Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten.

1. SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur 78 pedagoger på en gymnasieskola beskriver en typisk elev i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att studera vad som utmärker diskursen kring eleven och studien utgick från begrepp som normalitet och avvikelse samt utformandet av specialpedagogiskt stöd. 2. BakgrundUndersökning tog sin grund i en socialkonstruktionistisk ansats vilket innebär en uppfattning att fenomen tolkas av individer och måste bland annat ses i ett socialt sammanhang.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, Normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare.

Studiens syfte och innehåll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen använder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder påverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig på pedagogernas egen tolkning av normalitet. Fastän de flesta specialpedagogerna ansåg att avvikelserna hos eleverna berodde på skolans miljö och organisation så blir eleven bärare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande Samtliga sex specialpedagoger använde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie så är det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke. .

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie om föräldrars erfarenheter av en vardag tillsammans med ett barn som har Downs syndrom, i synnerhet när det gäller barnets ungdomstid. Den insamlade empirin har tolkats med hjälp av Beckers (2006) teori om avvikelse, Goffmans (2001) teori om stigma samt Goffmans (2009) teori om interaktion i det vardagliga sociala livet. Föräldern ingår i ett allmänt system av normalitet, såsom övriga samhällsmedlemmar. Studiens fokus ligger på förälderns agerande utefter detta i förhållande till den situation som barnets funktionsnedsättning för med sig. Downs syndrom medför en utvecklingsstörning, vilket innebär att barnets kroppsliga och mentala utveckling inte alltid är i fas med varandra.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ungdomar resonerar kring normalitet, avvikelse, social uteslutning och identitet på Facebook. Vi beslöt att undersöka ungdomar i åldern 16-19 år för att det i den åldern är många som använder sig av Facebook och för att tiden gjorde att vi var tvungna att begränsa oss. Den teori vi har använt oss av är socialkonstruktionism och det är utifrån den och tidigare forskning på ämnet sociala medier som vi har gjort vår analys. I resultatet framkom att det normala är att hålla sig i bakgrunden på Facebook och inte vara för synligt aktiv och en person som uppdaterar för ofta om onödiga vardagliga saker ses som avvikande och uppmärksamhetssökande. Det framkom också att ungdomarna till viss del anpassar sitt beteende på Facebook för att inte bli sedda som konstiga och riskera social uteslutning.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism.Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka några elevers åsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandår, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget går igenom ska ett preparandår erbjudas på grundskolenivå till de elever som inte uppfyller kunskapsmålen för ett nationellt program på gymnasiet, men som har förutsättningar att nå målen under ett tionde år på grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet är organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gällande det individuella programmet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning genom två olika fokusgrupper med sju elever från årskurs nio, samt sju elever från det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades åsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförståelse från dem som den politiska reformen gäller.

AbstractSyftet med denna uppsats är att med hjälp av närläsning, analysera Växjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvårdsstyrelsen och vilka ärenden de hade. Vidare också om vem som sågs som rätt respektive orätt fattig och vad för värderingar som kunde skönjas i materialet. Likaså om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av Fattigvårdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill säga hur makten kom att manifisteras.

En kvalitativ studie med en deduktiv ansats där syftet är att undersöka vad begreppen normalitet/ annorlundahet, funktionsnedsättning/ funktions¬¬fullkomlighet innebär i arbetet på en teater där skådesplare med intellektuell funktionsnedsättning arbetar. Avsikten är att besvara följande frågeställningar om teaterverksamheten: ? De olika individernas motiv för teaterarbetet?? Mål med teaterarbetet för de olika individerna?? Vad är möjligt och vari ligger begränsningarna för teaterarbetet?Materialinsamlingen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts med begrepp hämtade från cripteori; Funktionsfullkomlighet/funktionsnedsättning, normalitet/ annorlundahet och normaten. Resultatet visar att förhållandet till normalitet och annorlundahet på teatern är präglat av ambivalens och motsättningar. Motiv och mål är av olika karaktär och beror till viss del på vilken position man har i verksamheten.