrlden, och tillskrivs knappt legitim status som brottsoffer i samhÀllet. Till följd av detta Àr det svÄrt att uppskatta i vilken omfattning mÀn utsÀtts för vÄld. Syftet med den kritiska diskursanalysen var att belysa den normativa ordning som bestÄr av en bild av mannen som förövare och kvinnan som offer, samt att analysera hur diskurserna manlighet, kvinnlighet, offer och förövare anvÀnds i ett konferensmaterial kring vÄld i nÀra relationer.
Genuskonstruktioner : Skapandet av genus inom sex olika fÀlt.
Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket gÄr som en röd trÄd genom samtliga delar. Vi utgÄr ifrÄn genusteori vilket innebÀr en förstÄelse av genus som socialt konstruerat i motsÀttning till en förstÄelse av identitet som biologiskt bestÀmd. Var och en av vÄra undersökningar behandlar olika omrÄden av vardagligt liv och hur olika grupper av mÀnniskors livsvillkor och identiteter pÄverkas av genus. Undersökningarna fokuserar pÄ hur genus konstrueras hos mÀnniskor med olika erfarenheter och egenskaper, i bÄde det privata och det offentliga rummet. HÄkan har undersökt hur barn i förskolan förhÄller sig till eller bryter mot genusmönster.
SAMTALENS BETYDELSE UNDER KEMILABORATIONER - Hur l?rarens st?ttning kan fr?mja gymnasieelevers utforskande samtalsm?nster och f?rst?else.
Aim: The aim of this study is to investigate how context-specific and generic scaffolding
affect upper secondary school students' conversations during laboratory work in
chemistry and find out if meaningful exploratory conversations taking place that
increase the students' understanding.
Theory: Previous studies show that there are difficulties for students to both handle practical
material in laboratory work and create meaningful conceptual understanding. It needs
to be more minds on than hands on. This study has a socio-cultural basis where
language is an important basis for thinking. Previous studies show that the exploratory
conversation is important for creating understanding.
Barn utan röstrÀtt : En demokratiteoretisk analys av demos omfattning och Äldersstrecket
Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men stÄr likvÀl utan röstrÀtt. Denna studie undersöker pÄ vilka grunder vi kan utesluta personer frÄn demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det fÄr för Äldersstrecket, vÄrt sista röstrÀttsstreck. Studien utförs frÄn tre perspektiv; empiriskt (Àr), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material anvÀnds dels röstrÀttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgÄngen ser vi hur röstrÀtten gradvis utvecklats frÄn 1866, frÄn att först innefatta en mÀngd spÀrrar mot deltagande till att idag endast avgrÀnsas med Äldersstrecket.
HIV-patienters upplevelser av bemötande i vÄrdsituationer.
FörmÄgan att kÀnna igen ansikten och frammana namn pÄ personer i sin nÀrhet Àr viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmÄgor kan saknas frÄn födseln eller bli nedsatta pÄ grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svÄrigheter med ansiktsigenkÀnning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan anvÀndas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmÄga att kÀnna igen ansikten och benÀmna dem avviker frÄn förmÄgan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenÀmningstest för att undersöka förmÄgan att kÀnna igen och benÀmna kÀnda personer hos svenska deltagare över 50 Är.
CivilrÀttsliga begrepp i skatterÀtten. En rÀttsvetenskaplig studie med sÀrskild betoning pÄ gÄvobegreppet
Denna uppsats utreder förhÄllandet mellan civilrÀtt och skatterÀtt. NÀrmare bestÀmt förhÄllandet mellan civilrÀttsliga begrepp och inkomstbeskattningen. CivilrÀttsliga begrepp anvÀnds ofta som rÀttsfaktum i skatterÀttsliga lagregler. NÀr dessa skall anvÀndas i skatterÀtten uppstÄr en rad tolkningssvÄrigheter. Ofta handlar det om att dra grÀnser mellan olika typer av rÀttshandlingar utifrÄn innebörden av olika civilrÀttsliga begrepp.
Perspektiv pÄ Sveriges sÀkerhetspolitik i kampen mot internationell terrorism efter 11 september 2001 : en studie om mÄl och medel inom ramen för EU och hur dessa kan förstÄs
MÄnga hÀvdar att terrordÄden i USA den 11 september 2001 förÀndrade vÀrlden. Efter dessahÀndelser har det i Sverige förts en debatt om hotet frÄn terrorism och hur detta hot kan förstÄsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhÀllet i mÄnga stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmÄga att hantera detta hot och att de politiska ÄtgÀrderna visar tecken pÄ bÄdeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga vÀrldssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den hÀr uppsatsen undersöker vilka sÀkerhetspolitiska mÄl och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.
UpprÀttande av arbetsrutiner för bullerutredare
Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.
Det Àr vÀl en likvÀrdig utbildning? : en komparativ granskning av lÀromedel för religionskunskap 1
I denna studie har jag undersökt om olika lÀroböcker för religionskunskap 1, som Àr avsedda för antingen studieförberedande program eller yrkesförberedande program ger alla elever samma möjligheter att nÄ upp till lÀroplanens kunskapskrav inom omrÄdet för etik och moral. Undersökningen genomfördes Àven för att lyfta fram anledningar till att författare ger ut olika typer av lÀroböcker för en gymnasiegemensam kurs dÀr Àmnesplan och kunskapsmÄl Àr samma. Studien presenterar tidigare forskning inom Àmnet genom att titta pÄ den senaste lÀroplanen Gy 11, syfte och kunskapsmÄl i Àmnesplanen för religionskunskap 1, tidigare forskning inom lÀromedel samt etik och moral inom religionskunskap. Studien bygger pÄ en kvalitativ komparativ innehÄllsanalys av fem utvalda lÀromedel samt en kompletterande kvantitativ studie. Resultatet visar att lÀroböckerna i stort innehÄller tillrÀckligt med information för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen.
SocialtjÀnsten 2.0 : En kvantitativ enka?tstudie om insta?llningen till socialra?dgivning pa? internet bland studenter pa? Linko?pings Universitet
Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.