Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

I Sverige dör ca 90 000 personer om året, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, sker idag inte enbart på sjukhus. Verksamheten har även flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvården mer avancerad. När vården sker i hemmet får den närstående en mer central roll i vårdandet vilket även är en nödvändighet för att vården ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lätt att ta den närstående för givet i vårdprocessen och den närstående kan bli informell vårdgivare ofrivilligt.

This thesis discusses various approaches that venture capitalists have when evaluating investment prospects. The thesis is a case study of the business angel network Firm Factory Network. The empirical material is based on an extensive interview with Firm Factory CEO Daniel Kaplan. Our conclusion is that Firm Factory Network uses both informal and formal methods when they evaluate interesting prospects..

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

More elderly, fewer hands: The way forward Sustaining the care workforce as a political challenge ? A case study of?elderly care in Kalmar Municipality This study examines how Human Capital Theory and New Public?Management are reflected in the governance of eldercare in Kalmar?municipality. Based on document analysis and interviews with politicians?and senior officials, the study shows that investments in staff competence?and well-being coexist with efficiency-oriented management practices.?Rather than being contradictory, these approaches are often combined in?everyday governance. The study concludes that the main challenge is not?funding, but capacity and that sustainable eldercare depends on aligning?national goals with local conditions and strong human capital.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006Författare: Agneta Frode Blomberg och Kerstin LindströmHandledare: Stig MalmTitel: Ersättning på likvärdiga villkor ? en normativ fallstudie hur Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolorBakgrund: Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier.Syfte: Att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att främst hitta en lösning ur barn- och ungdomsnämndens perspektiv ? att fördela ersättningen så att skollagens krav på likvärdiga villkor uppfylls. Vidare avgränsas uppsatsens omfattning till att enbart omfatta grundskoleverksamheten.Metod: Intervjuer har skett med en politiker och två tjänstemän i Linköpings kommun.

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? är den utformad som en fallstudie där tre fall granskas för att kartlägga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jämför även med en normativ ansats två olika förslag till förändrade förutsättningar som är ämnade att bättre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..

Det här arbetet studerar med hjälp av en attitydundersökning förhållandet mellan anställdasoldater och Försvarsmakten i syfte att utveckla förståelsen för soldaters commitment till sinarbetsgivare. Frågeställningen lyder Hur ser soldaters relationer ut till arbetsgivarenFörsvarsmakten? Arbetets teoretiska grund hämtas i begreppet relationship commitment och närmare bestämtden del som benämns attitudinal commitment. Den begreppsdefinition som nyttjas bygger ihuvudsak på Meyer och Allens (1991) tre komponenter av relationship commitment, det villsäga affective commitment (känslomässig), continuance commitment (kalkylativ) ochnormative commitment (normativ). Begreppsdefinitionen inkluderar även åtta påverkansfaktorer som var och en ges en tydlig knytning till respektive komponent avrelationship commitment.

This study deals with the compulsory reading of the public announcements in churches during the eighteens century. The focus is on the diocese of Skara. The ambition to make a comparison between the parish of Skara and the parish of Gårdstånga, earlier investigated by Elisabeth Reuterswärd, failed due to few archives from the parish of Skara. My study takes a broader perspective of the signification of the announcements to the reverends and to the churchgoers. It was an obligation to the reverend to read, collect and save the announcements and the churchgoers were by law obligated to go to church every Sunday.