Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare utifrĂ„n intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats Ă€r abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplĂ€gg. Metoden Ă€r kvalitativ dĂ€r fem intervjuer har genomförts med respondenter frĂ„n Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: DĂ„ uppsatsen bygger pĂ„ Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingĂ„ende och dess betydelse investerare och Ă€gare i företag.

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan Ären 1920-1933, vilket Àr en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring omrÄdet Falun/BorlÀnge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskÀrma sig frÄn de underordnade som bitrÀden och kÀmpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stÀrka kÄrandan men Àven arbeta för löne- och arbetsförhÄllandefrÄgor, vilket pÄ den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de Àven fÄ till stÄnd en platsbyrÄ för föreningens medlemmar.

En studie av svensk e-sportjournalistik. Undersökning av DN, GP, AB. Vi har genomfört en kvalitativ studie av Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Aftonbladet. Genom att anvÀnda oss av Mediearkivet och dess sökfunktion plockade vi fram de artiklar som behandlade e-sport och dataspel..

Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gÀllande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem ÄrgÄngar för att fÄ fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press sÄg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en förestÀlld, nationell gemenskap. FrÄgan Àr primÀrt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och pÄ ett mindre, sekundÀrt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stÀrkande av den nationella förestÀllningen? För att fÄ en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjÀlp för lÀsaren att förstÄ bakgrunden till dess utveckling, bÄde pÄ ett internationellt, men dock frÀmst, nationellt plan..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera det digitala affÀrssprÄket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter pÄ företagens informationsgivning vid en framtida tillÀmpning, med betoning pÄ förutsÀttningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats dÀr vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjÀlp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkÀt till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen Àr vÀldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige Àr svÄr att avgöra dÄ vÀldigt fÄ har börjat diskutera dess för- och nackdelar Àn. En svensk XBRL-grupp hÄller pÄ att bildas och denna kommer inom den nÀrmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken berÀknas vara klar om ungefÀr ett Är.

Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte:  Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.

Abstract: The purpose of this study is to examine how the Swedish policy of neutrality has changed between the years 1990-2008. The research method used for this essay has been comparative case study, which strives to answer four research questions. Two of these questions are: Which specific occurrences have been fundamental in changing the Swedish policy of neutrality? How have the Swedish policy of neutrality and the policy of non-alignment changed between the years 1990-2008? The theoretical frame work of this study consists of Europeanization as a comprehensive theoretical perspective. In order to explain the Swedish act regarding the policy of neutrality, Logic of Consequences and Logic of appropriateness are used.

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvÄrden, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hÀlsokom-munikatörer inom den svenska sjukvÄrden. Examensarbete i omvÄrdnad 10 po-Àng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle. UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2006. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som hÀnder i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvÄrdspersonal.

I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Det Intellektuella kapitalet (IC) Ă€r en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsomrĂ„det och bestĂ„r av ett företags human- och strukturkapital, Ă€ven kallat immateriella tillgĂ„ngar. Genombrottet kring IC kom 1995 dĂ„ Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det intellektuella kapitalet, för första gĂ„ngen i vĂ€rlden redovisade IC som ett tillĂ€gg i sin Ă„rsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nĂ„s ut till samhĂ€llet via olika kanaler. Även fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill sĂ€ga en relativt övergĂ„ende innovation. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmĂ€n svensk press.

Syftet med detta arbete var att titta pÄ vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga Är 2006, för barn i Äldrarna 6 ? 9 Är. DÀrför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannÀmnda kriterier pÄ Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utstrÀckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mÄngfald vi ser i Sverige idag. Jag har ocksÄ genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj dÀr nÄgon har en funktionsnedsÀttning presenteras, en familj dÀr förÀldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel dÀr nÄgon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan anvÀndas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kÀrnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur.