Sverige är på väg att förändras via uppdelning i flera prisområden på den Nordiska gemensamma elmarknaden. Många skandinaviska länder som agerar på Nord Pool är redan uppdelade i prisområden. Olika prisområden i ett land innebär att landet har olika elpriser på en och samma marknad, Nord Pool. För att definiera en relevant marknad kan man undersöka om olika prisserier följer samma långsiktiga trend. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de länder som är uppdelade i olika prisområdena på Nord Pool tillhör en och samma marknad.

Sekretessbelagd.

Ägandestrukturen i Sverige, Norge och Finland skiljer sig avsevärt då apoteket i Sverige har statligt monopol, apoteken i Norge har en avmonopoliserad kedjestruktur och apoteken i Finland är statligt reglerade men privatägda. Dock har samtliga länder en lag på att anpassad rådgivning ska ges till alla kunder. Med anledning av skillnaderna i ägandestrukturerna och utvecklingen inom apoteksväsendet var syftet med denna studie att studera informationsinsatserna kring inhalationsläkemedel innehållande Budesonid på apotek i Sverige, Norge och Finland för att få en samlad bild av hur denna information påverkar kundernas kunskaper, attityder och läkemedelsanvändning. Under våren 2005 gjordes en litteraturstudie i ämnet samt en enkätundersökning vid tre apotek i de tre länderna. 93 personer över 18 år som för eget bruk hämtade ut Budesonidinnehållande inhalationsläkemedel på öppenvårdsapotek deltog i studien.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida revisorer i de fyra länderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anställda inom BIG 4 ärrörliga. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgångspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter är åtta till antalet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvården intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrågor samt intervjufrågor med relevans för studiens syfte användes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende på anställningsform och sjuksköterskans personliga inställning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än vad de var vana vid.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvården intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrågor samt intervjufrågor med relevans för studiens syfte användes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende på anställningsform och sjuksköterskans personliga inställning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än vad de var vana vid.

 ?Detta var vanskelig!? är ett examensarbete i textdesign som syftar till att studera myndighetsinformation ur ett målgruppsperspektiv. Rapporten fokuserar på Skatteverket och deras information kring deklaration. Varje år uppgår skattefel i samband med deklaration i Sverige till mer än 100 miljarder kronor. Trots att deklarationen blir enklare kvarstår problemen. Ungefär en tiondel av felen görs av personer som arbetat utomlands.

Denna studie handlar om några i Norge bosatta svenskars skriftspråk och deras attityder till norskt tal- och skriftspråk. Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av den språkliga anpassningen i informanternas egna skrivna texter och att belysa inställningen till att använda norskt tal- och skriftspråk. Informanternas egen uppfattning om hur de själva skriver, blir också undersökt. Materialet, som omfattar texter hämtade från informanternas bloggar och tre intervjuer, analyseras med utgångspunkt i norskhetsindex (NIX), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse. De tre informanterna har bott i Norge mer än tio år.Resultaten visar dels att nästan ingen ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de skrivna texterna, dels att informanterna skriver som de säger att de gör.

Polisens befogenheter att använda våld är unika och i Sverige är polisen rutinmässigt beväpnad för att om det krävs kunna använda den yttersta graden av våld, att döda en annan människa. Den norska polisen har samma befogenheter när det gäller våldsanvändning men man har i Norge valt att inte ha en fast beväpnad poliskår. Syftet med detta arbete är att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvändning inom polisen. Vi har även undersökt vilket lands modell som är att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda polisen och allmänheten. För att besvara våra frågeställningar har vi läst publicerad litteratur i ämnet.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin.Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli ? 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser.Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga.

Titel: Andra rangens val, andra rangens rapportering? En jämförelse avlokalrapportering från Svenska och Norska val.Författare: Erik Westergren-MörtbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen -10Handledare: Bengt JohanssonAntal ord: Ca 18000 ord.Syfte: Att genom en jämförelse av Svenska och Norska dagstidningars innehåll dagarna före ett lokalval, avgöra hur gemensam respektiveseparata valdagar påverkar lokaltidningarnas rapportering om lokalpolitiska frågor.Metod: Kvantitativ metod. Textanalys av 630 artiklar från fyra tidningar frånSverige och Norge.Material: Samtliga politiska artiklar från 14 nummer av fyra tidningar. Totalt630 artiklar från 56 nummer fördelade över fyra tidningar, två från Sverige och Två från Norge.Från Sverige:Skaraborgs AllehandaBorås TidningFrån Norge:Romerikes BladFedrelandsvennenResultat: Studien visar att de norska tidningarna prioriterar kommunalvalet högre än de svenska tidningarna. Det kommunala materialet är större,högre prioriterat och mer synligt i de norska tidningarna.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 ? National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge.

Ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden är fragmenteringen av landskapet. Vägar och järnvägar är orsak till en betydelsefull del av denna fragmentering där landskapet delas i allt mindre områden. Delningen påverkar inte bara faunan utan också floran. Konsekvenserna för dess populationer blir demografiska och genetiska skillnader som i längden kan resultera i arters utdöende. Ett sätt att mildra vägarnas och järnvägarnas påverkan är att bygga så kallade faunaövergångar.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av ?skolövertagning?, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lärarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU är förkortningen för ?verksamhetsförlagd utbildning? som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge.