SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ?Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

Studien med titeln Aspergers Syndrom ? En konstruktion i text har en kvalitativ ansats och dess syfte är att undersöka hur Aspergers Syndrom, AS, konstrueras i självbiografiska böcker skrivna av personer som själva fått diagnosen AS. Vi har en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Den metod vi använder oss av är inspirerad av manifest textanalys. Självbiografierna har valts ut genom två uppställda kriterier, att de ska vara skrivna av personerna själva som har fått diagnosen AS samt att det klart och tydligt ska framgå att det är just AS, eller högfungerande autism, de har.

Syfte: Syftet var att utifrån litteratur beskriva barns upplevelser av att ha en förälder med cancerdiagnos, samt att granska kvalitén på de i studien ingående artiklarna avseende urval och bortfall.Metod: Litteratur publicerad mellan 2003 och 2013 söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet är baserat på tretton artiklar.Resultat: Tre teman framkom.1) Hur barnens välmående påverkas: Barnen påverkades starkt av upplevelsen men uppvisade sällan kliniska symtom. Vissa barn löpte större risk att må sämre än andra. 2) Livsförändringar och rädslor som påverkar barnens upplevelser: Barnen bar på många rädslor som påverkade deras livskvalité. Livsförändringar bestod av ökat emotionellt och praktiskt ansvar i familjen.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Bakgrund: trycksår är ett stort problem bland ryggmärgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksår upplever minskad livskvalitet samt att tillståndet hindrar dem att återfå självständighet och normalitet efter SCI. De upplevde även att trycksår begränsade dem i sociala sammanhang men också att socialt stöd bidrog till minskat känslomässigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksår påverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.

Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer i Sverige och siffran verkar öka. Vid bröstcancer är det vanligt förekommande med någon form av kirurgi, exempelvis mastektomi som innebär att ett eller båda brösten avlägsnas. Förlusten av ett bröst resulterar i en oundviklig kroppsförändring som kan beröra såväl kvinnligheten som sexualiteten och identiteten. Kvinnorna kan uppleva sig stigmatiserade till följd av den förändrade kroppen och ett lidande uppstår. Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av den förändrade kroppen efter mastektomi samt deras väg mot anpassning.

SyfteSyftet med studien är att beskriva och analysera hur unga kvinnor med ett självskadebeteende upplever och hanterar sin livssituation samt hur de upplever socialt stöd från informella och formella nätverk. Metod För att undersöka kvinnornas upplevelser har jag använt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor, alla med erfarenhet av självskadebeteenden.ResultatKvinnorna beskriver sitt självskadebeteende som ett sätt att hantera en krävande livssituation och släppa ut ångest från tidigare trauman eller stressade situationer. Resultaten visar även på att kvinnorna ser ångesten och självskadorna som en del av dem själva och något som hindrar dem från att passa in i samhällets normalitetsförväntningar. Självskadebeteendet är en strategi för dem att hantera sin livssituation, men självskadeimpulserna är stundvis möjliga att hantera genom distraherande aktiviteter eller stöd.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor på mödravårdscentraler förhåller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Avsikten var även att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien använde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade två barnmorskor på mödravårdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind.

Målet med palliativ vård inriktas mot att bibehålla eller förbättra livskvalitet samt lindra lidande för patient och närstående. Hopp har visat sig ha en positiv inverkan på välmående för människor i livets slut. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av vad som främjar hopp hos personer som befinner sig i livets slutskede. Fjorton vetenskapliga studier med kvalitativ ansats anlyserades med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att sträva efter normalitet; Att känna stöd i relationer; Att känna tro och förtröstan; Att bibehålla en positiv inställning till livet; Att kroppsliga symtom minskade hopp.

Ambitionen med denna uppsats är att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättningar. Forskning visar att det är viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag är den grupp som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Syfte är således att öka förståelsen för funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrävan.

Målsättningen med den palliativa vården är att ge stöd och hjälp så att patienten kan dö fridfullt med livskvalitet. Upplevelsen av livskvalitet är någonting individuellt men är starkt förankrad med normalitet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid livets slutskede. Fjorton artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll över sin sjukdomssituation: Att leva ett liv med bibehållen värdighet: Att ha hopp och livsvilja och Att få stöd av familj, vänner och vårdpersonal.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.

Genom ett omhändertagande enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga blir ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Vården utgår från ett miljöterapeutiskt arbetssätt där behandlingen sker i grupp även om vården bygger på individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vården tillförsäkras en gynnsam miljö och komma bort från destruktiva levnadsförhållanden. Syftet med uppsatsen är att studera hur gruppens förutsättningar påverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen påverkar socialisationsprocessen genom att få kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgår frågeställningen från:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsättningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien är en kvalitativ fallstudie där data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker på ett flyktigt sätt då de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.