Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen frÄn misstanke till anmÀlan och det etiska problemet att anmÀla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen Àr att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrÄn olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser Àven olika yrkesgrupper som Àr delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjÀnst fungerar utifrÄn vÄra informanters svar. Litteratur kring Àmnet berör vi utifrÄn ett brett perspektiv och den pÄvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmÀlningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. VÄrt resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer och enkÀter utifrÄn kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som sjÀlva farit illa som barn.VÄr undersökning pÄvisar att mÄnga barn far illa men att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat.

Sjuksköterskornas vardag innehÄller mycket glÀdje och arbetstillfredsstÀllelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svÄra avvÀgningar gör att de behöver stöd och bekrÀftelse för att klara av det arbete som stÀller allt högra krav. Ett omrÄde dÀr sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver Àr inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden dÀr ensamarbete och stor arbetsbelastning med svÄra etiska dilemman prÀglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och vÀxt skapas. I handledningstillfÀllet fÄr sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sÀtta ord pÄ sina tankar och kÀnslor, bli stÀrkta i sin yrkesroll, utveckla sin sjÀlvkÀnsla, vÄga vara nÀra och bjuda in till en gemenskap med vÄrdtagaren sÄvÀl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstÄr en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vÄrdare och vÄrdtagare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet Àr att göra en inventering av mÄlgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger pÄ empiri som samlades in genom reseberÀttelser under tvÄ veckors fÀltstudier. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. UtifrÄn reseberÀttelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrÄgar Àr: kultur, autenticitet, natur, gÀstfrihet, rekreation, bekvÀmlighet, litteratur, mat och vin, shopping och Àventyr..

En kvalitativ studie har genomförts dÀr syftet var att undersöka personalchefers kÀnsla och Äsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,bÄde i stora och smÄ kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jÀmförts med intervjuers resultat. UtgÄngspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att bÄde subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Löberöds gods belÀget i sydvÀstra SkÄne Àr ett slott med mÄnghundraÄriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna frÄn Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet Àr en förundran över det stÄtliga godset som bÄde innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trÀdgÄrdarna och parker.I den nÀrmast tillgÀngliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastÄende?. Ingenstans fanns det att lÀsa om parken eller trÀdgÄrdarnas utformning.

Att ha kontroll över informationen och se till att denna Àr korrekt Àr numera en förutsÀttning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta krÀver en effektiv organisation Àven att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen.Dessa processer mÄste kunna beskrivas och ÄskÄdliggöras för att pÄ sÄ sÀtt kunna se vart informationen skapas och om detta Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt.För att kunna göra detta har jag sÄledes studerat litteratur kring information och informationssystem för att pÄ sÄ sÀtt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan anvÀndas sÄsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att pÄ ett sÄ korrekt sÀtt som möjligt kunna ÄskÄdliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information.Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemÄl om att erhÄlla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras hÀr. De efterfrÄgade Àven en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering.En processbeskrivning gjordes sÄledes samt att en fallstudie genomfördes för att kunna pÄvisa de faktorer vilka pÄverkar den data vilken misstÀnktes för att vara inkorrekt.Resultatet pÄvisade stora brister i mÀtmetoderna och hanteringen av denna information.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

Syftet med studien var att studera vad som motiverar pojkar i Ärskurs F-2 till att lÀsa. De frÄgestÀllningar som formulerades inför studien löd som följer: Vilka attityder har pojkar till lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer, som till exempel skolgÄng och tillgÄng pÄ litteratur, pÄverkar deras lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer utanför skolans vÀrld, som till exempel förÀldrar, pÄverkar deras lÀsning? Vilka skÀl ser pojkar till varför det Àr bra att kunna lÀsa?Genom att intervjua 18 pojkar frÄn Ärskurserna F, 1 och 2 gavs svar pÄ syftet ifrÄga om vad som motiverar pojkar till lÀsning.TvÀrtemot vad viss tidigare forskning kommit fram till som resultat, tyckte pojkar enligt studien att det var roligt och spÀnnande att lÀsa. Flera av de intervjuade uttryckte att de skulle vilja lÀsa mer. Vad som hindrade dem frÄn att lÀsa mer var dels lÀstiden i skolan och bristen pÄ tid att delge varandra bokupplevelser, dels att det kunde vara svÄrt att hitta lÀmpliga böcker.

Denna uppsats behandlar höglÀsning i förskolan och skolans tidigare Är. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem barn och tvÄ pedagoger i förskolan samt fem elever och tvÄ lÀrare i skolans Är 2. Avsikten var att undersöka hur barnen upplever och tÀnker omkring höglÀsningen och om deras upplevelser överensstÀmmer med pedagogens syfte.Forskning visar att miljön Àr betydelsefull dÄ den bÄde kan skapa förutsÀttningar eller utgöra hinder för barns lÀrande och utveckling. Vid höglÀsning och boksamtal utvecklar barnet sitt sprÄk och sitt intresse för lÀs- och skrivinlÀrning.Resultatet visar att höglÀsning förekommer dagligen i de bÄda verksamheterna och att barnens upplevelser, till viss del, stÀmmer överens med pedagogens och lÀrarens syften. DÄ vi funnit att barnen tycker om höglÀsning och tror att pedagogen vill att de ska lÀra sig nÄgot, stÀmmer detta överens med pedagogens och lÀrarens syfte om att höglÀsningen ska vara sprÄkutvecklande och ge gemensamma upplevelser.I jÀmförelsen mellan förskolan och skolans Är 2 upptÀckte vi bÄde likheter och skillnader.

I mitt arbete vill jag medvetengöra sinnens betydelse. Motivationen till examensarbetets upplÀgg och frÄgestÀllning har vuxit fram, i takt med arbetet som blivande musikterapeut. Av den litteratur jag anvÀnt och den metod jag utbildats i, har det bÄde stÀrkt och inspirerat. MÀnniskans sinne Àr av stor betydelse. De slutsatser jag drar Àr utifrÄn arbetet med tvÄ barn med autism, FMT-metodens grundidéer, samt faktadelar, som i citat presenteras.

Detta examensarbete utreder nutidakrav, bestÀmmelser och kvalitéer vid utformning av ett sÄ kallat Trygghetsboende enligt svensk standard.Resultatet av rapporten redovisas i form av ett gestaltningsförslag av en befintligbyggnad utifrÄn de teorier, litteratur och de studier jag har tagit del av i denna rapporten.Rapporten syftar i att man skall kunna utforma ett trygghetsboende utifrÄn de bestÀmmelser som sammanstÀllts i denna rapport och samtidigt beakta de bostads kvalitéer för de Àldre generationerna..

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.

Min utgÄngspunkt för den hÀr undersökningen var att de sociokulturella förÀndringar som samhÀllet genomgÄr pÄverkar litteraturen och vÄr lÀsning av den. Eftersom jag utbildar svensklÀrare sÄ var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklÀrare har för erfarenheter av litteratur och lÀsning och hur de ser pÄ sin lÀsning. Jag var ocksÄ intresserad av att undersöka vad de har för uppfattningar om vÀrdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen hÄller pÄ att marginaliseras i förhÄllande till andra medier. Mitt material bestod av tvÄ delar, dels lÀshistorier som 22 blivande svensklÀrare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fÄtal arter, Àngarna har nÀstan försvunnit och vÄtmarker dikas ut. FörutsÀttningarna för en mÄngfald av djur och vÀxter utarmas i vÄrt land. Varför lÄter vi detta ske? En viktig anledning Àr att fler och fler mÀnniskor bor i stÀder, spenderar mindre och mindre tid i naturen och dÀrmed förlorar kÀnslan och förstÄelsen för vÀrdet av natur, odling och biologisk mÄngfald. SÄ vad kan göras? UngefÀr 6.6 miljoner mÀnniskor i Sverige har idag tillgÄng till trÀdgÄrd och tillsammans tÀcker de en yta som Àr lika stor som Blekinge.

I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsÀmnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremÄl för analys Àr Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehÄllet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebÀr att gymnasielevernas meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet Àr oavhÀngigt styrdokumentens innehÄll i form av ett meningserbjudande.