Sök:

Sökresultat:

1011 Uppsatser om Normöverföring - Sida 61 av 68

Coaching : En kvalitativ studie om coachers uppfattningar av coaching och dess betydelse för hÀlsan

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

TvÄngsÀktenskap, rÀttigheter och empowerment : en kvantitativ studie om ungdomars behov av kunskap om tvÄngsÀktenskap och rÀttigheter

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att det i dagens Sverige sker sÄ fÄ anmÀlningar gÀllande tvÄngsÀktenskap bland ungdomar mellan Äldrarna 15-20 Är. I denna studie kommer det att undersökas om ungdomarna besitter kunskapen om vart de kan vÀnda sig för att söka hjÀlp och stöd om de riskerar att utsÀttas för tvÄngsÀktenskap och om familjestrukturen kan ha en pÄverkan pÄ att det sker sÄ fÄ anmÀlningar. DÄ skolan Àr en central arena dÀr individens rÀttigheter ska förmedlas har studien i syfte att dels undersöka om skolan belyst dessa frÄgor men ocksÄ hur skolan kan anvÀndas som en plattform för att jobba med förebyggande insatser mot tvÄngsÀktenskap. För att samla in den gedigna kunskapen inom Àmnet har vi anvÀnt oss av olika litteratur sÄ som böcker, studier samt tidigare forskningsrapporter.    Teorin om individ- och gruppcentrerad familjestruktur samt kulturteorin anvÀnds för att undersöka om familjestrukturen kan ha en pÄverkan pÄ individens val av att göra en anmÀlan.

Riskmodell för kabelstrÀckningar i mellanspÀnningsnÀtet i Sverige

The society of today is largely dependent on electricity and the dependence does not show any signs of declining. Reliability of supply will become increasingly important in the future and it is therefore important to investigate factors affecting the failure rates in electrical components.Sweden was hit by several severe storms during the 00?s. As a result of this many overhead lines in forests were cablified. In urban areas underground cable systems have been the norm for many years.

Utbildning och integration - om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i frĂ„ga om klass, kön och etnicitet. PĂ„ 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 Ă„r) med minst tvÄÄriga högskoleutbildningar med utlĂ€ndsk bakgrund.

Ond hjÀltinna och aktiv prinsessa : En jÀmförande studie i hur portrÀtteringen av kvinnor har förÀndrats i berÀttelsen om Törnrosa

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och Àr en Disneyfilm som blivit hÄrt kritiserad för stereotypa karaktÀrsframstÀllningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras pÄ samma berÀttelse. Den tidigare forskningen pekar pÄ att kvinnliga karaktÀrer i tidiga Disneyfilmer har framstÀllts som passiva och svaga i olika former vilket ocksÄ den feministiska arenan stÀller sig kritiskt till, dÄ pojkar uppmuntras till det motsatta. LikasÄ hur förhÄllningen mellan god och ond framstÀlls, i förhÄllande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. PopulÀrkulturen följer samhÀllsutvecklingen och Äterspeglar denna och feminismen Àr en del av denna samhÀllsutveckling.

Unga vuxnas upplevelser av nykterhet : En kvalitativ studie om nykterhet, normer och attityder

I Sverige Àr det 90 % som konsumerar alkohol och dÀrmed Àr endast 10 % nyktra individer. Denna studie Àmnar till att belysa de som befinner sig utanför denna alkoholnorm. Denna studie bidrar till den sociologiska forskningen eftersom den beskriver en grupp individer i samhÀllet som antas avvika frÄn en samhÀllsnorm. Syftet med studien Àr att, med en fenomenologisk ansats, undersöka hur unga nykterister i Äldrarna 20-24 upplever sin egen nykterhet och andras reaktioner pÄ deras nykterhet. Hur uppfattar de sjÀlva de rÄdande alkoholnormerna? I vilka situationer kan det vara svÄrt att vara nykter? Hur upplever de att andra bemöter deras nykterhet? Studien avgrÀnsar sig till unga vuxna mellan 20-24 Är som Àr medlemmar i en nykterhetsorganisation.

Svartsjuka i transformation : En komparativ undersökning av William Shakespeares drama Othello och den moderna filmatiseringen Othello (1995)

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

Kvinnliga, manliga och ?riktiga? arbetsskador. En genusrÀttsvetenskaplig studie av arbetsskadebegreppet

1976 infördes vÄr nuvarande lag om arbetsskadeförsÀkring. Med begreppet arbetsskada skall förstÄs skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet (arbetssjukdom). 1993 genomfördes en lagÀndring som innebar att det blev svÄrare att fÄ en sÄ kallad arbetssjukdom klassad som arbetsskada. Bakgrunden var en kraftig ökning av antalet godkÀnda arbetssjukdomar under slutet av 1980- talet, vilket inneburit ökade kostnader för arbetsskadeförsÀkringen. Denna lagÀndring bidrog till en minskning av antalet godkÀnda arbetsskador hos framförallt kvinnor.

Variationer- En intervjustudie om sexualitet och uppfattningen av det normala

Can the need for inclusion result in certain social norms remain unchallenged, and over time become hard to identify? To ?fit in? and be accepted in different social contexts we have to behave according to the dominating rules and conventions. We accept characteristics and make use of attributes specific for the group we want to be a part of. When we accept these attributes we contribute to keep the concept of them alive. Further on these attributes will be picked up by the next person who wants to become a part of that specific context.

Inom och utom dig! : Hur beskrivs hindusimen och buddhismen i dagens lÀroböcker - en studie utifrÄn elevperspektiv.

Detta examensarbete undersöker hur hinduismen och buddhismen framstÀlls i en lÀrobok för grundskolan 7-9, publicerad 2006. Undersökningen bygger pÄ intervjuer och analyser av sex elever i Ärskurs nio. UtifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys granskas om det finns ett andrafierande, ett vi och dem sÀtt att beskriva dessa religioner och om det finns eurocentristiskt formuleringssÀtt i dessa lÀroböcker. Undersökningens fokus ligger pÄ om det i lÀroböckernas framstÀllningar förekommer spÄr av ett vi- och dom-perspektiv och pÄ vilka sÀtt dessa eventuella spÄr dÄ yttrar sig. Eleverna fÄr ocksÄ ta stÀllning till om de anser att lÀroböcker i Àmnet religion skulle vinna pÄ fler inslag av verkliga troende individers medverkan ifrÄga om beskrivningar av vardagen och heliga ceremonier.Resultatet av undersökningen visar att det i lÀroboken finns spÄr av ett vi- och dom-perspektiv i nÄgon grad.

Genusperspektiv pÄ missbruk : En kritisk diskursanalys av socialsekreterares förestÀllningar om kvinnligt och manligt missbruk

Inom det vetenskapliga fÀltet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov Àn mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut pÄ förestÀllningar om vad kvinnor och mÀn har för specifika behov. Dessa förestÀllningar produceras och reproduceras genom rÄdande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domÀn. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares förestÀllningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan fÄ för implikationer för den sociala praktiken.

"PÄ vÄr skola kommer vi i tid till lektionerna." : En textanalytisk studie av grundskolors officiella skolregler.

Studiens syfte var att, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gÀllande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger pÄ. Vidare var syftet att utifrÄn diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren pÄ frÄgorna om vilket utrymme olika normer och dÀrigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrÄn norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgÄngspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av tvÄ kvantitativa innehÄllsanalyser vilka genomfördes pÄ ett underlag av 32 skolregeldokument inhÀmtade frÄn cirka hÀlften av Uppsalas grundskolor.Studiens ursprungliga analys utgick frÄn medelvÀrdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten Àr sÄdana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka pÄverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön.

Kvinnor pÄ chefspositioner - En analys av det lÄga antalet kvinnliga chefer

Problem och syfte: Kvinnor Àr starkt underrepresenterade pÄ ledande befattningar i organisationer samtidigt som serviceyrken med föga möjligheter att avancera domineras av kvinnor. SamhÀllet har visserligen gÄtt framÄt och förÀndringar har skett för kvinnor pÄ olika sÀtt men de förÄldrade strukturerna vad gÀller chefskap fortlever, nÄgot som exempelvis kan urskiljas i könsfördelningen pÄ chefspositioner. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera förklaringar till den lÄga andelen kvinnliga samt vad detta innebÀr. För detta ÀndamÄl har vi valt att titta nÀrmare pÄ omrÄdena ledarskap, genus, service och mÄngfald. FrÄgestÀllning: Varför finns det sÄ fÄ kvinnliga chefer? Metod: Teorier och information relevant för vÄr frÄgestÀllning har samlats in frÄn böcker och artiklar.

Förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv

My essay is about me and my colleagues who have come to realize that maybe we are stuck in old habits when it comes to preschool indoor environment from a gender perspective. The insight has enabled us now face the challenge of how to deal with and move forward with gender issues and the indoor environment. The reviews between us educators differ greatly, making it difficult start of a process of change, or development, of previous work in the preschool. The difficulties of working with gender in preschool is that we do not know how teachers influence or shape the children. We educators controls many times the children, both consciously and unconsciously and sometimes benevolence tend to instead become a takeover.

Granskning av hÄllbarhetsredovisning

Bakgrund: HÄllbarhetsredovisning har utvecklats frÄn att vara ett undantag till en norm, dock Àr enbart cirka 40 procent av de utgivna hÄllbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG frÄn 2008. Det saknas krav nÀr det gÀller granskningen av hÄllbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan anvÀndas vid granskningen, bÄde internationella och nationella sÄdana. I och med detta försvÄras jÀmförelser mellan företag samtidigt och det blir svÄrt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har.Syfte: Uppsatsen syfte Àr att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig Ät beroende pÄ granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som anvÀnds i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det hÀr fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivÄ pÄ granskningen som lÀmnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta Àr det möjligt att bidra med kunskap om huruvida anvÀndbarheten av hÄllbarhetsredovisningarna pÄverkas av granskande aktör och anvÀnd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta lÀnderna.Metod: En undersökning av 30 hÄllbarhetsredovisningar i respektive land.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->