Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

There are changes in Sweden's foreign policy, and Sweden is no longer a non-aligned and neutral nation. Sweden has expressed a willingness to actively participate in creating peace and stability in the world by giving and receiving military assistance in case of war, crisis or disaster. This is described as complete turnaround in Swedish policy compared to the neutrality and non-alignment during the Cold war.However new research shows that defence cooperation is not new in the Nordic region. Sweden cooperated secretly with Denmark and Norway, two NATO countries, about co-operative defence of Scandinavia during the Cold War.Is our historical picture wrong and what we perceive as new and revolutionized not particularly new? Is today's open Nordic defence cooperation a continuation of what was done in secret during the Cold War? The essay investigates and compares two different Swedish defence cooperation?s where one was previously secret and the other is open.

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk.

Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård.

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod från ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att några av föreningarna inte hade tillräcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut på, andra faktorer såsom avstånd till utbildningar, ovilja från ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang från SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande då föreningarna avstod från ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten är viktig för att samarbetet skall fortsätta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgår via lärcirklarna.

Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga hur lärarna på en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla läroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvägledarens roll i samband med lärarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur väl målen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls. Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lärares förväntningar på varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har även skapat en bild av hur SYV och lärare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94.

Syftet med detta arbete är att undersöka varför elever väljer att arbeta i grupp, då de har möjlighet att välja arbetsform, vad de har för uppfattning om samarbete, samt hur eleverna organiserar arbetet inom grupperna. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör grupparbete som metod, undersökningar i och om grupparbete, samt utvecklings- och motivationsteorier. Den empiriska undersökningen består av intervjuer av 10 elever i en klass och observationer av 2 klasser vid några tillfällen då de arbetat i grupp. Intervjuer och observationer har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löptext. Resultatet tyder på att eleverna väljer grupparbete av anledningar som kan ses ur olika perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,.

I det dagliga omvårdnadsarbetet har undersköterskor och sjuksköterskor ett nära samarbete. Tidigare studier fokuserar ofta på sjuksköterskans eller patientens uppfattning av god omvårdnad. För att kunna tillgodose patientens behov är det viktigt att ta reda på vad undersköterskor anser vara en god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever god omvårdnad på en ortopedavdelning. En kvalitativ analysmetod valdes.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

Det är ofta man får höra och läsa om att barn och ungdomar ses som ett problem i samhället utifrån deras handlingar och beteende.  Under de senaste åren har ungdomsorganisationer ökat i antal vilket har gjort att ungdomarna har fler ställen att gå till och tillbringa sin lediga tid på.Syftet med detta arbete är att undersöka några ungdomsorganisationer genom att intervjua anställda inom organisationerna och på så sätt få en uppfattning om deras syn på arbetet, filosofin och utvecklingen i organisationen.De teorier vi har valt att använda oss av i vårt arbete är human resource management (organisations uppbyggnad), grupp processer samt samspel inom relationella perspektiv. För att på bästa sätt kunna undersöka det har vi valt att utgå från kvalitativa intervjuer på grund av vår undersökning präglas av de anställdas känslor och tankar som är svåra att beräkna i kvantitativa undersökningar.Det vi fått fram under vår tid med uppsatsen är att samarbete mellan organisationer är något som uppskattas och visar en framgång i arbetet med barn och ungdomar. Där det brister i de organisationer vi varit ute på är i den ekonomiska delen som till exempel visar sig i för få anställda. Det positiva är att man ständigt ser en positiv utveckling inom ungdomsorganisationerna som i sin tur påverkar samhället.