Syftet med uppsatsen är att undersöka lindrigt utvecklingsstördas föräldraförmåga och vilka stöd- och hjälpinsatser samhället har att erbjuda dessa föräldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och Normaliseringsprincipen, samt att föräldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda föräldrar kan innebära svårigheter att tillfredsställa barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator på vuxenhabiliteringen samt två socionomer på en öppenvårdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda föräldrar på olika sätt brister i sin föräldraförmåga. Detta innebär att det krävs kontinuerliga stöd- och hjälpinsatser från samhället. För att följa Normaliseringsprincipen krävs det att samhället också ställer upp med ekonomiska resurser..

Syftet med uppsatsen är att undersöka lindrigt utvecklingsstördas föräldraförmåga och vilka stöd- och hjälpinsatser samhället har att erbjuda dessa föräldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och Normaliseringsprincipen, samt att föräldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda föräldrar kan innebära svårigheter att tillfredsställa barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator på vuxenhabiliteringen samt två socionomer på en öppenvårdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda föräldrar på olika sätt brister i sin föräldraförmåga. Detta innebär att det krävs kontinuerliga stöd- och hjälpinsatser från samhället. För att följa Normaliseringsprincipen krävs det att samhället också ställer upp med ekonomiska resurser..

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser på arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att få svar på frågeställningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 män, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrån ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var Normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter på normali-sering.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

This study aims to explore purposes of daily workshops for persons with disabilities. The method used was qualitative interviews. An inductive research strategy was used. Half-structured interviews with six managers of daily workshops were carried out, wherein they expressed their intentions with the daily workshops and the reasons for people to participate. The interviews were analysed with Antonovsky´s salutogenetic perspective, in which Sense of Coherence, SOC is a main concept, and with the normalisation principle.

Synen på föräldrar med lindrig utvecklingsstörning har förändrats över tid. Den utveckling som skett har lett till att Normaliseringsprincipen förutsätts gälla när människor med lindrig utvecklingsstörning blir föräldrar. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur socialsekreterare förstår och arbetar med föräldrar som har en lindrig utvecklingsstörning där de misstänker att deras barn far illa. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av en fokusgruppsintervju med fem socialsekreterare som arbetar med utredning av barn. Resultatet visade på att socialsekreterarna upplever att föräldrar med lindrig utvecklingsstörning har vissa svårigheter i sin föräldraförmåga - som vilka föräldrar som helst.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (vidare LSS) betonar Normaliseringsprincipen och självbestämmande för den enskilde. Denna uppsats undersöker om LSS-lagen har givit den enskilde funktionsnedsatte medborgaren starkare autonomitet och möjlighet att leva som vuxen medborgare. Den vill ta reda på vilket nätverk den enskilde individen har behov av för att hävda sina laggivna rättigheter och se om lagens mål om självbestämmande har slagit igenom. Uppsatsen har undersökt fem överklagade avslagsbeslut på insatser enligt LSS för att se hur de olika parterna i överklagande processen resonerar om och hävdar den enskildes självbestämmande. Uppsatsen utgår från ett Aktör-Nätverk-Teoretiskt (ANT) perspektiv.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsättning in på arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare från projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhället. Utifrån en innehållsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt Normaliseringsprincipen har deltagarnas berättelser analyserats.

Syftet med denna studie är att titta på samarbetsprojektet mellan Halmstad Kommun, Sverige, och Vitebsk region i Vitryssland för att kunna se hur mycket projektet har bidragit med att förändra synsättet i Vitryssland gentemot barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Vi valde att använda oss utav semistrukturerade intervjuer som hör till den kvalitativa metoden, bland annat utfördes tre intervjuer via e-post, eftersom två individer utav informanterna bor i Vitryssland. Därför valde vi att intervjua fem individer som var huvudansvariga för projektet och hade olika roller inom det. Ur ett stort urval av sociologiska teoretiker valde vi att fokusera på, Bengt Nirje, Goffman, Mills och Bourdieu. Det materialet som vi har haft tillgång till har varit väldigt begränsat och har varit lite komplicerat att analysera utifrån våra egna tankar och reflektioner, eftersom att vi inte har haft möjlighet till att åka till Vitryssland och få ta del utav projektets resultat Resultatet visade hur viktigt det är med en bra kommunikation men även att få förtroende för varandra, vilket leder till mer öppenhet därigenom ett bättre resultat.Nyckelord: Normaliseringsprincipen, delaktighet, stigmatisering, tillgänglighet och hinder, jämlikhet, LASS, LSS, integrationsprocessen..

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer med AS- diagnos konstruerar ?normalitet? samt vilka faktorer som har påverkan och betydelse i konstruktionen av ?normalitet?. Frågeställningarna i studien var: ?Hur ser de boende på begreppet ?normalitet? samt vilka faktorer påverkar konstruktionen av begreppet?? och ?I vilken utsträckning kan de boende leva ett ?normalt? liv utifrån sina egna förutsättningar?? Metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer genomfördes med personer som är diagnostiserade med AS och samtliga bor i samma serviceboende.

Sammanfattning I egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.