En svensk standard, SS 812310­ ? Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner, har nyligen tagits fram som skall sÀkerhetsstÀlla kvalitén och underlÀtta dimensioneringen av stÄlfiberbetongkonstruktioner. Tidigare har det inte funnits en dimensioneringsstandard som tÀcker in omrÄdet stÄlfiberbetong. Det har varit upp till enskilda konstruktörer att dimensionera utifrÄn metoder angivna ur ?Svenska Betongföreningens rapport nr 13?.

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krÀvs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller vÀljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddÀr de primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey pÄ ennivÄ dÀr agenter förekommer (divison 1 och uppÄt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats dÀr vi först utgÄtt frÄn forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. DÀribland förhandlingskunskap, rÄdgivning,lyhördhet och förmÄgan att fungera i sociala sammanhang. Studien pÄvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primÀra kompetensen hos en agent.

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en karismatisk personlighet. Han var Ă€ven en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en fĂ€rgad rockartist som frĂ€mst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lĂ€gga vikt vid.

ÄndamĂ„let med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilka vĂ€rden som svensk sĂ€kerhetspolitik grundar sig pĂ„ samt att se om det existerar en konflikt mellan försvarsberedningen och Försvarsmakten. Detta allt utifrĂ„n en idĂ©analys av försvarsberedningen och Försvarsmaktens offentliga tryck. Bakgrunden till detta Ă€r den diskussion som uppstĂ„tt i medierna kring Försvarsmakten. I medierna har vi kunnat ta del av information som berĂ€ttar om ett försvar som döms ut i interna rapporter och dĂ€r det talas om en identitetskris. Men ocksĂ„ om hur Försvarsmakten idag Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n regeringens satta beslut.

Under senare Är har svenska marina enheter deltagit i expeditionÀra insatser vilket stÀller större krav pÄ en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik Àr applicerbara pÄ svensk marin logistik.Syftet med uppsatsen Àr att analysera marin logistik vid en svensk expeditionÀr fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstÀmde med teorin om marin logistik.En deduktiv metod har anvÀnds i uppsatsen dÀr de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras pÄ rapporter och artiklar vilka behandlar tvÄ olika korvettinsatser. Den första insatsen Àr det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra Àr EUNAVFOR:s Operation Atalanta.Resultatet visar att nÀstan samtliga principer gÄr att identifiera i bÄda insatserna. Det fanns ocksÄ mÄnga likheter mellan insatsernas logistikorganisation.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i lÀroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger pÄ Äldersgruppen 14-15 Är och inriktningen gÀller sÀrskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck bÄde vad gÀller text som bild. En jÀmförelse och utgÄngspunkt i denna analys Àr diskussionen om mÀnniskans ursprung sÄ som den beskrivs i framförallt svensk populÀrvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det Àr av sÀrskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp Àr pÄ grund av att den svenska skolans styrdokument Àr mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa bÄda begrepp för att pÄ sÄ sÀtt undvika polariseringar och vÀrderingar av personer utifrÄn t.ex. kön eller hÀrkomst..

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anstÀllda pÄ Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förÀndrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor frÄn olika kontor i fackförbundet SEKO:s VÀrmlandsdistrikt med hjÀlp av en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr teoretiska grund bygger pÄ Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsstÀllelse. Vi har Àven anvÀnt oss av nÄgra psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nÀmnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober mÄnad 2005 och analyserades sedan med hjÀlp av öppen kodning, dÀr cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier.

Denna undersökning behandlar riskkapitalets pÄverkan pÄ svensk fotboll. Syftet Àr att undersöka vilka motiv en investerare har nÀr de vÀljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgÄtt frÄn teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiÀrer samt avgörande hÀndelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget bestÄr frÀmst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, DjurgÄrden och Hammarby. I analysen jÀmför vi teorin med empirin och drar dÀrifrÄn slutsatser kring de aktuella undersökningsfrÄgorna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Wikileaks agerande portrÀtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar stÀllning för eller emot Wikileaks samt om portrÀtteringen har förÀndrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmÀssigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under Är 2010. VÄr teoretiska ram bygger pÄ Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. VÄr metod Àr en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks portrÀtteras i svensk dagspress som en organisation vilken mÄste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig stÀllning för eller emot Wikileaks. Med undantag för tvÄ artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina Äsikter.

 Denna studie observerar kodvÀxlingen hos tre gymnasielÀrare i engelska. Syftet med studien Àr att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklÀrares kodvÀxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker ocksÄ möjliga orsaker till lÀrarnas kodvÀxling. I denna undersökning gÄr det att finna kopplingar mellan frekvensen av lÀrares kodvÀxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lÀrarnas kodvÀxling nÀr de försöker hjÀlpa eleverna i deras enskilda arbete.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna frÄn 28 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har bÄde kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ utgÄngspunkten Àr i teorin. Forskningsansatsen Àr deskriptiv dÄ vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera den information som lÀmnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results..